Offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld 2025 enligt EU:s konvergenskriterier
Offentliga finanser visade ett underskott på 85 miljarder kronor
Statistiknyhet från SCB 2026-03-31 8.00
Den offentliga förvaltningens finansiella sparande redovisade ett underskott på 85 miljarder kronor 2025, vilket motsvarade 1,3 procent av BNP. Jämfört med 2024 förbättrades offentliga förvaltningens finanser med cirka 13 miljarder kronor. Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld uppgick till 2 305 miljarder kronor, vilket är 35,1 procent av BNP. Sverige klarade därmed EU:s konvergenskriterier.
Under åren 2023 till 2025 redovisade staten respektive kommuner och regioner tillsammans ett underskott, medan sociala trygghetsfonder visade ett överskott. Mellan år 2024 och 2025 redovisade staten ett försämrat sparande medan kommuner och regioner tillsammans redovisade ett förbättrat sparande.
Ökning av konsoliderad bruttoskuld
Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld ökade med 124 miljarder kronor mellan år 2024 och 2025. Under samma period ökade BNP i löpande priser med 178 miljarder kronor. Skulden ökade därmed från 34,1 till 35,1 procent av BNP. Vilket är långt under de 60 procent av BNP som anges som gräns i konvergenskriteriet.
Statens konsoliderade bruttoskuld ökade med 105 miljarder kronor under 2025 och uppgick till 1 388 miljarder kronor.
Revideringar
Jämfört med föregående redovisning (21 oktober 2025) har det skett flera revideringar av finansiellt sparande för år 2024, varav två av dessa mer betydande. Den ena revideringen avser försvarsutgifter och beror på uppdateringar samt metodändringar i externa datakällor i underlaget till SCB, som nu är bättre harmoniserad med nationalräkenskapernas regelverk. Revideringen gav en positiv effekt på statens finansiella sparande med 9,5 miljarder kronor. Den andra revideringen avser statens skatteintäkter, som reviderats ner med 10,9 miljarder kronor. Den totala effekten på statens sparande av dessa revideringar blev därför begränsad, då delarna delvis motverkade varandra.
Bruttoskulden för åren 2022 och framåt har reviderats till följd av uppdaterade underlag. Den största revideringen avser kommuner och regioner, till följd av den pågående anpassningar enligt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, där vissa poster omklassificerats från operationell till finansiell leasing.
Konvergenskriterierna uppfylls även efter genomförda revideringar.
Beräkningarna kommer att granskas av Eurostat och kan under processens gång komma att förändras. Om så blir fallet kommer de förändrade beräkningarna att publiceras av såväl SCB som Eurostat den 22 april, då Eurostat offentliggör materialet för samtliga länder inklusive Sverige.
Offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier
| Miljarder kronor | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
|---|---|---|---|---|
| BNP | 5 816,4 | 6143,2 | 6 391,6 | 6570,0 |
| Finansiellt sparande | 57,6 | -54,9 | -97,4 | -84,7 |
| I procent av BNP (%) | 1,0 | -0,9 | -1,5 | -1,3 |
| Bruttoskuld | 2001,2 | 1 980,8 | 2 181,7 | 2 305,3 |
| I procent av BNP (%) | 34,4 | 32,2 | 34,1 | 35,1 |
Definitioner och förklaringar
Enligt EU:s konvergenskriterier får medlemsländernas offentliga sparande inte understiga minus 3 procent av BNP, och att bruttoskulden inte får överstiga 60 procent av BNP.
Vid beräkningen enligt konvergenskriterierna tillämpas delvis andra regler än i de ordinarie finansräkenskaperna. Bruttoskulden beräknas till exempel till nominellt värde, eftersom det är detta belopp som ska betalas när skulden förfaller. Medan i finansräkenskaperna är skulden värderad till marknadsvärde, vilket motsvarar det värde den kan omsättas till. I bruttoskulden ingår även endast en delmängd av de finansiella instrumenten.