Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 2018

Stark ekonomisk utveckling och stagnerande växthusgasutsläpp 2018

Statistiknyhet från SCB 2020-03-26 9.30

SCB:s miljöräkenskaper redovisar utsläpp till luft från den svenska ekonomin och hushållen. Mellan 2008 och 2018 har växthusgasutsläpp minskat med drygt 17 procent. Under samma period har BNP vuxit med 21 procent.

Utsläppen av växthusgaser följde den ekonomiska trenden mellan 2008 och 2010. Mellan 2010 och 2014 sjönk utsläppen med 16 procent medan BNP ökade med 6 procent. Utsläppsnivån har därefter minskat enbart med 2 procent upp till 2018, samtidigt som att BNP har ökat med nästan 12 procent. Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin och hushållen uppgick 2018 till 57 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Utvecklingen av BNP och utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008-2018, index 2008=100

Utvecklingen av BNP och utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008-2018, index 2008=100

*2018 är BNP i fasta priser preliminär. Källa: SCB, Miljöräkenskaperna och Nationalräkenskaperna.

Utsläppen minskar i alla branscher utom i transportbranschen

Växthusgasutsläpp från jordbruk-, skogsbruk och fiske, tillverkningsindustrin och el-, gas- och fjärrvärme och vatten minskade 2018 jämfört med 2017. Växthusgasutsläpp från tillverkningsindustrin, som står för nära en fjärdedel av de totala utsläppen från den svenska ekonomin, minskade med 1 procent.

2018 ökade dock utsläpp från transportbranschen (det vill säga åkerier, rederier och flyg) med 4 procent jämfört 2017. Det beror främst på en utsläppsökning för rederier med 13 procent. Landtransporternas utsläpp minskade med 3 procent under samma period medan flygbranschens utsläpp var oförändrade.

Utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008–2018, per aggregerad Näringsgren (SNI 2007), tusen ton koldioxidekvivalenter

Utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008–2018, per aggregerad Näringsgren (SNI 2007), tusen ton koldioxidekvivalenter

Källa: SCB, Miljöräkenskaper.

Andelen biobränsle minskar

Andelen biobränsle, det vill säga förbrukning av biobränsle i förhållande till den totala bränsleförbrukningen (fossilt+biogent) har ökat från 38 procent 2008 till 48 procent 2018. Detta beror både på att mängden biobränslen har ökat såväl som att mängden fossila bränslen har minskat under perioden. Mellan 2017 och 2018 minskade dock andelen biobränsle med knappt en halv procent.

Andelen biobränsle är störst inom el-, gas- och fjärrvärmeverk och tillverkningsindustrin. Dessa branscher står också för den största användningen av biobränslen totalt. Däremot minskade andelen biobränsle i dessa branscher mellan 2017 och 2018. Andelen biobränsle minskade även i hushållen under samma period.

Andel biobränslen vid förbränning av bränslen, 2008, 2017 och 2018 i respektive aggregerad Näringsgren (SNI 2007)

Andel biobränslen vid förbränning av bränslen, 2008, 2017 och 2018 i respektive aggregerad Näringsgren (SNI 2007)

Uppdatering av miljöekonomisk profil under hösten

I miljöräkenskaperna redovisas också de olika näringsgrenarnas uppsläpp i relation till sysselsättning och förädlingsvärde (branschens bidrag till BNP). Statistiken som rör årliga utsläpp till luft är färdigställd före den årliga statistiken över sysselsättning och förädlingsvärde. Därför kommer en uppdatering av utsläppsintensiteter och miljöekonomiska profiler att ske under hösten, när dessa data finns tillgängliga för 2018.

Använd analysverktyget för miljöekonomiska data

Ta del av miljöräkenskapernas statistik via analysverktyget på webben med miljöräkenskapernas data och ekonomiska data. Där hittar du bland annat utsläppsstatistiken ur både produktions- och konsumtionsperspektiven som kan analyseras vidare tillsammans med miljöekonomiska styrmedel. I verktyget kan man bland annat ta fram egna nyckeltal, jämföra miljöpåverkan mellan branscher och studera sambandet mellan efterfrågan i ekonomin, energianvändning och utsläpp av olika ämnen.

Miljöräkenskapernas analysverktyg

Definitioner och förklaringar

Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö. Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker.

Den här publicerade statistiken över utsläpp till luft utgår från ett produktionsperspektiv. Det innebär att utsläppen redovisas för den aktör där utsläppen sker inklusive hushållens direkta utsläpp (dvs. förbränning av fossilbränsle, uppvärmning och övriga direkta utsläpp). Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte.

Naturvårdsverkets statistik över utsläpp till luft redovisar territoriella utsläpp, det vill säga de utsläpp som skett inom Sveriges gränser. Sektorsindelningarna utgår från typ av utsläpp i stället för bransch. Utsläpp och upptag från markanvändning ingår medan utsläpp från internationella transporter redovisas separat.

Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser (Naturvårdsverket)

Skillnaden mellan Naturvårdsverkets statistik med territoriellt perspektiv och miljöräkenskapernas produktionsperspektiv är att det senare exkluderar utsläpp som orsakas av utländska företag inom Sveriges gränser men adderar utsläpp som orsakas av svenska företag utomlands.

Revideringar

Sedan föregående publicering har ett antal revideringar skett.

För referensår 2018 har man använt registret från rapporteringar till Energimyndigheten enligt drivmedelslagen för att ta fram aktivitetsdata för bränsleanvändning för transporter. Fram till referensår 2017 används data från undersökningen Månatlig bränsle, gas och lagerstatistik (Måbra). Anledningen till att statistikkällan ändrades är att från och med årsskiftet 2017–2018 har statistiken från Måbra bedömts att förknippas med stora osäkerheter. Detta beror på en revidering av Måbras insamlingsenkäten som implementerades just årsskiftet 2017-2018.

För tidsserien 2008–2018 har man dessutom implementerat en ny metod för residensjustering. Residensjustering används vid framtagning av denna statistik för att justera statistikkällor med territoriellt perspektiv till miljöräkenskapernas ekonomiska perspektiv. Den nya residensjusteringen gäller framförallt för transporter: tunga lastbilar (framförallt inom H49 landtransportföretag, men även andra branscher, till exempel byggverksamhet), rederier (H50) och flygbolag (H51). Den nya residensjusteringen för tunga lastbilar bygger på uppgifter om körsträckor (i ton-km) för svenska företag i utlandet och utländska företag i Sverige. Denna statistikkälla kommer från Trafikanalys. För rederier och flygbolag bygger den nya residensjusteringen på uppgifter om svenska företags utgifter för bränsleinköp. Dessa uppgifter hämtas från Nationalräkenskapernas databas över intermediär användning i ekonomin, PRIOR. 

Mer information om dessa uppdateringar finns Miljöräkenskapernas webbsida under rubriken Dokumentation.

Miljöräkenskaper

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publicering avseende utsläpp till luft per kvartal till och med fjärde kvartalet 2019 sker 2020-05-14 kl. 09.30. Då publiceras också preliminär statistik för helåret 2019.

Nästa publicering avseende utsläpp till luft per år till och med 2019 sker under våren 2021.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Miljöekonomi och miljö

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Nils Brown

Telefon
010-479 40 26
E-post
nils.brown@scb.se