Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper – Kemikalieindikatorer 2016

Fortsatt ökad kemikalieanvändning mellan 2008 och 2016

Statistiknyhet från SCB 2018-10-18 9.30

I Sverige ökade användningen, det vill säga omsättningen av kemikalier (hälso- och miljöfarliga kemikalier, inklusive petroleumbränslen) med 4 procent mellan 2008 och 2016. Ökningen skedde främst i tillverkningsindustrin och inom utvinning av mineral medan övriga branscher minskade. Under samma period ökade Sveriges BNP med 15 procent. Detta innebär att kemikalieintensiteten, det vill säga ton kemikalier per producerad krona, har minskat under denna period.

Under 2016 använde vi i Sverige 23,6 miljoner ton kemikalier som klassas som hälso- eller miljöfarliga, inklusive petroleumbränslen. Det är en ökning med 1 miljon ton sedan 2008. Om man exkluderar petroleumbränslena har ökningen varit 3,3 miljoner ton, men tittar man bara på petroleumbränslen har dessa minskat med 2,3 miljoner ton under samma period.

Det är dock viktigt att notera att förändringar över tid inte bara behöver bero på faktiska volymförändringar. Även vilka kemikalier som klassas som hälso- och miljöfarliga kan ha ändrats.

Användningen av kemikalier, miljoner ton och BNP i fasta priser, miljarder SEK 2008–2016

Diagram: Användningen av kemikalier, miljoner ton och BNP i fasta priser, miljarder SEK 2008–2016

Petroleumbränslen är både hälso-och miljöfarliga men visas som en separat grupp här. Källa: SCB, miljöräkenskaperna och nationalräkenskaperna, och Kemikalieinspektionen

Det är tillverkningsindustrin som använder mest kemikalier (12,4 miljoner ton). Sedan 2008 är det även där som den största ökningen i absoluta termer skett (2,4 miljoner ton). Även transportindustrin och övrig industri och tjänster står för en stor del av kemikalieanvändningen.

Användningen av kemikalier per branschaggregat, 2008 och 2016, miljoner ton

Diagram: Användningen av kemikalier per branschaggregat, 2008 och 2016, miljoner ton

Källa: SCB, miljöräkenskaperna och Kemikalieinspektionen

Under perioden har dock den största ökningen uttryckt i procent skett inom utvinning av mineral. Ökningen är där 35 procent samtidigt som förädlingsvärdet minskat med 21 procent. På samma sätt ser det ut inom tillverkningsindustrin. Viktigt att notera är att utvinning av mineral är en mycket mindre bransch jämfört med tillverkningsindustrin. Detta gäller både kemikalieanvändning (0,25 miljoner ton respektive 12,4 miljoner ton) liksom branschens bidrag till BNP (17 miljarder respektive 523 miljarder). I de övriga branscherna har användningen av kemikalier minskat. För den svenska ekonomin i sin helhet har BNP-tillväxten ökat mer än kemikalieanvändningen (15 procent respektive 4 procent).

Förändringen av kemikalieanvändning och förädlingsvärde per branschaggregat 2008 och 2016, procent. Förädlingsvärdet är beräknat i 2008 års fasta priser

Diagram: Förändringen av kemikalieanvändning och förädlingsvärde per branschaggregat 2008 och 2016, procent. Förädlingsvärdet är beräknat i 2008 års fasta priser

Källa: SCB, miljöräkenskaperna och nationalräkenskaperna, och Kemikalieinspektionen

Revideringar

I årets publicering av kemikalieindikatorerna är petroleumbränslen inkluderad i statistiken. Detta gör att resultaten blir mycket högre jämfört med förra årets publicering.

Definitioner och förklaringar

Kemikalieinspektionen ansvarar för det så kallade produktregistret där kemiska produkter registreras och tidsserier finns tillgängliga från 1992. Det primära syftet med registret är att följa kemikaliehantering, import och produktion och nedströms användning och märkning av kemikalier för tillsynsändamål, statistik och uppföljning. Registret innehåller bland annat kemisk information om produkterna samt använda kvantiteter.

Indikatorerna som publiceras hos SCB mäter kvantiteten av produkter som är klassade som hälso- och miljöfarliga enligt internationella kriterier fördelade på bransch.

Klassificeringen är baserad på direktiv 67/548/EC som har utökats och justerats många gånger. EC förordning No 1272/2008 introducerade stora förändringar i och med en ny klassificering: Globally Harmonised System of Classification and Labelling of Chemicals (GHS).

Hälsofarliga kemiska produkter avser här produkter som är klassificerade som Mycket giftiga (T+), Giftiga (T), Frätande (C), Irriterande(Xi) och Hälsoskadlig (Xn) enligt KIFS 2005:7 samt from 2009 även enligt EC 1272/2008, produkter klassificerade som Frätande (GHS05), Giftig (GHS06), Skadlig (GHS07) och Hälsofara (GHS08). Miljöfarliga kemiska produkter avser produkter klassade som Miljöfarlig (N respektive GHS09, före respektive efter 2009).

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras under 2019.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för Miljöekonomi och miljö

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm

Förfrågningar

Ariun Byambakhorloo

Telefon
010-479 57 98
E-post
ariun.byambakhorloo@scb.se

Mårten Berglund

Telefon
010-479 43 13
E-post
marten.berglund@scb.se