Medlemsländerna i EU ska därför bland annat offentliggöra budgetuppgifter för offentliga förvaltningens delsektorer samt ytterligare ett antal specificerade tilläggsuppgifter över offentliga förvaltningens förbindelser.

Kraven i direktivet är en följd av den ekonomiska utvecklingen och utformningen av de finanspolitiska ramverken i EU-länderna de senaste åren.

Uppgifterna ska redovisas på en gemensam plats trots att det kan vara flera myndigheter inblandade. I Sverige bidrar, förutom SCB, även Ekonomistyrningsverket och Riksgälden med att sammanställa uppgifter enligt kraven i direktivet. De första uppgifterna publiceras i december 2013 i form av metodbeskrivningar, och från och med februari 2014 publiceras tabeller successivt under 2014 och framåt.

Direktivet avser både månadsvisa och kvartalsvisa publiceringar. Bland annat ska månadsdata för staten och sociala trygghetsfonder publiceras, medan de för kommunal förvaltning (kommuner och regioner) publiceras kvartalsvis.

Utöver det ska särskilda tabeller publiceras för garantier, offentlig-privat samverkan (så kallad Public Private Partnership internationellt), obetalda/nödlidande lån, offentliga bolags skulder samt tillgång/ägandet av offentliga förvaltningens bolag. Syftet med dessa tilläggsuppgifter är att fånga upp transaktioner där den offentliga förvaltningens finanser skulle kunna påverkas, t.ex. om en garanti faller ut. Även en beskrivning av vad som skiljer mellan publicerade budgetuppgifter och utfall enligt nationalräkenskaperna ska redovisas, dvs. en typ av metodbeskrivning.

Uppgifterna har till viss del koppling till den internationella rapporteringen för Offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier (benämns Excessive Deficit Procedure internationellt), som rapporteras till EU-kommissionen två gånger per år.

Offentliga sektorns sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier

Uppgifterna specificerade i direktivet kommer också att rapporteras till EU-kommissionen enligt gällande regelverk.