Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft fjärde kvartalet 2019

Växthusgasintensitet för Sveriges ekonomi minskade 2019

Statistiknyhet från SCB 2020-05-14 9.30

Växthusgasintensiteten för Sveriges ekonomi minskade med fyra procent 2019 jämfört med 2018, enligt preliminär statistik för helåret 2019. Detta beror på att växthusgasutsläppen minskade med tre procent och ekonomin växte med en procent mellan 2018 och 2019. För växthusgaser är det den största procentuella minskningen sedan 2012.

Nu finns preliminär statistik för helåret 2019 från miljöräkenskaperna, med branschfördelade utsläpp till klimat och luftföroreningar från svenska ekonomiska aktörer, inklusive hushållen. Det preliminära året är en summering av kvartalsstatistiken för 2019, där fjärde kvartalet nu är klart.

Den preliminära utsläppsstatistiken för 2019 visar att trenden av minskade växthusgasutsläpp från 2016 fortsätter. Totalt har växthusgasutsläppen minskat med sju procent mellan 2016 och 2019. Ekonomisk tillväxt fortsatte också under 2019, om än i minskad takt jämfört med perioden 2016–2018. BNP för helåret 2019 var fem procent högre än 2016.

Utsläpp av växthusgaser, BNP och utsläppsintensitet fasta priser 2018, 2008-2019, (summerade kvartal)

diagram

Index 2008=100, *2019 är preliminär, Källa: SCB

Utsläppen av växthusgaser minskar från energibranschen

Utsläppen från energi-, vatten-, avlopp- och avfallsnäringen minskade 2019 jämfört med 2018, där produktion av el och fjärrvärme stod för en betydande del. De preliminära resultaten visar att utsläppen 2019 var 7,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar en minskning med 14 procent jämfört med året innan. Samtidigt ökade förädlingsvärdet inom branschen med tre procent.  

Växthusgasutsläppen från tillverkningsindustrin, som står för nära en fjärdedel av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi, var relativt oförändrade 2019 jämfört med 2018. Tillverkningsindustrins förädlingsvärde var också relativt oförändrat under samma period. Medan utsläppen ökar inom vissa tillverkningsindustrier, såsom stål- och metallframställning, minskar de i andra, framförallt för raffinaderier och kemiska produkter, trä-, massa- och pappersindustri och tillverkning av mineraliska produkter (t.ex. cement).

Hushållens utsläpp minskade med tre procent, framförallt från personbilar.

Utveckling av växthusgasutsläpp och förädlingsvärde i procent, aggregerade branscher SNI 2007, 2019 jämfört med 2018

diagram

Källa: SCB

Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde, aggregerade branscher SNI 2007. Tusen ton koldioxidekvivalenter och mnkr, fasta priser 2018, (summerade kvartal)
Aggregerade branscher SNI 2007Utsläpp av växthusgaser  Förädlingsvärde
  2019 Förändring jämfört med 2018  2019 Förändring jämfört med 2018 
Jordbruk, skogsbruk och fiske 8 729 ‑17 ‑0,2% 72 320 5 883 8,9%
Utvinning av mineral 1 119 10 0,9% 26 128 142 0,5%
Tillverkningsindustri 14 834 ‑47 ‑0,3% 646 640 2 422 0,4%
El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall 7 088 ‑1 143 ‑13,9% 134 536 3 846 2,9%
Byggverksamhet 1 795 ‑12 ‑0,7% 294 003 4 358 1,5%
Transportbranschen 9 386 ‑161 ‑1,7% 174 988 ‑1 015 ‑0,6%
Övriga tjänster 3 335 ‑60 ‑1,8% 2 064 697 42 337 2,1%
Offentlig sektor 611 ‑15 ‑2,5% 873 583 780 0,1%
Hushåll och ideella organisationer [1] 8 596 ‑285 ‑3,2% 56 722 784 1,4%
Totala ekonomin 55 492 ‑1 730 ‑3,0% 4 893 333 59 548 1,2%

Källa: SCB. [1] Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde.

Minskade utsläpp under fjärde kvartalet 2019

Under fjärde kvartalet 2019 uppgick den svenska ekonomins utsläpp av växthusgaser till 13,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är sex procent lägre än för fjärde kvartalet 2018. BNP under det fjärde kvartalet 2019 var en procent högre jämfört med samma kvartal året innan.

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, ej säsongsrensat, 2008K1-2019K4

diagram

Index 2008K1=100, Källa: SCB

Naturvårdsverkets statistik

Även Naturvårdsverket publicerar idag statistik över utsläpp inom Sveriges gränser, så kallade territoriella utsläpp, där utsläpp från internationella transporter inte ingår.

Läs mer om den statistiken och resultaten på deras hemsida:

Naturvårdsverket

Revideringar

Sedan föregående publicering, 2020-01-30, har ett antal revideringar skett.

Ny metod för residensjustering

I enlighet med miljöräkenskapernas årsstatistik har en ny metod för residensjustering nu implementerats för den kvartalsvisa statistiken. Residensjustering används för att justera statistikkällor med territoriellt perspektiv till national- och miljöräkenskapernas ekonomiska perspektiv. Den nya residensjusteringen gäller framförallt för transporter: tunga lastbilar (framförallt inom H49 landtransportföretag, men även andra branscher, t.ex. byggverksamhet (F41-43)), rederier (H50) och flygbolag (H51). Den nya residensjusteringen för tunga lastbilar bygger på uppgifter om körsträckor (i ton-km) för svenska företag i utlandet och utländska företag i Sverige. Denna statistikkälla kommer från Trafikanalys. För rederier och flygbolag bygger den nya residensjusteringen på uppgifter om svenska företags utgifter för bränsleinköp. Dessa uppgifter hämtas från Nationalräkenskapernas databas över intermediär användning i ekonomin, PRIOR.

Ny datakälla för beräkningar av utsläpp från transporter

Fram till referensår 2017 används energistatistik från undersökningen Månatlig bränsle, gas och lagerstatistik (Måbra) som underlag för att beräkna utsläpp från transporter. Anledningen till att statistikkällan ändrades är att från och med årsskiftet 2017-2018 bedöms statistiken från Måbra förknippas med stora osäkerheter. Detta beror på att en revidering av Måbras insamlingsenkät, som implementerades just årsskiftet 2017-2018, fortfarande inte når upp till god kvalitet.

För referensperioderna första kvartalet 2018 till fjärde kvartalet 2018 baseras istället beräkningar  av utsläpp från transporter på registerdata enligt drivmedelslagen som Energimyndigheten samlar in. Den kvartalsvisa fördelningen för referensår 2018 har man gjort utifrån den genomsnittliga kvartalsvisa fördelningen för referensåren 2008–2017.

Ny metod för framskrivning av utsläpp från transporter

Utsläppen från transporter för referensperioderna första kvartalet 2019 till fjärde kvartalet 2019 räknades tidigare med en ekonomisk framskrivning från tidigare år. Med denna publicering används en ny metod för att beräkna dessa utsläpp, beroende på trafikslag och fordonstyp. För tunga lastbilar för referensperioderna första kvartalet 2019 till fjärde kvartalet 2019 har utsläpp beräknats från värden för motsvarande kvartal 2018, tillsammans med den kvartalsvisa utvecklingen av transportarbete (i ton-km) enligt Sveriges officiella statistik om lastbilstrafik (från Trafikanalys). För personbilar har man beräknat bränsleanvändningen för referensåret 2019 från liknande värden för referensåret 2018, med utvecklingen av körda kilometer med personbilar enligt Sveriges officiella statistik om körsträckor med svenskregistrerade fordon (från Trafikanalys). Den kvartalsvisa fördelningen för personbilar för referensperioderna första kvartalet 2019 till fjärde kvartal 2019 har man skrivit fram direkt från första kvartalet 2018 till fjärde kvartalet 2018. För sjöfart för referensperioderna första kvartalet 2019 till fjärde kvartalet 2019 har man beräknat bränsleanvändningen från respektive kvartal 2018 med kvartalsvisa fartygsanlöp i svenska hamnar (i bruttodräktighet) mellan åren enligt Sveriges officiella statistik om sjötrafik (från Trafikanalys). Bränsleanvändning för flyg för första kvartalet 2019 till fjärde kvartalet 2019 har beräknats från utsläpp för respektive kvartal 2018, med utvecklingen av antalet landningar på svenska flygplatser enligt Transportstyrelsens statistik. Residensjusteringsfaktorer för referensperioderna första kvartalet 2018 till fjärde kvartalet 2018 har även används för respektive kvartal för 2019.

Övriga revideringar

För denna publicering har man använt underlag om utsläpp från miljörapporter och rapporteringar till utsläppshandelssystemet för första kvartalet 2019 och framåt för järn- och stålindustrin och oljeraffinaderier.

För mer information om vilka revideringar som skett, se Miljöräkenskapernas produktsida under rubriken Dokumentation.

Vanliga frågor och svar om statistiken

Idag publicerar Statistiska centralbyrån och Naturvårdsverket preliminära statistik över utsläpp till luft och klimat för helåret 2019.

Statistiken som SCB respektive Naturvårdsverket presenterar skiljer sig åt. Nedan följer några enkla frågor och svar på varför och vad statistiken kan användas för.

Vad handlar statistiken om?

Statistiken från SCB omfattar utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Statistiken från Naturvårdsverket omfattar utsläpp av växthusgaser.

Statistiken från territoriet Sverige, även kallad territoriell statistik, ansvarar Naturvårdsverket för och statistik om utsläpp från den svenska ekonomin ansvarar SCB för, som en del av miljöräkenskaperna. Båda dessa statistikprodukter är officiell statistik, vilket betyder att de följer riktlinjer om när och hur statistiken ska publiceras, hur kvaliteten ska säkerställas och hur dokumentationen ska vara.

Är det skillnader i statistiken – och varför är det så?

Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker. Eftersom det är ekonomiska aktörer som är i fokus, räknas även aktiviteter som internationella transporter in i de beräkningarna, på samma sätt som de ingår i den ekonomiska statistiken. Därmed visar de typiskt större utsläpp än de territoriella.

Den territoriella statistiken över utsläpp av klimatgaser redovisar territoriella utsläpp, det vill säga de utsläpp som skett inom Sveriges gränser.

Det här leder till olika nivåer på statistikens totalsummor.

Betyder skillnaderna något för hur statistiken används?

Ja, det har betydelse. Den territoriella statistiken ser till hur mycket utsläpp av klimatgaser som sker inom Sveriges gränser och används för att följa utsläppsutvecklingen i förhållande till beslutade klimatmål i Sverige, EU och FN.

Klimatstatistiken som rapporteras in till FN är uppbyggd för att visa vilka utsläppskällor som finns i de olika länderna. Där kan länderna förväntas ha stor rådighet över vilka lagar och regler som gäller och kunna göra beräkningar av reduktionsmål för landet.

Den statistik som tas fram inom miljöräkenskaperna kan istället svara på frågor om hur olika delar av produktion och konsumtion bidrar till utsläppen. Genom kopplingen till branscher och produkter kan även analyser som rör priser på naturresurser och andra frågor som t.ex. sysselsättning göras.

Varför gör två myndigheter liknande statistik?

I Sverige finns 28 statistikansvariga myndigheter som ansvarar för att ta fram officiell statistik inom sina respektive områden. Inom området miljö finns fyra olika statistikansvariga myndigheter. Naturvårdsverket har statistikansvaret för utsläpp, avfall och miljötillstånd. Inom området miljö har SCB statistikansvaret för miljöräkenskaper, vilka baseras på den ekonomiska statistiken som SCB ansvarar för, och hållbar utveckling som kopplar samman statistik från olika områden, liksom för naturresursanvändning som mark- och vattenanvändning och gödselmedel och kalk.

Varför finns det två statistiska ramverk inom utsläpp till luft och klimat?

De olika statistiska ramverken svarar på olika frågor. Frågor om hur ekonomin påverkar miljön behöver besvaras med andra systemavgränsningar än frågor om vad som händer med miljöpåverkan inom ett land. Ramverken är framtagna av experter som har sett till att statistiken som produceras är jämförbar globalt för sina specifika syften. Alla länder som tar fram statistiken enligt ett visst ramverk måste följa detta och göra sitt bästa för att se till att samma aktiviteter mäts just för jämförbarheten.

För internationell rapportering till klimatkonventionen följs riktlinjer som FN:s klimatpanel (IPCC) har tagit fram och för miljöräkenskaperna finns en statistisk standard som FNs statistikdivision har utvecklat.

Båda typerna av statistik rapporteras internationellt, till FN, Eurostat och Europeiska miljöbyrån via förordningar och konventioner.

Vad gör myndigheterna för att samarbeta?

Vi tar bland annat fram gemensamma beskrivningar av statistiken för att skapa en samsyn kring vad vi gör. Vi deltar på gemensamma konferenser och i andra sammanhang för att berätta om arbetet. Lyssna gärna på SCB:s podd där vi diskuterar klimatstatistik tillsammans:

Soundcloud, Miljö och Klimat

Det största samarbetet sker genom att Naturvårdsverket ger konsortiet Svenska MiljöEmissionsData (SMED), där SCB ingår, i uppdrag att ta fram den preliminära och slutliga årsvisa territoriella utsläppsstatistiken. Uppdraget för den preliminära statistiken utförs i tätt samarbete med miljöräkenskaperna som har utvecklat ett effektivt produktionssystem för att ta fram den preliminära statistiken för både ekonomin och inom territoriet Sverige. I samband med detta samarbete sker även utbyte av data och kunskap myndigheterna emellan.

Vill du fördjupa dig i hur statistiken tas fram? Läs mer här:

Om den territoriella statistiken:

Kvartals- och preliminära årsvisa växhusgasutsläpp

Om miljöräkenskapernas utsläpp till luft och klimat:

Kvalitetdeklaration, 2008-2019 (pdf)

Gemensam beskrivning av statistiken:

Naturvårdsverket, Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publicering avseende utsläpp till luft första kvartalet 2020 sker 2020-09-01 kl. 09.30.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för Miljöekonomi och miljö

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm

Förfrågningar

Nils Brown

Telefon
010-479 40 26
E-post
nils.brown@scb.se