Syftet med statistiken är att sammanställa hur mycket av Sveriges forskning och utveckling (FoU) som finansieras med statliga medel samt ge en indikation på statens prioriteringar av forskningsändamål. Detta utgör en preliminär sammanställning av 2026 års statsbudget. En slutgiltig version, där även ändringsbudgetar ingår, publiceras i slutet av nästa år.

I budgeten för 2026 finns totalt 1 543 miljarder kronor i statliga anslag, vilket är drygt 7 procent mer än i statsbudgeten för 2025. Av dessa beräknas 49 349 miljoner kronor, alltså knappt 50 miljarder, gå till FoU under året enligt SCB. Detta innebär en ökning med 522 miljoner kronor, 1,1 procent, jämfört med höstbudgeten för 2025. FoU-andelen beräknas till 3,2 procent, vilket är den lägsta nivån sedan 2008.

– Det är en mindre ökning av FoU-anslagen och en lägre andel av budgeten än vad vi sett på många år, säger Philip von Schéele, nationalekonom och statistiker på SCB.

Mer än hälften av FoU-anslagen går till Utbildning och universitetsforskning

Statens budgetanslag fördelas på 27 utgiftsområden som alla representerar en del av samhällsekonomin. För statlig finansiering av forskning och utveckling är Utbildning och universitetsforskning det utgiftsområde som har högst tilldelade anslag med 32,6 miljarder kronor, en liten ökning från 2025 års 32,4 miljarder. Detta följs av området Näringsliv, 4,5 miljarder, och Försvar och samhällets krisberedskap, 2,3 miljarder. Under Näringsliv återfinns främst Verket för innovationssystem (VINNOVA) som är en av de statliga forskningsfinansiärerna. Försvar och samhällets krisberedskap står även för den största ökningen med 566 miljoner kronor, vilket motsvarar 25 procent högre anslag. Utbildning och universitetsforskning står för den näst största absoluta ökningen på 245 miljoner, vilket är knappt 1 procent i relativa termer. En annan signifikant ökning, både relativt och absolut, sker inom området Kommunikationer som ökar med 147 miljoner, eller 17 procent.

Den enskilt största minskningen återfinns inom området Klimat, miljö och natur vars FoU-medel är 672 miljoner kronor lägre än i den föregående årsbudgeten. Nedgången motsvarar nästan 25 procent av dess FoU-anslag. I huvudsak beror detta på ett minskat ramanslag till Industriklivet, vilket till viss del beror på ändrade regler kring vilka projekt som kan bli beviljade ytterligare medel. Utöver detta område sker även minskningar inom områdena Energi, som får 7,3 procent eller 100 miljoner kronor lägre anslag, samt Arbetsmarknad och arbetsliv, med en minskning på 9 miljoner, eller 9 procent, jämfört med den tidigare budgeten.

Försvaret är ett prioriterat ändamål

Ett annat sätt att dela upp de statliga FoU-anslagen i budgeten är efter deras socioekonomiska ändamål, alltså vilket samhällsområde FoU-medlen är avsedda att bidra till. Här tillämpar SCB den av Eurostat framtagna NABS-klassificeringen.

Det största socioekonomiska syftet är Allmänvetenskaplig utveckling. Det omfattar FoU som inte är inriktad mot ett specifikt samhällsområde, utan syftar till att utveckla kunskap generellt. Medlen är ofta forskarinitierade och kan finansieras på två sätt: ramanslag till universitet och högskolor samt andra anslag, främst via statliga forskningsfinansiärer eller forskningsråd. Tillsammans utgör dessa två kategorier drygt 67 procent av de totala FoU-medlen, strax över 33 miljarder kronor. Av dessa är 21,5 miljarder ramanslag till lärosätena. Detta följs av Hälsa med 7 procent, och Försvar på knappt 5 procent.

I likhet med utgiftsområdena ser vi den största relativa ökningen jämfört med budgeten för 2025 inom ändamålet Försvar som stiger med nästan 20 procent, eller strax under 400 miljoner kronor. Även Industriell produktion och teknik (+10,6 procent) och Utforskande och utnyttjande av rymden (+ 9,3 procent) har stora ökningar. Ökningen inom Industriell produktion och teknik drivs främst av högre anslag till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Den mest signifikanta minskningen sker inom Energi som sjunker med nästan 18 procent, knappt 500 miljoner kronor. Detta beror främst på den större reduktionen i ramanslaget för Industriklivet som nämnts ovan.

Naturvetenskap fortsatt största forskningsämnesområde

Inom Allmänvetenskaplig utveckling fördelas anslagen på sex forskningsämnesområden. Störst är FoU inom naturvetenskap, som står för knappt 30 procent av de totala utgifterna, följt av medicin och hälsovetenskap med drygt 23 procent. Samhällsvetenskap och teknik är ungefär jämnstora, vardera strax över 17 procent, medan de mindre områdena humaniora och konst och lantbruksvetenskap och veterinärmedicin står för knappt 8 respektive drygt 4 procent av FoU-medlen.

Över lag utgör ramanslagen till universitet och högskolor nästan 65 procent av anslagen inom Allmänvetenskaplig utveckling. För naturvetenskap, medicin och hälsovetenskap samt teknik är andelen mellan 59 och 62 procent, medan de två mindre forskningsämnesområdena har en högre andel ramanslagsfinansiering: 78 procent för humaniora och konst och 95 procent för lantbruksvetenskap och veterinärmedicin.

Fakta

Statistiken för 2026 är preliminär och baseras på den beslutade statsbudgeten i början av respektive budgetår.

Undersökningen bygger på data om anslagsnivåer och FoU-koefficienter. Koefficienterna härleds från undersökningarna Forskning och utveckling i den offentliga sektorn respektive universitets- och högskolesektorn och anger FoU-andelen i varje anslagspost. Preliminär statistik för 2025 och 2026 baseras på FoU-koefficienter från 2023.

Slutlig statistik för 2025 kommer att ta hänsyn till anslagsmedel som tillkommit i beslutade ändringsbudgetar och publiceras den 9 december 2026.

Statistiken följer de riktlinjer som utarbetats av OECD och publicerats i Frascatimanualen, Frascati manual 2015, Guidelines for Collecting and Reporting Data on Research and Experimental Development (OECD, 2015). Statistiken produceras enligt EU-kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1197 och levereras till Eurostat.