Miljöräkenskaper - Utsläpp till luft 2021, regional statistik
Regionernas utsläpp ökar
Statistiknyhet från SCB 2023-11-23 8.00
Utsläpp från regionernas ekonomiska aktivitet ökar år 2021 jämfört med 2020. Utsläppsökningarna kommer både från varuproduktionen, tjänstesektorn och från hushållens användning av bensin och diesel. Med undantag för Halland och Gävleborg syns ökningarna över hela landet.
– Nästan alla regioner ökar utsläppen av växthusgaser 2021 jämfört med föregående år. Generellt är det utsläpp från varuproduktionen som ökar mest, säger Max Jonsson, analytiker på SCB:s miljöräkenskaper.
Utsläppen från regionernas ekonomiska aktivitet 2021
Växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi uppgår år 2021 till 51 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är en ökning med två miljoner ton jämfört med 2020. Med undantag för marginella utsläppsminskningar i Halland och Gävleborg visar samtliga av Sveriges regioner på ökningar av de produktionsbaserade utsläppen år 2021. De största utsläppsökningarna procentuellt sett sker i region Blekinge och i Norrbotten, där utsläppen ökar med 13 respektive 9 procent. Generellt över hela landet är det varuproduktionen som ökar mest. År 2021 är andra året av coronapandemin och även om utsläppen ökar generellt jämfört med 2020, är utsläppsnivåerna förfarande lägre än 2019 års nivå innan pandemin.
Den största andelen av Sveriges växthusgasutsläpp år 2021 kommer från Västra Götaland som släpper ut 11,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, motsvarande 22 procent av rikets utsläpp. Regionerna Stockholm, Skåne och Norrbotten släpper ut 6 miljoner ton, 5,6 miljoner ton respektive 5,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar 12, 11 och 10 procent av rikets utsläpp.
Utsläppsintensiteten per län
Utsläppsintensiteten (utsläpp av växthusgaser i relation till bruttoregionprodukten) år 2021 minskar för de flesta av Sveriges län. Den största procentuella minskningen i utsläppsintensitet jämfört med föregående år syns i Norrbotten, där intensiteten minskar med 11 procent, följt av Värmland där utsläppsintensiteten minskar med 9 procent.
Utsläppsintensiteten år 2021 skiljer sig över riket. För Gotlands län är utsläppsintensiteten 106 ton koldioxidekvivalenter per miljoner kronor, medan motsvarande siffra för Stockholm län är 3,4. För riket i stort är utsläppsintensiteten 9,4 ton koldioxidekvivalenter per miljoner kronor. En förklaring till den stora variationen är placeringen av utsläppsintensiva industrier i landet.
* Preliminär bruttoregionprodukt år 2021 Källa: SCB
Miljöekonomisk profil per län
Varje läns miljöekonomiska struktur kan översiktligt beskrivas med en så kallad miljöekonomisk profil. Den visar till exempel hur stor andel av rikets utsläpp och BNP som de olika länen står för.
För många län är andelen växthusgasutsläpp ungefär lika stor som andelen sysselsatta och andelen av Sveriges BNP. Län som Västra Götaland, Norrbotten, Södermanland och Gotlands län har dock en utsläppsintensiv profil med en högre andel utsläpp av växthusgaser än andelar av sysselsatta och BNP. Förklaringen till detta är att det i dessa län förekommer utsläppsintensiva industrier och/eller många rederier.
Västra Götaland har en hög produktion av både varor och tjänster. Det ger en hög andel sysselsatta, ett högt bidrag till BNP och stora utsläpp av växthusgaser. Norrbotten har en mindre andel sysselsatta och en lägre bruttoregionprodukt, men en hög andel växthusgaser. Det beror bland annat på en varuproduktion i industrier med låg sysselsättningsgrad, men som samtidigt ger stora utsläpp.
Stockholms län visar i stället på en hög andel av både sysselsättning och bidrag till BNP, samtidigt som andelen växthusgasutsläpp relativt sett är låg. Detta förklaras av att de största branscherna i Stockholms län finns inom tjänstesektorn, vilken har jämförelsevis låga utsläpp av växthusgaser i relation till utsläppsintensiv varuproduktion.
* Preliminära uppgifter för andel sysselsatta och bruttoregionprodukt år 2021 Källa: SCB
Definitioner och förklaringar
Miljöräkenskapernas regionala lufträkenskaper redovisar utsläpp till luft per bransch på kommun-, läns- och riksområdesnivå. Statistiken följer nationalräkenskapernas ramverk, vilket betyder att utsläppen kan sättas i relation till den ekonomiska aktivitet som genererar utsläppen. Statistiken redovisas i form av utsläpp, utsläppsintensiteter och miljöekonomiska profiler. Att utsläppen anknyter till regionala ekonomiska aktiviteter innebär inte nödvändigtvis att de faktiska utsläppen har ägt rum inom en viss region, utan att ansvarig ekonomisk aktör är placerad där.
Miljöräkenskaperna är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö, särskilt genom användning av den branschindelning som redovisas enligt klassifikationen Svensk Näringsgrensindelning (SNI). Utgångspunkten för miljöräkenskapernas miljöstatistik är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan, oavsett var i världen miljöpåverkan sker.
För att justera statistikkällor med territoriellt perspektiv till national- och miljöräkenskapernas ekonomiska perspektiv görs en så kallad residensjustering. Residensjusteringen gäller framför allt för transporter, såsom tunga lastbilar. Det gäller särskilt då landtransportföretag (H49), men även andra branscher som exempelvis byggverksamhet (F41-43), rederier (H50) och flygbolag (H51). Mer information om residensjusteringen finns i statistikens kvalitetsdeklaration under "Dokumentation" på miljöräkenskapernas produktsida:
I Miljöräkenskapsrapport 2017:2 Regionala miljöräkenskaper 2008-2015 förklaras också den regionala statistiken i mer detalj.
Produktionsbaserade utsläpp omfattar svenska ekonomiska aktörers utsläpp av växthusgaser och skiljer sig i det avseendet från de så kallade territoriella utsläppen, som redovisas av Naturvårdsverket och SMHI och som istället utgår från nationella gränser och är den statistik som används för att följa upp klimatmålen inom FN, EU och nationellt.
Den regionala statistik över utsläpp till luft som redovisas av SMHI beskriver de territoriella utsläppen, det vill säga de utsläpp som skett inom regionernas gränser. Det gör att om man till exempel vill följa halter av luftföroreningar inom ett specifikt område så bör SMHI:s statistik användas:
Nästa publiceringstillfälle
Nästa publiceringstillfälle för regionala utsläpp till luft per bransch sker under hösten 2024.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.