Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper - Miljöpåverkan från konsumtion 2018

Växthusgasutsläppen från inhemsk efterfrågan i Sveriges ekonomi oförändrade 2018

Statistiknyhet från SCB 2020-11-19 9.30

Mellan 2017 och 2018 var växthusgasutsläppen från inhemsk efterfrågan i Sveriges ekonomi relativt oförändrade på cirka 8,1 ton koldioxidekvivalenter per capita. Sedan 2008 har dock utsläppen minskat med 18 procent från 100 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 82 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

2018 uppgick växthusgasutsläppen från den inhemska efterfrågan i Sveriges ekonomi till 82 miljoner ton koldioxidekvivalenter eller 8,1 ton per capita. Detta kallas också för Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp, som omfattar efterfrågan från hushåll, offentlig sektor och investeringar exklusive export.

Detta är en minskning från 100 miljoner ton koldioxidekvivalenter och 10,9 ton per capita år 2008. Den minskande trenden under perioden beror både på minskade utsläpp från svensk produktion och minskade utsläpp från Sveriges import. Till årets publicering har revideringar skett i hela tidsserien 2008–2017 (se även revideringar nedan).

Växthusgasutsläpp från inhemsk efterfrågan* i Sveriges ekonomi, Svensk produktion och BNP, 2008–2018**

diagram

Källa: SCB * Med inhemsk efterfrågan avses här privat och offentlig konsumtion samt investeringar exklusive export. ** Tidsseriebrott för utsläpp från slutlig efterfrågan 2015 på grund av allmän översyn inom Nationalräkenskaperna.

Utsläpp av växthusgaser från hushållens konsumtion en viktig faktor

Växthusgasutsläppen från hushållens konsumtion uppgår till drygt 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2018. Jämfört med 2008 är det en minskning med 20 procent. Mellan 2017 och 2018 var utsläppen från hushållens konsumtion relativt oförändrade.

Svenska exportprodukter är också en stor drivkraft för växthusgasutsläpp. Även dessa utsläpp har gått ned ur ett längre tidsperspektiv, från cirka 91 miljoner ton i 2008 till cirka 72 miljoner ton 2018. Utsläpp från export ökade dock från 2017 till 2018 med 6 procent.

Växthusgasutsläpp från slutlig efterfrågan i Sveriges ekonomi per komponent, 2008–2018

diagram

Källa: SCB
Hushållen inkluderar de ideella organisationerna

Minskande trend för utsläpp från hushållens konsumtion inom alla områden

Mellan 2017 och 2018 var växthusgasutsläppen från hushållens konsumtion relativt oförändrade. Växthusgasutsläppen från hushållens konsumtion minskade dock mellan 2008 och 2018 inom alla områden, det vill säga inom livsmedel, transporter, boende, textilier och skor och inom övriga produkter.

Växthusgasutsläpp från hushållens konsumtion – per område, 2008–2018

diagram

Källa: SCB

En stor andel av hushållens konsumtion kommer från importerade produkter, och det uppstår en stor andel växthusgasutsläpp via den importerade produktionen. Till exempel kommer över 60 procent av växthusgasutsläpp från hushållens livsmedelskonsumtion från direktimporterade livsmedel eller importerade produkter tidigare i produktionskedjan för livsmedlen.

Växthusgasintensitet för den inhemska efterfrågan minskar

2018 var växthusgasintensiteten för den inhemska efterfrågan i Sveriges ekonomi 19 kg CO2-ekv./1000 SEK. Det är en minskning med 33 procent sedan 2008. Minskningen av växthusgasutsläppen i absoluta tal mellan 2008 och 2018 är mindre än minskningen i utsläppsintensiteten. Det beror på att den totala inhemska efterfrågan i Sveriges ekonomi också har ökat under tiden.

Växthusgasintensiteten för den inhemska respektive importerade produktionens andelar av total efterfrågan skiljer sig åt avsevärt. 2018 låg växthusgasintensiteten för den inhemska produktionen på 13 kg CO2-ekv./1000 SEK. Samma år var växthusgasintensiteten för den importerade produktionen 50 kg CO2-ekv./1000 SEK. Mellan 2008 och 2018 minskade växthusgasintensiteten för den inhemska respektive importerade produktionens andelar med 31 respektive 41 procent.

Källa: SCB

Växthusgasutsläppsintensitet i kg koldioxidekvivalenter per 1000 SEK, 2008–2018

diagram

Källa: SCB
*Tidsseriebrott från 2015 pga. allmän översyn av nationalräkenskaperna.

Revideringar

Vid denna publicering har revideringar skett i underlagsdata, vilket leder till skillnader jämfört med tidigare publiceringar.

Revideringar av Nationalräkenskapernas ekonomiska data

För varje årlig publicering, implementeras revideringar för hela tidsserien för Nationalräkenskapers statistik om produktion, insatsförbrukning, slutlig användning och utrikeshandel i Sveriges ekonomi. Mer information om revideringar som implementerats i år redovisas i Nationalräkenskapers statistiskt meddelande:

Nationalräkenskaper 1993-2018 (pdf)  

Utöver årliga uppdateringar, genomför Nationalräkenskaperna en större översyn vart femte år av årsvisa indatakällor, metoder och beräkningsmodeller inom ett flertal områden. Detta gjordes senaste 2019. Mer information om översynens resultat finns här:

Allmänna översynen

Beräkningar för denna publicering inkluderar nationalräkenskapsdata uppdaterade enligt 2019 års allmänna översyn för år 2015 och framåt. Åren 2008–2014 har ej genomgått någon allmän översyn, och därför har för dessa år äldre data från före den allmänna översynen använts. Detta orsakar ett tidsseriebrott mellan 2014 och 2015.

Revideringar av underlagsdata för luftutsläpp från svensk produktion

Underlagsdata för luftutsläpp från svensk produktion hämtas från miljöräkenskapernas statistik om luftutsläpp med produktionsperspektiv. Denna statistik baseras till stor del på underlag från Sveriges territoriella luftutsläpp som rapporteras till UNFCCC. För att kunna justera mellan det territoriella perspektivet och miljöräkenskapernas produktionsperspektiv tillämpas en så kallad residensjustering. En ny metod för residensjustering används för första gången vid produktionen av referensår 2018. Den nya residensjusteringen gäller framförallt för transporter: tunga lastbilar (framförallt inom H49 landtransportföretag, men även andra branscher, t.ex. byggverksamhet), rederier (H50) och flygbolag (H51). Den nya residensjusteringsmetoden leder till att skattningen av växthusutsläpp från Sveriges ekonomi minskade med cirka tre miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.   

Revideringar för miljöpåverkan från importerade varor och tjänster

SCB använder en global multiregional databas som heter Exiobase för att skatta utsläpp förknippade med import. Databasen utvecklas och förvaltas av ett konsortium som Norska tekniska universitetet i Trondheim (NTNU) leder.

För produktionsår 2020 implementerades en ny version av Exiobase – version 3.8. Produktionsår 2019 användes Exiobase – version 3.7.

Uppdateringar omfattar delar såsom:

  • Makroekonomiska och handelsdata för de senaste åren
  • Data om energi och energirelaterade utsläpp
  • Branschallokering för energi och energirelaterade utsläpp

Mer information finns att läsa här:

wiley online library

Definitioner och förklaringar

Denna statistik är en del av miljöräkenskaperna. Miljöräkenskaperna är uppbyggda med Nationalräkenskaperna som grund, och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Miljödata systematiseras efter samma branschindelning och samma slutliga användningsområden som ekonomisk data. Det huvudsakliga syftet med att systematisera statistiken på detta sätt är att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö.

Nationalräkenskaperna mäter bruttonationalprodukten på två olika sätt; den ena från tillförseln och den andra från efterfrågan. Miljöräkenskaperna mäter samma sak utifrån ett miljöperspektiv. Om produktionsperspektivet svarar på frågan ”Vem släpper ut?” så svarar konsumtionsperspektivet på frågan ”För vem görs utsläppen?”

Metoden för statistikframtagning utgår ifrån input–output-analys där miljö- och nationalräkenskapernas ramverk används. Den utgår ifrån ett nyligen avslutat forskningsprojekt där en ny metod för att räkna på Sveriges påverkan utomlands på grund av vår konsumtion, PRINCE, togs fram.

Mer specifikt, redovisar statistiken om miljöpåverkan från konsumtion miljöpåverkan i relation till försörjningsbalansen som är grunden för nationalräkenskaperna. Ekvationen för Sveriges försörjningsbalans är:

P + M = C + G+ I+ E (ekvation 1)

Här är P Sveriges bruttonationalprodukt (BNP), M är total import till Sverige, C är privatkonsumtion, G är offentlig konsumtion, I är bruttoinvesteringar och E är total export till övriga länder från Sverige. Enligt Nationalräkenskaperna uttrycks alla parametrar i ekvationen i monetära termer. Denna statistik redovisar växthusgasutsläpp och utsläpp av andra luftföroreningar separat för varje term i ekvationen. För alla parametrar redovisas miljöpåverkan för drygt 40 produktgrupper.

För privatkonsumtion redovisas miljöpåverkan också enligt den internationella COICOP-indelningen (classification of individual consumption by purpose).

Relationen till övrig officiell statistik om växthusgas- och övriga utsläpp

Den officiella statistiken om växthusgas- och övriga luftutsläpp för Sverige produceras med tre kompletterande perspektiv:

  • från Sveriges ekonomi med konsumtionsperspektiv (denna statistik)
  • från Sveriges ekonomi med produktionsperspektiv
  • territoriell statistik.

SCB ansvarar inom ramen för miljöräkenskaperna för statistik över utsläpp från den svenska ekonomin med produktions- respektive konsumtionsperspektiv. Statistik med konsumtionsperspektiv är unik då den redovisar miljöpåverkan för samtliga varor och tjänster som produceras och efterfrågas i den svenska ekonomin för hela produktionskedjan. Det är särskilt intressant då en stor andel av det som efterfrågas i Sveriges ekonomi importeras från utlandet. Sverige exporterar också en stor andel av den egna produktionen av varor och tjänster.

Den officiella statistiken från miljöräkenskaperna om växthusgasutsläpp och övriga luftutsläpp per bransch redovisar miljöpåverkan som uppkommer från den svenska ekonomins totala produktion av varor och tjänster. Denna gränsdragning motsvara P-termen i försörjningsbalansen i Ekvation 1 ovan, och inkluderar svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker.

Naturvårdsverket ansvarar för den officiella statistiken för territoriet Sverige, även kallad territoriell statistik. Den territoriella statistiken redovisar territoriella utsläpp, det vill säga de utsläpp som skett inom Sveriges gränser.

Alla dessa statistikprodukter är officiell statistik, vilket betyder att de följer riktlinjer om när och hur statistiken ska publiceras, hur kvaliteten ska säkerställas och hur dokumentationen ska vara. 

Resultaten skiljer sig åt mellan statistikområdena

De olika gränsdragningarna för de tre olika områdena av officiell statistik om Sveriges växthusgasutsläpp och övriga luftutsläpp leder till att utsläppsnivåer skiljer sig åt mellan statistiken. Med statistiken om utsläpp till luft per bransch inkluderas så gott som alla utsläpp inom territorium Sverige, och utöver det även internationella transporter som bedrivs av svenska ekonomiska aktörer. Därför är dessa utsläpp i praktiken större än de som tas fram med det territoriella perspektivet, som exkluderar utsläpp från internationella transporter.

Sveriges totala import och export av varor och tjänster är nästintill i balans, med en knapp fördel för den totala exporten. Samtidigt är den svenska ekonomins produktionsintensitet, utsläpp per enhet monetär produktion, lägre än produktionsintensiteten för länder som Sverige handlar med. Resultatet är att statistik med konsumtionsperspektiv redovisar större utsläpp än statistik med produktionsperspektiv, även med utsläpp från Sveriges export borträknade.

Skillnaderna mellan de olika områdena i den officiella statistikens gränsdragningar och indelningar gör att de används för olika ändamål. Statistik som tas fram inom miljöräkenskaper (med utgångspunkt från Sveriges ekonomi), kan stödja analyser för att ta fram beslutsunderlag inom ekonomisk politik och miljöpolitik, eller vid investerings-, upphandlings- och inköpsprocesser.

Den territoriella statistiken används för att följa utsläppsutvecklingen i förhållande till beslutade klimatmål i Sverige, EU och FN. Statistiken är uppbyggd för att visa vilka utsläppskällor som finns i de olika länderna. Där kan länderna förväntas ha stor rådighet över vilka lagar och regler som gäller och kunna göra beräkningar av reduktionsmål för landet.

Vill du fördjupa dig i hur statistiken tas fram? Läs mer här:

Om miljöräkenskapernas utsläpp till luft och klimat:

Miljöräkenskaper

Naturvårdsverkets och SCB:s gemensamma beskrivning av statistiken:

Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

Definitioner av vissa utvalda begrepp

Privat konsumtion

Den konsumtion som hushåll och privatpersoner utför. Här ingår även konsumtion utförd av hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).

Offentlig konsumtion

Den konsumtion som stat, landsting och kommuner utför.

Investeringar

Investeringar som näringsliv och offentlig sektor gör och som innebär köp av t.ex. maskiner, byggnader och vägar. Kallas egentligen för bruttoinvesteringar och kan underindelas i fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och investeringar i värdeföremål.

Export

Den konsumtion som utländska aktörer gör av svenska produkter.

Slutlig konsumtion/efterfrågan/användning

Samlingsbeteckning för privat och offentlig konsumtion, investeringar och export. Skiljer sig från intermediär konsumtion/efterfrågan/användning som sker mellan branscher för användning i produktionen av varor och tjänster. Slutlig konsumtion är slutlig i betydelsen att den inte används för att producera något ytterligare, den är i slutet av produktionskedjan.

Komponent

En del av den slutliga användningen, till exempel privat konsumtion eller export. Varje komponent genererar utsläpp i Sverige och utomlands till följd av den produktion som krävs för att producera de produkter som ingår i det som köps inom komponenten. Exporten genererar således också utsläpp från ett konsumtionsperspektiv, men brukar normalt sett allokeras till andra länders utsläpp från konsumtion.

Utsläpp från konsumtion, konsumtionsperspektiv

De utsläpp som konsumtionen av varor och tjänster i Sverige genererar i Sverige och utomlands. Med konsumtion avses i normalfallet privat och offentlig konsumtion samt investeringar, det vill säga slutlig användning exklusive export.

Utsläpp från produktion, produktionsperspektiv

De utsläpp som sker i svenska branscher. I dessa utsläpp ingår inga indirekta utsläpp som uppkommer pga. inköp av insatsvaror som branschen behöver, utan utsläppen avser endast de totala utsläpp som branschen själv släpper ut.

Publikation

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publiceringstillfällen för statistik om miljöpåverkan från konsumtion sker november 2021.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Miljöekonomi och miljö

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Nils Brown

Telefon
010-479 40 26
E-post
nils.brown@scb.se

Mårten Berglund

Telefon
010-479 43 13
E-post
marten.berglund@scb.se