År 2020 ägde privatpersoner 44 procent av marken i Sverige. Av dessa var 71 procent män.

Sverige domineras fortsatt av skog

En övervägande andel, 68 procent, av Sveriges landareal består av skogsmark. Jordbruksmarken står för 7 procent. Den absoluta merparten av jordbruksmarken utgörs av åkermark, medan omkring 15 procent består av betesmarker. Mellan 1951 och 2020 har åkermarken i Sverige minskat med nästan 1,1 miljoner hektar, motsvarande 30 procent.

Den bebyggda marken är liten – men ökar

Förändringar i markens användning sker ofta långsamt. Skogsmarkens sammanlagda areal har exempelvis varit stabil över lång tid. Den bebyggda och anlagda marken i Sverige utgör fortfarande en relativt liten andel av Sveriges totala landareal, drygt 3 procent eller 1,3 miljoner hektar. Men en viss ökning sker.

Från 2010 till 2020 ökade arealen bebyggd och anlagd mark med nästan 62 000 hektar, från 1,22 till 1,28 miljoner hektar. Av denna mark var ökningen störst inom mark med bostäder, där arealen ökade med nästan 23 000 hektar under tioårsperioden. Samtidigt ökade arealen med gruvområden med 20 procent mellan 2010 och 2020, och utgjorde 17 000 hektar 2020. För täktmark skedde en liknande ökning under samma period. Täktmarken ökade med 14 procent, och utgjorde 53 000 hektar 2020.

Snabb ökning av antalet vindkraftverk

Rapporten innehåller en fördjupning i ett tematiskt område, vindkraftsområden. Vindkraft utgör en allt större del av den svenska energiförsörjningen. Omkring år 2000 fanns det runt 530 vindkraftverk i Sverige. År 2020 hade dessa ökat till nästan 4 400, och 2022 uppgick antalet till över 5 200. Den landareal som påverkas inom vindkraftverkens så kallade influensområden, inom 800 meter från verken, var 378 000 hektar 2020. Det motsvarar knappt 1 procent av Sveriges landareal.

Fler jämförelser över tid

Rapporten Markanvändningen i Sverige 2020 bygger på den statistik om markanvändning och markägande som publicerades av SCB 2022-09-20. Då infördes också en ny markslagsklassifikation. För att bibehålla jämförbarheten över tid reviderades även statistiken för 2010 och 2015 enligt den nya klassifikationen. Det betyder att tabeller över markanvändningen i Sverige som ingår i statistikdatabasen som nås via https://www.scb.se/mi0803 är fullt jämförbara mellan alla tre referensår, 2010, 2015 och 2020. Rapporten har också ett särskilt fokus på den förändring av marken som skett mellan dessa tre referensår.

En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i rapporten: Markanvändningen i Sverige 2020 (pdf)

Ingen planerad