Miljöpåverkan från konsumtion 2023
Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion minskade 2023
Statistiknyhet från SCB 2025-10-21 8.00
Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion (som inkluderar privat konsumtion, offentlig konsumtion och bruttoinvesteringar) minskade med 9 procent 2023 jämfört med 2022. Utsläpp inbäddade i produkter som Sverige importerar minskade med 13 procent, samtidigt som konsumtionsutsläppen som uppstår i Sverige minskade med 3 procent.
- Våra beräkningar av växthusgasutsläpp från svensk konsumtion visar på en utsläppsminskning med 8 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2023 jämfört med året innan, säger Johanna Takman, analytiker på SCB.
Utsläppsminskningarna mellan 2022 och 2023 beror framförallt på minskade bruttoinvesteringar och på en minskad privat konsumtion av produktgrupper där konsumtionsutsläppen generellt är höga. Vad gäller utsläpp kopplade till bruttoinvesteringar skedde den största utsläppsminskningen inom byggprodukter, där en minskad nybyggnation var en viktig bidragande orsak. I övrigt berodde de minskade utsläppen kopplade till bruttoinvesteringar främst på minskade lagerinvesteringar. Inom privat konsumtion minskade utsläppen mest inom produkter som livsmedel, dryck, tobak, textil, kläder och möbler. Mindre ökningar i utsläpp uppstod bland annat för produkter inom lufttransport och energi.
Utsläppen från Sveriges konsumtion uppgick 2023 till 80 miljoner ton koldioxidekvivalenter, en minskning med 9 procent jämfört med 2022. Under samma period sjönk efterfrågan[1] i Sveriges ekonomi mätt i monetära termer med 0,5 procent. Detta innebär att utsläppsintensiteten mätt som utsläpp per krona minskade med 8,9 procent. Konsumtionen minskade främst inom produktgrupper med högre utsläppsintensiteter, samtidigt som efterfrågan ökade i tjänstesektorn, där utsläppsintensiteterna generellt är lägre. Detta bidrog till att Sveriges konsumtionsutsläpp år 2023 minskade mer än vad Sveriges konsumtion mätt i monetära termer gjorde.
Coronapandemin år 2020 ledde till en minskning av både ekonomi och utsläpp. Utsläppen till följd av svensk konsumtion ökade sen år 2021 och 2022, men år 2023 gick utsläppen åter igen ner till 2020 års nivåer.
[1] (summan av hushållens konsumtion, offentlig konsumtion och investeringar)
Källa: SCB
Källa: SCB
Källa: SCB
Växthusgasutsläpp från konsumtion 2023 i korthet
Utsläppsminskningen syns framförallt för bruttoinvesteringar och hushållens konsumtion. Procenttalen är i jämförelse med samma siffra föregående år, om inget annat anges. Utsläpp är växthusgasutsläpp och mäts i miljoner ton (Mton) koldioxidekvivalenter om inget annat anges.
Växthusgasutsläpp inbäddade i Sveriges bruttoinvesteringar minskade med 4,6 Mton, 17 procent. Minskningen sker framförallt på grund av förändrade lager (för produktgrupperna övriga maskiner, kemikalier och läkemedel, stål- och metall framställning och metallvaror, utom maskiner och apparater) och minskade investeringar i byggprodukter.
Källa: SCB
Växthusgasutsläpp inbäddade i hushållens konsumtion minskade med 3,5 miljoner ton, 6,6 procent. Hushållskonsumtionens delområden visade på minskningar i samtliga områden:
- Livsmedel: -1,0 Mton, -6,4 procent
- Boende: -1,0 Mton, -8,6 procent
- Transport: -0,2 Mton, -1,6 procent
- Kläder och skor: -0,5 Mton, -21 procent
- Övrig: -0,7 Mton, -8,7 procent
Källa: SCB
Växthusgasutsläpp inbäddade i importerade produkter minskade med 7,4 Mton, 13 procent medan direkta utsläpp från svensk produktion och hushåll minskade med 0,8 Mton vilket motsvarar 2,8 procent. Inbäddade utsläpp minskade procentuellt sett mest från Kina med 26 procent vilket motsvarar 2,5 Mton. För övriga produktionsländer vars produkter ingår i svensk import minskade de inbäddade utsläppen:
- EU länder (plus Norge, Schweiz och Storbritannien): -1,5 Mton, -6 procent
- Kina: -2.5 Mton, -26 procent
- Ryssland: -0,7 Mton, -20 procent
- Indien: -0,2 Mton, -12 procent
- USA: -0,2 Mton, -7 procent
- Övriga länder och regioner: -2,3 Mton, -14 procent
Revideringar
Hela tidsserien för statistik om miljöpåverkan från konsumtion uppdateras vid varje årlig publicering. Vid denna publicering har revideringar skett i underlagsdata, vilket leder till skillnader jämfört med tidigare publiceringar.
Revideringar av Nationalräkenskapernas ekonomiska data
För varje årlig publicering, implementeras revideringar för hela tidsserien för Nationalräkenskapers statistik om produktion, insatsförbrukning, slutlig användning och utrikeshandel i Sveriges ekonomi. Detta leder även till att statistiken om miljöpåverkan från konsumtion revideras.
År 2025 tillämpade Nationalräkenskaperna en mindre översyn, som framförallt påverkar data från år 2021 och framåt.
Vi utgår från de senaste aktuella tidserier med produktfördelning från Nationalräkenskaperna. Var 5e år görs en allmän översyn av Nationalräkenskaperna. En följd av det är att det finns två tidsseriebrott i nationalräkenskapsdata som används som indata till denna statistik: Ett mellan referensåren 2014 och 2015 och ett mellan referensåren 2020 och 2021. Jämförelser mellan dessa år bör göras med försiktighet.
Revideringar av underlagsdata för luftutsläpp från svensk produktion
Revideringar har tillämpats vid framtagning av Sveriges produktionsbaserade utsläpp:
- Flertalet nya emissionsfaktorer till följd av revideringar i IPCC-rapporteringen, speciellt för partiklar.
- Ny beräkning av utsläpp för avfall införs för hela tidsperioden. En ny fördelningsfaktor mellan utsläpp från fossila och biogena källor har implementerats från 2022.
Mer information om dessa uppdateringar finns på produktsidan www.scb.se/MI1301 under rubriken Dokumentation.
Revideringar för miljöpåverkan från importerade varor och tjänster
SCB använder den globala multiregionala input–output-databasen EXIOBASE för att skatta utsläpp förknippade med import. Databasen utvecklas och förvaltas av ett konsortium som Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) leder. För detta produktionsår använder vi EXIOBASE version 3.8.2.
Mer information om EXIOBASE finns att läsa här:
https://zenodo.org/records/14614930
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/jiec.12715
För referensår 2021 - 2023 har utsläppsmultiplikatorer skrivits fram för inbäddade utsläpp för importprodukter från referensår 2020. Detta har gjorts på grund av att data saknas för år 2023 och på grund av kvalitetsbrister i EXIOBASE för år 2021 och 2022. I samband med det har data från Nationalräkenskaperna om Sveriges totala slutliga användning för 2021 - 2023 använts i fasta priser för denna beräkning.
Resultat av revideringar
Revideringarna ovan har haft en viss påverkan på utsläppsnivåer för alla år i tidsserien. Störst påverkan har revideringarna på utsläppsnivåerna år 2022. Revideringarna medför att växthusgasutsläppen från svensk konsumtion år 2022 uppskattas vara 0,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter högre jämfört med statistiken för år 2022 före revideringarna.
För Sveriges växthusgasutsläpp från konsumtion som kommer direkt från svensk produktion och hushåll, bidrar revideringar till att växthusgasutsläppen vid produktionsomgången 2025 är förändrad med mellan -266 till 64 tusen ton koldioxidekvivalenter beroende på år, jämfört med motsvarande utsläpp från produktionsomgången 2024. Detta motsvarar en skillnad av totalen på mellan -0,8 till 0,2 procent beroende på år. Tidsserieutvecklingen är marginellt förändrad.
För Sveriges växthusgasutsläpp inbäddade i importerade produkter, bidrar revideringar till att växthusgasutsläppen vid produktionsomgången 2025 i genomsnitt beräknades öka med mellan 46 till 401 tusen ton koldioxidekvivalenter beroende på år än motsvarande utsläpp från produktionsomgången 2024. Det motsvarar en ökning av totalen på mellan 0,1 till 0,6 procent beroende på år. Tidsserieutvecklingen är marginellt förändrad.
Definitioner och förklaringar
Denna statistik är en del av miljöräkenskaperna. Miljöräkenskaperna är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund, och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Miljödata systematiseras efter samma branschindelning och samma slutliga användningsområden som ekonomisk data. Det huvudsakliga syftet med att systematisera statistiken på detta sätt är att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö.
Bruttonationalprodukten kan mätas från tillförselsidan eller från efterfrågesidan. Miljöräkenskaperna mäter samma sak utifrån ett miljöperspektiv. Om produktionsperspektivet svarar på frågan ”Vem släpper ut?” så svarar konsumtionsperspektivet på frågan ”För vem görs utsläppen?”
Metoden för statistikframtagning utgår ifrån input–output-analys där miljö-och nationalräkenskapernas ramverk används. Den utgår ifrån ett forskningsprojekt där en ny metod för att räkna på Sveriges påverkan utomlands på grund av vår konsumtion, PRINCE, togs fram. Slutrapporten publicerades i november 2018: Miljöpåverkan från svensk konsumtion – nya indikatorer för uppföljning. Se även Palm et al. 2019.
Mer specifikt, redovisar statistiken om miljöpåverkan från konsumtion miljöpåverkan i relation till försörjningsbalansen som är grunden för nationalräkenskaperna. Ekvationen för Sveriges försörjningsbalans är:
P+M=C + G + I + E
Ekvation 1
Här är P Sveriges bruttonationalprodukt (BNP), M är total import till Sverige, C är hushållens konsumtion, G är offentlig konsumtion, I är bruttoinvesteringar och E är total export till övriga länder från Sverige. Enligt nationalräkenskaperna uttrycks alla parametrar i ekvationen i monetära termer. Denna statistik redovisar växthusgasutsläpp och utsläpp av andra luftföroreningar separat för varje term i ekvationen. För alla parametrar redovisas miljöpåverkan för 50 produktgrupper, inklusive hushåll.
För privatkonsumtion redovisas miljöpåverkan också enligt den internationella COICOP-indelningen (classification of individual consumption by purpose).
Relationen till övrig officiell statistik om växthusgas- och övriga utsläpp
Den officiella statistiken om växthusgas- och övriga luftutsläpp för Sverige produceras med tre kompletterande perspektiv:
- från Sveriges ekonomi med konsumtionsperspektiv (denna statistik)
- från Sveriges ekonomi med produktionsperspektiv
- territoriell statistik.
SCB ansvarar inom ramen för miljöräkenskaperna för statistik över utsläpp från Sveriges ekonomi med produktions- respektive konsumtionsperspektiv. Statistik med konsumtionsperspektiv redovisar miljöpåverkan för samtliga varor och tjänster som produceras och efterfrågas i den svenska ekonomin för hela produktionskedjan. Det är särskilt intressant då en stor andel av det som efterfrågas i Sveriges ekonomi importeras från utlandet. Sverige exporterar också en stor andel av den egna produktionen av varor och tjänster.
Den officiella statistiken från miljöräkenskaperna om produktionsbaserade växthusgas- och övriga luftutsläpp redovisar miljöpåverkan som uppkommer från den svenska ekonomins totala produktion av varor och tjänster per bransch. Denna gränsdragning motsvarar P-termen i försörjningsbalansen i Ekvation 1 ovan, och inkluderar svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker.
Naturvårdsverket ansvarar för den officiella statistiken för territoriet Sverige, även kallad territoriell statistik. Den territoriella statistiken redovisar territoriella utsläpp, det vill säga de utsläpp som skett inom Sveriges gränser.
Alla dessa statistikprodukter är officiell statistik, vilket betyder att de följer riktlinjer om när och hur statistiken ska publiceras, hur kvaliteten ska säkerställas och hur dokumentationen ska ske.
Resultaten skiljer sig åt mellan statistikområdena
De olika gränsdragningarna för de tre perspektiven som estimerar Sveriges växthusgas- och övriga luftutsläpp leder till att utsläppsnivåerna skiljer sig åt mellan dessa tre statistikområden. I statistiken om utsläpp till luft med produktionsperspektiv från Sveriges ekonomi inkluderas så gott som alla utsläpp inom Sveriges territorium, och utöver det även internationella transporter som bedrivs av svenska ekonomiska aktörer. Därför är dessa utsläpp i praktiken större än de som tas fram med det territoriella perspektivet, som exkluderar utsläpp från internationella transporter.
Sveriges totala import och export av varor och tjänster år 2023 var nästintill i balans, med en liten övervikt för den totala exporten. Samtidigt är den svenska ekonomins produktionsintensitet, utsläpp per enhet monetär produktion, lägre än produktionsintensiteten för länder som Sverige handlar med. Resultatet är att statistik med konsumtionsperspektiv redovisar större utsläpp än statistik med produktionsperspektiv, även med utsläpp från Sveriges export borträknade.
Skillnaderna mellan de olika perspektiven i den officiella statistikens gränsdragningar och indelningar, gör att de används för olika ändamål. Statistik som tas fram inom miljöräkenskaperna (med utgångspunkt från Sveriges ekonomi), ger underlag till analyser för att ta fram beslutsunderlag inom ekonomisk politik och miljöpolitik, eller vid investerings-, upphandlings- och inköpsbeslut.
Den territoriella statistiken används för att följa utsläppsutvecklingen i förhållande till beslutade klimatmål i Sverige, EU och FN. Statistiken är uppbyggd för att visa vilka utsläppskällor som finns i de olika länderna. Där kan länderna förväntas ha stor rådighet över vilka lagar och regler som gäller och kunna göra beräkningar av reduktionsmål för landet.
Vill du fördjupa dig i hur statistiken tas fram? Läs mer här:
Om miljöräkenskapernas utsläpp till luft och klimat:
Om miljöräkenskapernas statistik om miljöpåverkan från konsumtion:
https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/07612408-91ca-11eb-b85c-01aa75ed71a1
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0959652619312600?via%3Dihub
Naturvårdsverkets och SCB:s gemensamma beskrivning av statistiken:
Definitioner av vissa utvalda begrepp
Privat konsumtion
Den konsumtion som hushåll och privatpersoner utför. Här ingår även konsumtion utförd av hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).
Offentlig konsumtion
Den konsumtion som stat, regioner och kommuner utför.
Investeringar
Investeringar som näringsliv och offentlig sektor gör och som innebär köp av t.ex. maskiner, byggnader och vägar. Kallas egentligen för bruttoinvesteringar och kan underindelas i fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och investeringar i värdeföremål.
Export
Den konsumtion som utländska aktörer gör av svenska produkter.
Slutlig konsumtion/efterfrågan/användning
Samlingsbeteckning för privat och offentlig konsumtion, investeringar. Skiljer sig från intermediär konsumtion/efterfrågan/användning som sker mellan branscher för köp av insatsvaror i produktionen av varor och tjänster. Slutlig konsumtion är slutlig i betydelsen att den inte används för att producera något ytterligare, den är i slutet av produktionskedjan.
Komponent
En del av den slutliga användningen, t.ex. privat konsumtion eller export. Varje komponent genererar utsläpp i Sverige och utomlands till följd av den produktion som krävs för att producera de produkter som ingår i det som köps inom komponenten. Exporten genererar således också utsläpp från ett konsumtionsperspektiv, men brukar normalt sett allokeras till andra länders utsläpp från konsumtion.
Utsläpp från konsumtion, konsumtionsperspektiv
De utsläpp som konsumtionen av varor och tjänster i Sverige genererar i Sverige och utomlands. Med konsumtion avses då i normalfallet privat och offentlig konsumtion samt investeringar, dvs. slutlig användning exklusive export.
Utsläpp från produktion, produktionsperspektiv
De utsläpp som sker i svenska branscher. I dessa utsläpp ingår inga indirekta utsläpp som uppkommer pga. inköp av insatsvaror som branschen behöver, utan utsläppen avser endast de totala utsläpp som branschen själv släpper ut.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa publiceringstillfälle för statistik om miljöpåverkan från konsumtion sker i oktober 2026.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.