Hushållskonsumtionen har i många år varit en viktig drivkraft i svensk ekonomi, men minskade tredje kvartalet med 1,1 procent, vilket var den svagaste utvecklingen sedan fjärde kvartalet 2008. Den huvudsakliga förklaringen till nedgången var kraftigt minskade bilinköp. Fallet i bilinköpen ska ses i ljuset av en markant ökning andra kvartalet innan det nya miljöskattesystemet bonus malus trädde i kraft den 1 juli.

De fasta bruttoinvesteringarna ökade med 0,8 procent och bidrog därmed positivt till BNP-utvecklingen. Bostadsinvesteringarna, som agerat draglok till tillväxten de senaste åren, har dock mattats av på sistone och minskade tredje kvartalet.

Även utrikeshandeln bidrog positivt till BNP-utvecklingen tredje kvartalet. Exporten ökade visserligen, men det var framför allt tack vare en minskad import som BNP-bidraget från utrikeshandeln blev positivt. För Sveriges del är Europa den i särklass viktigaste marknaden då denna del av världen står som mottagare för tre av fyra svenska exportvaror. Konjunkturen i EU-området (EU28) har dämpats något i år jämfört med den snabba tillväxten 2017.

Det här numret av Sveriges ekonomi –statistiskt perspektiv har tema förmögenhet och skulder och innehåller tre fördjupningsartiklar.

Högst aktieförmögenhet i storstäder

I den första artikeln redogörs för hur aktieförmögenheten skiljer sig åt, dels ur ett demografiskt perspektiv, men kanske framför allt ur ett geografiskt perspektiv. Artikeln visar att det finns stora skillnader i aktieägandet mellan olika kommuner, där invånarna i Danderyd och Sandviken placerar sig i toppen och har det högsta medianvärdet på sina aktieportföljer medan invånarna i Pajala och Överkalix har det lägsta.

Fortsatta problem med ohållbara offentliga finanser i EU

I den andra artikeln avhandlas Maastrichtskulden. EU-länderna har förbundit sig att ha en Maastrichtskuld under 60 procent av BNP. Det ser väldigt olika ut i Europa. Sveriges skuld ligger runt 40 procent, medan vissa länder har en skuld som vida överstiger kriteriet om 60 procent av BNP.

Ny tabell ska ge bättre överblick över pensionsskulden

Tidigare i år publicerade SCB för första gången en tilläggstabell om pensioner, som innehåller delar av pensionen som inte täcks av Finansräkenskaperna. Med denna tabell kan en något mer samlad bild av pensionsskulden erhållas. Förhoppningen är också att tabellen ska öka jämförbarheten över pensionsskuldens nivå mellan olika länder.

Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, nr 4 2018