Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper - Utsläpp till luft 2017, regional statistik

Stora regionala skillnader i utsläpp av växthusgaser

Statistiknyhet från SCB 2019-11-14 9.30

Utsläppen av växthusgaser satt i relation till BNP, även kallat utsläppsintensitet, fortsätter att minska. De regionala skillnaderna är stora, med störst utsläppsintensitet på Gotland och lägst i Stockholm. Gotland är dock det län som tillsammans med Norrbotten minskat utsläppsintensiteten mest 2017 jämfört med 2016.

SCB:s Miljöräkenskaper publicerar idag regionala utsläpp till luft per bransch på kommun-, läns- och riksområdesnivå. Genom att använda sig av statistik över befolkning, arbetsmarknad och ekonomi, sätts utsläppen till luft i relation till antal invånare i en region och hur företagen där bidrar till ekonomin och påverkar miljön. Statistiken redovisas i form av utsläpp, utsläppsintensiteter och miljöekonomiska profiler.

Statistiken följer nationalräkenskapernas ramverk. Det betyder att utsläppen är kopplade till den ekonomiska aktivitet som ligger bakom utsläppen. Det innebär inte nödvändigtvis att utsläppen faktiskt har förekommit i en viss region, men att den ansvariga aktören befinner sig där.

Utsläppsintensiteter per län

Utsläppsintensiteten minskade i alla län mellan 2016 och 2017, förutom Stockholm där den stod stilla. Gotland är det län som har minskat utsläppsintensiteten mest mellan 2016 och 2017, men Gotland är trots detta fortfarande det mest utsläppsintensiva länet i Sverige. Huvuddelen av utsläpp av växthusgaser från den gotländska ekonomin kommer från basindustri med stora processutsläpp, medan det är tjänstesektorn och offentlig sektor som ger de största bidragen till ekonomin.

Även Norrbotten har stora minskningar i utsläppsintensitet mellan 2016 och 2017. Norrbotten är i övrigt länet med näst störst utsläppsintensitet efter Gotland. Stockholm är det minst utsläppsintensiva länet 2017.

Utsläppsintensiteter per län, 2008, 2016 och 2017, ton koldioxidekvivalenter per miljoner kronor

Utsläppsintensiteter per län, 2008, 2016 och 2017, ton koldioxidekvivalenter per miljoner kronor

* 2017 Bruttoregionprodukt är preliminär

Miljöekonomisk profil per län

På ett översiktligt sätt kan ett läns miljöekonomiska struktur beskrivas med en miljöekonomisk profil. Den visar till exempel varje läns andel av Sveriges BNP och utsläpp.

För många län är andelen utsläpp av växthusgaser ungefär lika stora som länets andel av antal sysselsatta och andel av BNP. Däremot har Västra Götaland, Norrbotten, Södermanland och Gotlands län en utsläppsintensiv profil med en högre andel utsläpp av växthusgaser än andelar av sysselsatta och BNP. Det beror på att det i dessa län finns utsläppsintensiva industrier och/eller många rederier.

Västra Götaland har en hög produktion av både varor och tjänster. Det ger en hög andel sysselsatta, högt bidrag till BNP och stora utsläpp av växthusgaser. Norrbotten har en mindre andel sysselsatta och lägre bruttoregionprodukt, men en hög andel växthusgaser. Det beror bland annat på produktion av varor i industrier med låg sysselsättningsgrad som ger stora utsläpp.

Stockholms län har en hög andel av sysselsättningen och av bidraget till BNP. De största branscherna i Stockholms län finns inom tjänstesektorn och har relativt låga utsläpp av växthusgaser.

Miljöekonomisk profil per län, 2017. Andel av riket

Miljöekonomisk profil per län, 2017. Andel av riket

* 2017 Bruttoregionprodukt och sysselsatta är preliminär

Definitioner och förklaringar

Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Det ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö, särskilt genom användningen av branscher som redovisas enligt klassifikationen som kallas Svensk Näringsgrensindelning (SNI).

Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker. Det betyder att utsläpp från internationell bunkring, dvs. flyg och sjöfart som anlöpt och tankat vid svenska flygplatser och hamnar, inkluderas som en approximation för hur mycket svenska företag inom luft- och sjöfart släpper ut utomlands. Utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF) och lagring av koldioxid (CCS) redovisas inte.

Miljöräkenskapernas regionala statistik över utsläpp till luft per bransch ger möjlighet att göra analyser som ser till svenska regioners ekonomi, dess påverkan på miljö och miljöns påverkan på ekonomin. I Miljöräkenskapsrapport 2017:2 Regionala miljöräkenskaper 2008-2015 förklaras statistiken i detalj.

I Statistikdatabasen finns regionala data för samtliga växthusgaser och ett flertal luftföroreningar. På produktsidan finns dessutom underlag för nedladdning som omfattar grunddata och diagram över utsläpp av växthusgaser samt utsläppsintensiteter.

Den regionala indelningen är län, kommun och riksområden. Riksområden används för internationellt jämförbar statistik, så kallad NUTS-indelning.

Den här publicerade statistiken över utsläpp till luft utgår från ett produktionsperspektiv. Det innebär att utsläppen redovisas för den aktör som bidrar till dem. Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte.

Den regionala statistik över utsläpp till luft som redovisas av Naturvårdsverket beskriver territoriella utsläpp, det vill säga de utsläpp som skett inom regionernas gränser. Det gör att om man till exempel vill följa halter av luftföroreningar inom ett specifikt område, bör Naturvårdsverkets statistik användas.

Naturvårdsverket, Utsläpp i siffror

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publiceringstillfällen för utsläpp till luft per bransch sker löpande under 2020, för kvartal och år. 

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för Miljöekonomi och miljö

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm

Förfrågningar

Nils Brown

Telefon
010-479 40 26
E-post
nils.brown@scb.se