Miljöräkenskaper-Materialflöden år 2024
Marginellt ökad utvinning av naturresurser 2024
Statistiknyhet från SCB 2026-01-29 8.00
Den inhemska materialutvinningen börjar ta fart igen efter att ha minskat under de senaste två åren. Under 2024 utvanns 244 miljoner ton naturresurser i Sverige, vilket utgör en ökning på 1 procent sedan 2023. Inhemsk materialkonsumtion låg på 22,8 ton per person år 2024 vilket är en ökning med ca 3 procent sedan 2023.
Inhemsk utvinning
År 2024 utvanns 244 miljoner ton naturresurser, en mindre ökning jämfört med 2023 då utvinningen uppgick till 241 miljoner ton. Uppgången drevs av något högre volymer av biomassa, icke‑metalliska mineraler och fossila bränslen, där den största enskilda ökningen kom från timmerproduktionen. Samtidigt steg BNP i fasta priser med 1 procent mellan 2023 och 2024, men utvecklingen i de primära branscherna – där skogsbruket ingår – var betydligt svagare än genomsnittet för ekonomin. Detta innebär att den ökade timmeravverkningen inte var tillräcklig för att lyfta branschens reala produktion, som påverkas av både prisutveckling och andra delbranscher inom A01 - A03.
Icke-metalliska mineraler är den i särklass största materialkategorin med en inhemsk utvinning på 96,5 miljoner ton år 2024, varav 90 miljoner ton är sand och grus. Därefter följer utvinning av metallmalmer, 80 miljoner ton, där den viktigaste malmen är koppar (34 miljoner ton). Utvinning av biomassa utgjorde 67 miljoner ton, och huvuddelen av detta är timmer (40 miljoner ton).
Pandemins återhämtningsfas drev upp produktionen till rekordnivåer, men energikrisen och den svagare konjunkturen 2023–2024 vände utvecklingen nedåt. Nedgången är inte lika plötslig som under torkan 2018, men illustrerar hur känslig statistiken är för stora externa händelser.
Inhemsk utvinning per materialkategori i Sverige 1998-2024, i miljoner ton
Inhemsk materialkonsumtion
Inhemsk materialkonsumtion definieras som inhemsk utvinning plus import minus export. Totalt sett har den inhemska materialkonsumtionen ökat med 3 procent jämfört med 2023 och ökat med 33 procent sedan 1998 till 242 miljoner ton 2024.
Den inhemska materialkonsumtionen av biomassa var 64 miljoner ton 2024, vilket är en ökning med 13,3 procent jämfört med 2023, Konsumtionen av icke-metalliska mineraler, där sand och grus utgör den allra största delkategorin, var 99 miljoner ton år 2024. Detta är en ökning med 1,3 procent jämfört med 2023. Konsumtionen av metaller uppgick år 2024 till 59 miljoner ton, vilket är en minskning med 1,4 procent sedan 2023. För kategorierna övriga produkter och avfall utgjorde konsumtionen av övriga produkter 1,8 miljoner ton, och avfall 2 miljon ton.
Resursproduktiviteten – som anger hur mycket ekonomiskt värde i miljoner kronor som skapas per miljon ton material – minskade med 10,9 procent för biomassa när den mäts i fasta priser. Detta innebär att ekonomin under perioden blev tydligt mer materialkrävande inom just inom denna kategori. För näringslivet som helhet var nedgången betydligt mer begränsad, 2,4 procent, vilket tydliggör kontrasten: biomassa uppvisade en markant svagare utveckling än övriga materialflöden och bidrog därmed i hög grad till den samlade försämringen i resurseffektivitet.
Inhemsk materialkonsumtion per materialkategori, Sverige 1998-2024, i miljoner ton
Definitioner och förklaringar
Materialflödesräkenskaper (EW-MFA, Economy-Wide Material Flow Accounts) är ett sätt att mäta ett lands fysiska omsättning av material, på samma sätt som BNP mäter ett lands varor och tjänster som produceras i monetära termer. Bland annat mäter man länders inhemska materialkonsumtion (DMC, domestic material consumption), definierat som den mängd material som utvinns i landet, plus det som importeras, minus det som exporteras.
Materialflödena delas in i kategorierna biomassa, metaller, icke-metalliska mineraler, fossila bränslen, övriga produkter och avfall. Dessa är i sin tur indelade i ett 40-tal olika underkategorier.
Syftet med att studera materialflöden är att få ett mått på hur resursintensivt ett lands ekonomi är, och för att se exempelvis förhållandet mellan resursförbrukningen och BNP. Inhemsk materialkonsumtion används till exempel som ett mått i EU:s färdplan mot ett resurseffektivt samhälle.
Sedan 2013 ingår materialflödesräkenskaper i EU:s förordning om miljöräkenskaper. Det innebär att det är obligatoriskt för EU:s medlemsländer att rapportera in statistik om landets materialflöden till Eurostat.
I SCB:s statistikdatabas finns uppgifter om inhemsk utvinning, import, export och inhemsk materialkonsumtion uppdelat på materialkategorier. På miljöräkenskapernas produktsida (se länk under Mer om statistiken) finns dessutom underlag för nedladdning som omfattar grunddata och diagram.