Användningen av någon typ av AI-teknologi för företag med minst 10 anställda inom näringsgrenarna SNI 10–82 (exklusive 64–66) samt 95.1 ökade från 25,2 procent 2024 till 35,0 procent 2025.

”Statistiken visar att AI-teknologi används av allt fler företag, men en betydande andel saknar definierade syften med sin användning. Det gäller särskilt inom transport- och magasineringssektorn, medan företag inom informations- och kommunikationsbranschen i högre grad har definierade användningsområden för sin AI-användning,” säger Fredric Nyström, statistiker på SCB.

Bland de företag som uppgett att de använt AI under 2025 angav 71,9 procent att de använde AI för ett eller flera specifika syften. Det är en ökning med 2,7 procentenheter jämfört med 2024. Dock betyder det att drygt 28 procent av företagen inte har uttryckt något syfte med sin AI-användning. Det vanligaste syftet var marknadsföring/försäljning, vilket 41,7 procent av företagen använde AI-teknologier för. Följt av organisering av företagsadministrativa processer/företagsledning och produktions-/serviceprocesser med 35,0 procent respektive 26,2 procent. Det minst vanliga syftet med AI-användning var för logistik vilket 5,7 procent av företagen som använt AI uppgav.

Bland de företag som använt AI var det vanligast att företagen köpte in mjukvara som var redo att användas. Detta förvärvningssätt ökade med 7,5 procentenheter jämfört med 2024, till 62,1 procent. Även kommersiell mjukvara eller system modifierade av egen personal ökade med 4,0 procentenheter till 37,1 procent, medan övriga sätt att förvärva AI-mjukvara eller AI-system sjönk eller var nära oförändrade.

Bland de företag som uppgav att de inte använde någon typ av AI-teknologi övervägde 11,1 procent att börja använda AI. Detta var en minskning med 3,4 procentenheter jämfört med 2024. Av företag som övervägde att använda AI var det vanligaste hindret brist på relevant expertis inom företaget, 74,7 procent uppgav detta 2025 jämfört med 71,9 procent 2024. Detta följdes av farhågor gällande överträdelser av dataskydd och integritet, 49,1 procent 2025 jämfört med 41,8 procent 2024. Det minst vanliga skälet som uppgavs var att AI inte är användbart för företaget, 16,9 procent 2025 jämfört med 20,2 procent 2024.

Ökad användning av dataanalys bland företag

Andelen företag som genomförde dataanalys uppgick till 38,8 procent under 2025, en ökning med 3,7 procentenheter jämfört med den senaste mätpunkten 2023. Dataanalys kan utföras antingen av företagens egna anställda eller av externa leverantörer, och båda alternativen har blivit vanligare sedan 2023. Totalt uppgick andelen företag vars egna anställda utförde dataanalys till 34,5 procent medan 15,0 procent av företagen uppgav att de anlitade externa leverantörer, en ökning med 3,2 respektive 3,6 procentenheter jämfört med 2023. Andelen företag som kombinerade interna och externa resurser uppgick till 10,7 procent, motsvarande siffra för 2023 var 7,6 procent.

Bland företag vars egna anställda utförde dataanalys var det vanligaste att använda kunddata som datakälla, 78,8 procent, motsvarande siffra för 2023 var 68,8 procent. Med undantag för transaktionsdata och satellitdata, som minskade mellan 2023 och 2025, har samtliga datakällor blivit vanligare att använda för dataanalys bland företag.

E-handelsförsäljning (via webb och EDI) bland företag 2024

Under 2024 bedrev 36,7 procent av alla företag med minst 10 anställda inom näringsgrenarna SNI 10–82 (exklusive 64–66) samt 95.1 någon form av e-handelsförsäljning. Av dessa sålde 31,2 procent varor eller tjänster via webben – exempelvis genom egna hemsidor, appar eller handelsplattformar – medan 11,2 procent använde EDI (Electronic Data Interchange). 5,7 procent av företagen använde båda försäljningskanalerna. Den totala andelen företag som bedrev e-handel låg på samma nivå som 2023. Användningen av webben som försäljningskanal ökade från 29,4 procent föregående år, medan EDI minskade från 13,7 procent. Andelen företag som använde båda metoderna minskade från 6,4 procent.

E-handelsaktivitet varierade tydligt med företagsstorlek. Bland små företag uppgick andelen till 34,0 procent, medan medelstora företag låg på 43,8 procent. För stora företag var andelen betydligt högre, 67,4 procent av företagen i denna storleksklass bedrev e-handel under 2024.

Den totala omsättningen från försäljning via webb och EDI uppgick till 2 718 miljarder kronor under 2024, motsvarande 26,3 procent av den samlade omsättningen i företag med minst 10 anställda inom näringsgrenarna SNI 10–82 (exklusive 64–66) samt 95.1. Bland små och medelstora företag utgjorde e-handeln 12,5 respektive 18,8 procent av gruppens totala omsättning, medan motsvarande andel för stora företag var 32,1 procent. Ser man dock endast till de företag som bedrev e-handel under 2024 blir skillnaden mellan storleksklasserna mindre. I små e-handelsföretag utgjorde e-handeln 32,2 procent av omsättningen, medan motsvarande siffra för medelstora och stora e-handelsföretag var 37,3 procent respektive 38,5 procent.

E-handelsförsäljningen varierade även mellan branscher. De mest e-handelsintensiva branscherna var Resebyrå- och researrangörsverksamhet och andra resetjänster och relaterade tjänster (SNI 79), Reparationer av datorer och kommunikationsutrustning (SNI 95.1), och Livsmedelsframställning, framställning av drycker och tobaksvaruframställning (SNI 10–12). Den största omsättningen över internet återfanns dock inom Parti- och provisionshandel (SNI 46), den samlade IKT-sektorn bestående av både tillverknings- och tjänstebranscher, och fordonsindustrin (SNI 29–30).