Offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld 2023 enligt EU:s konvergenskriterier
Offentliga finanser med underskott på 39 miljarder
Statistiknyhet från SCB 2024-09-30 8.00
Den offentliga förvaltningens finansiella sparande redovisade ett underskott på 39 miljarder kronor 2023, vilket motsvarade 0,6 procent av BNP. Jämfört med 2022 försämrades offentliga förvaltningens finanser med cirka 100 miljarder kronor. Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld uppgick till 1 954 miljarder kronor, vilket är 31,5 procent av BNP. Sverige klarade därmed EU:s konvergenskriterier.
Staten och sociala trygghetsfonder visade överskott, medan kommuner och regioner tillsammans redovisade underskott. Vid jämförelse med året innan redovisade samtliga delsektorer inom offentlig förvaltning ett försämrat sparande.
Minskning av konsoliderad bruttoskuld
Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld minskade med 18 miljarder kronor mellan 2022 och 2023. Under samma period ökade BNP i löpande priser med 341 miljarder kronor. Skulden minskade därmed från 33,6 till 31,5 procent av BNP. Vilket är långt under de 60 procent av BNP som anges som gräns i konvergenskriteriet.
Statens konsoliderade bruttoskuld minskade med 88 miljarder kronor under 2023 och uppgick till 1 182 miljarder. Den största orsaken var Riksbankens återbetalning av lån, vilket minskade Riksgäldens behov av upplåning. Samtidigt ökade skulden för kommuner och regioner med 62 miljarder, där långfristiga lån stod för den största ökningen. Sociala trygghetsfonders skuld ökade samtidigt med 9 miljarder kronor under 2023.
Revideringar
Åren 1993–2022 har reviderats inom ramen för en större översyn av nationalräkenskaperna, där främst förändrad redovisning av finansiell leasing för kommuner och regioner har påverkat den offentliga förvaltningens bruttoskuld och finansiella sparande. Ackumulerat har det finansiella sparandet reviderats ned med 81 miljarder kronor för dessa år. För 2023 har bruttoskulden reviderats ned med 11,4 miljarder kronor och det finansiella sparandet upp med 1,6 miljarder kronor jämfört med föregående redovisning i april. De flesta förändringar beror på nya underlag samt harmonisering av redovisningen mellan medlemsländerna i EU.
Beräkningarna kommer att granskas av Eurostat och kan under processens gång komma att förändras. Om så blir fallet kommer de förändrade beräkningarna att publiceras av såväl SCB som Eurostat den 22 oktober, då Eurostat offentliggör materialet för samtliga länder inklusive Sverige.
| Miljarder kronor | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|
| BNP | 5 021,0 | 5 464,9 | 5 865,2 | 6 206,5 |
| Finansiellt sparande | ‑159,4 | ‑8,0 | 60,1 | ‑38,7 |
| I procent av BNP (%) | ‑3,2 | ‑0,1 | 1,0 | ‑0,6 |
| Bruttoskuld | 2 015,4 | 2 004,8 | 1 972,4 | 1 954,5 |
| I procent av BNP (%) | 40,1 | 36,7 | 33,6 | 31,5 |
Definitioner och förklaringar
EU:s konvergenskriterier anger att medlemsländernas offentliga sparande inte får vara lägre än minus 3 procent av BNP, och att bruttoskulden inte får vara högre än 60 procent av BNP.
Vid beräkningen enligt konvergenskriterierna gäller något annorlunda regler än i de ordinarie finansräkenskaperna. Bruttoskulden beräknas till exempel till nominellt värde, eftersom det är detta belopp som ska betalas när skulden förfaller. Medan i finansräkenskaperna är skulden värderad till marknadsvärde, vilket motsvarar det värde den kan omsättas till. I bruttoskulden ingår även endast en delmängd av de finansiella instrumenten.
Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller m.m. finns på SCB:s webbplats http://www.scb.se/nr0108
Nästa publiceringstillfälle
Nästa statistiknyhet i serien publiceras 2025-03-31 kl. 08.00.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.