Efter coronapandemin har de offentliga finanserna börjat stabiliseras och visar överskott. År 2022 var finansiellt sparande 44 miljarder kronor för total offentlig förvaltning, vilket var ett överskott motsvarande 0,7 procent av BNP. För år 2021 var offentliga finanser i balans medan ett stort underskott redovisades år 2020 på grund av coronapandemin.

Staten redovisade ett överskott 2022 på 1,9 miljarder kronor medan kommuner och regioner samt sociala trygghetsfonder redovisade ett överskott på 22 respektive 19 miljarder kronor.

Både staten och sociala trygghetsfonder har stärkt finansiellt sparande mellan år 2021 och 2022. Det motsatta gäller kommuner och regioner, vars finansiellt sparande i stället försämrades. Kommuner och regioner mottog statliga stöd under coronapandemin vilket påverkade sparandet positivt. Dessa stöd har under 2022 trappats ned.

Minskning av konsoliderad bruttoskuld

Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld minskade med 41 miljarder kronor mellan 2021 och 2022. Under samma period ökade BNP i löpande priser med 464 miljarder kronor. Skulden minskade därmed från 36,5 procent av BNP 2021, till 33,0 procent av BNP 2022.

Statens konsoliderade bruttoskuld minskade mellan 2021 och 2022 med 68 miljarder kronor, och uppgick till 21,5 procent av BNP vid utgången av 2022. Den kommunala förvaltningens skuld fortsatte att öka, och uppgick vid utgången av 2022 till 709 miljarder kronor. Sociala trygghetsfonders konsoliderade bruttoskuld minskade med 0,6 miljarder kronor under samma period och uppgick till 27 miljarder kronor vid slutet av 2022.

Revideringar

År 2021 har finansiellt sparande reviderats enligt normal revideringspolicy. Den största ändringen berodde på reviderade skatter till följd av taxeringsutfallet.

Bruttoskulden för kommunal förvaltning har reviderats, främst på grund av kommunernas leasingskuld.

EU:s konvergenskriterier

EU:s konvergenskriterier anger att medlemsländernas offentliga sparande inte får vara lägre än minus 3 procent av BNP, och att bruttoskulden inte får vara högre än 60 procent av BNP.

Mer information om EU:s konvergenskriterier finns i avsnitt 1.1.1 i Kvalitetsdeklarationen för Offentliga förvaltningens sparande och budgetskuld enligt EU:s konvergenskriterier (EDP).

Offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier (scb.se)

Beräkningarna för den offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld har SCB levererat till Eurostat i enlighet med Europeiska unionens stabilitets- och tillväxtpakt. Uppgifterna regleras i Rådets förordning (EG) nr 479/2009, ändrad genom förordning 679/2010 samt 220/2014.

Beräkningarna kommer att granskas av Eurostat och kan under processens gång komma att förändras. Om så blir fallet kommer de förändrade beräkningarna att publiceras av såväl SCB som Eurostat den 21 april, då Eurostat offentliggör materialet för samtliga länder inklusive Sverige.

På Eurostats webbplats finns mer information om offentliga finanser och beräkningarna enligt EU:s konvergenskriterier (Excessive Deficit Procedure, EDP).

Eurostat

Jämförelse med ordinarie finansräkenskaper

Vid beräkningen enligt konvergenskriterierna gäller något annorlunda regler än i de ordinarie finansräkenskaperna. Bruttoskulden beräknas till exempel till nominellt värde, eftersom det är detta belopp som ska betalas när skulden förfaller.

I de ordinarie finansräkenskaperna är skulden värderad till marknadsvärde, vilket motsvarar det värde den kan omsättas till. I bruttoskulden ingår enbart vissa finansiella instrument såsom sedlar, mynt, inlåning, räntebärande värdepapper och lån. I finansräkenskaperna ingår även andra ägarandelar, aktier, andelar i investeringsfonder, periodiseringsposter, derivat och tjänstepensioner.

Nästa statistiknyhet i serien publiceras 2023-09-29 kl. 8.00.