Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaperna visar hur ekonomin påverkar miljö och naturresurser

Hur är svensk ekonomi uppbyggd och hur påverkas klimat, kemikalieanvändning och biologisk mångfald av produktion och konsumtion? Den här artikeln beskriver vad det statistiska ramverket miljöräkenskaper är och hur statistiken kan användas.

Miljöräkenskaper svarar på vanliga frågor om samband mellan miljö och ekonomi genom att ta fram statistik som visar resursanvändning och utsläpp från olika aktörer inom ekonomin, branscher, offentliga myndigheter och hushåll. Detta kallas för ett statistiskt ramverk.

Ramen är landets ekonomi (produktion och konsumtion) och innehållet är statistik som kan knytas till produktions- och konsumtionsaktiviteter. Vägledningen för den ekonomiska statistiken ges av nationalräkenskaperna, som mäter landets ekonomiska aktivitet. Det gör det möjligt att analysera eventuella kopplingar mellan exempelvis ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan.

Med hjälp av statistik om branschers produktion och hushållens konsumtion skapas en bild av hur olika aktörer påverkar både ekonomin och miljön. Om produktionsperspektivet svarar på frågan ”Vem släpper ut?” så svarar konsumtionsperspektivet på frågan ”För vem görs utsläppen?”.

Både producenter och konsumenter påverkar utsläppen

Eftersom både producenter och konsumenter har möjlighet att minska eller öka utsläppen och naturresursanvändningen, men på olika sätt, är det intressant att kunna visa båda dessa perspektiv. De branscher som ligger tidigt i förädlingsvärdekedjan, som gruvor, jordbruk, skogsbruk, fiske, raffinaderier och tung industri, har generellt en större energianvändning och miljöpåverkan än de som ligger längre fram i förädlingsvärdeskedjan. Samtidigt är olika ekonomiska aktörer beroende av varandra för leveranser av insatsvaror och utbyten, innovationer och mycket annat.

Energimängd och energislag spelar roll

Genom hela systemet används flera olika fossildrivna transporter. En av de viktigaste aspekterna är hur mycket energi som går åt. Olika energislag har olika miljöpåverkan. I miljöräkenskaperna följs olika bränslen och deras utsläpp upp.

Sambanden mellan miljö och samhälle

Miljöräkenskaperna omfattar i korthet tre delar:

  • Hur mycket naturresurser används i ett land, per bransch och år och vad för typ av naturresurs är det?
  • Hur ser utsläppen av miljöpåverkande ämnen ut? Hur mycket utsläpp sker och vem bidrar till dem?
  • Hur ser ekonomin för miljöfrågorna ut? Hur mycket pengar läggs på produktion, investeringar, subventioner eller skatter kopplade till miljön? Hur många arbetar i företag som har miljöfrågan som central för sina produkter?

Vad bidrar miljöräkenskaperna med?

Den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Europeiska miljöbyrån har tagit fram en modell som ger en förklaring till hur statistiken inom miljöräkenskaperna kan användas. Modellen kallas DPSIR, vilket står för drivkrafter, påverkan, status, inverkan och respons.

DPSIR-modellen

Bild på modellen DPSIR

Klimatpåverkan kan beskrivas med DPSIR-modellen

DPSIR-modellen kan till exempel användas för att beskriva klimatpåverkan med hjälp av miljöräkenskaperna.

Drivkrafterna för klimatpåverkan är användningen av transporter, näringslivets produktion av varor och tjänster samt befolkningstillväxten. I figuren nedan ser vi att medelbefolkningen i Sverige ökade långsamt under åren 2008-2018. Under samma tidsperiod ökade Sveriges BNP med nära 10 procent. Sysselsättningen ökade också, men långsammare än BNP.

Påverkan från växthusgaserna minskade under åren 2008-2018 men har de senaste åren varit oförändrade, vilket vi också ser i figuren nedan. Utsläppen av växthusgaser är starkt förknippade med förbränning av fossila bränslen. Utsläppen är beroende av energisystemet i ett land. Ett energisystem innefattar allt som har med energi att göra – från produktion, distribution och användning till vilka olika energikällor som används.

Statusen kan till exempel beskrivas med hjälp av koncentrationer av olika ämnen i vissa naturtyper. För detta behövs naturnära mätningar och forskning, vilket bland annat görs inom ramen för Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram.

Inverkan är till exempel skador på miljön eller människan på grund av utsläpp av farliga ämnen. Detta beskrivs ofta i forskningssammanhang.

Responsen mäts i form av miljöskatter. Figuren nedan visar att intäkterna för miljöskatterna i Sverige ökade under tidsperioden 2008-2018. Miljöskatterna är ett exempel på styrmedel. Deras syfte är att styra samhällets användning av resurser och konsumtion i en mer miljövänlig riktning. Utvecklingen av miljöskatteintäkter beror på ett flertal faktorer. I grunden är den ett resultat av ändringar i en skattebas och användningen av den skattebasen, till exempel användningen av bensin.

Utveckling av miljö, ekonomi och befolkning

Diagram Utveckling av miljö, ekonomi och befolkning

Not: BNP i fasta priser, * BNP, medelantal sysselsatta och miljöskatter preliminära år 2017, 2018, växthusgaser preliminära för år 2018

Källa: SCB, National- och miljöräkenskaperna

Användning av statistiken i Sverige och världen

I Sverige och globalt används miljöräkenskaperna bland annat för miljöekonomiska analyser, forskning och inom uppföljningen av Agenda 2030. Inom EU används miljöräkenskaperna i arbetet med EU:s naturresursstrategi och inom cirkulär ekonomi. Dessutom använder näringslivet statistiken för miljöprofilering mot andra i branschen. Alltmer jämförbar statistik produceras om kopplingen mellan miljö och ekonomi. Statistiken kan ligga till grund för till exempel klimatpolitiska beslut. Där behövs fakta och underlag som visar vilka ekonomiska styrmedel som fungerar. Besluten kan sedan få effekt på utsläppen av växthusgaser och minska den negativa påverkan på miljön.

Jämförelser med andra länder

Eftersom miljöräkenskaperna samlas in av EU:s statistikbyrå, Eurostat, via en förordning finns det data som är jämförbar över hela EU. Eurostat samlar in data om till exempel utsläpp till luft, miljöskatter, materialflöden och miljösektorn.

Sverige har arbetat mer effektivt med klimatutsläppen än resten av EU. I figuren nedan ser vi att Sveriges utsläppsintensitet, det vill säga hur mycket växthusgaser som släpps ut per intjänad euro, är lägre än EU:s. Det gäller både när vi tittar på hela landets ekonomi och inom vissa specifika branscher, till exempel tillverkningsindustrin och transportindustrin. Med transportindustrin menar vi här åkerier, flyg och sjöfart. Hushållens utsläpp från transporter ingår i en annan statistisk grupp som inte visas här.

Vi ser också att utsläppsintensiteten har minskat mellan 2008 och 2017. Det gäller både inom EU överlag och i Sverige. Det betyder att utsläppen per BNP har minskat, vilket är bra. Men det är viktigt att utsläppen minskar i sig, och inte bara i relation till ekonomins storlek.

Utsläppsintensitet – kilo utsläpp av växthusgaser per euro, 2008 och 2017. EU aggregat och Sverige

Diagram Utsläppsintensitet – kilo utsläpp av växthusgaser per euro, 2008 och 2017. EU aggregat och Sverige

Not: Tillverkning avser motsvarigheten till Svensk Näringsgrensindelning av SNI C Tillverkning. Transport avser SNI H Transport, där åkerier, sjöfart och luftfart ingår.

Källa: Eurostat, tabell [env_ac_aeint_r2]

Fakta: DPSIR-modellen

DPSIR-modellen kan visa hur sambanden mellan ett eller flera miljöområden påverkas av hur samhället eller ekonomin ser ut.

Modellen används också för att ta ett helhetsgrepp kring miljöproblem, från identifiering av problemet fram till dess att problemet åtgärdas. Här skapas då en möjlighet att utvärdera effekterna av åtgärderna på längre sikt.

Fakta: Så skapades miljöräkenskaperna

SCB fick år 1993 i uppdrag av regeringen att skapa ett system för att beskriva sambanden mellan ekonomi, miljö och naturresurser. Detta skedde i samband med att FN reviderade handboken som beskriver nationalräkenskaperna och att det kom ut en särskild handbok för miljöräkenskaperna som ett svar på revideringen. Därefter följde en rad handböcker och manualer till stöd för länderna i arbetet med att införa exempelvis miljöskyddskostnader, lufträkenskaper och materialflöden. Numera är miljöräkenskaper en statistisk standard: System of Environmental Economic Accounting Central Framework (SEEA CF 2012).

Data rapporteras årligen till Eurostat, och i förlängningen även till OECD, via den europeiska förordningen om miljöräkenskaperna. I förordningen ingår just nu områdena: utsläpp till luft, energi, materialflöden, miljöföretag, miljöskydd och miljöskatter.

SCB publicerar regelbundet officiell statistik inom följande områden. Statistiken finns tillgänglig som öppna data på scb.se:

  • Utsläpp till luft per bransch – år, kvartal. Även årlig regional (län och kommuner) statistik finns
  • Konsumtionsbaserade utsläpp till luft, per produkt - år
  • Energianvändning per bransch – år
  • Miljöskatter per bransch – år
  • Miljömotiverade subventioner – år
  • Miljösektorns omfattning - år och även regionalt (län och kommuner)
  • Kemikalieanvändning per bransch – år
  • Materialflöden per materialkategorier – år
  • Markägande per bransch – intermittent