Regionalräkenskaper 2014
Ökad bruttoregionprodukt i de flesta län
Statistiknyhet från SCB 2016-12-15 9.30
En majoritet av Sveriges län visade volymmässiga ökningar av bruttoregionprodukten (BRP) för 2014. Stockholms län hade klart högst BRP per invånare, BRP per sysselsatt och disponibel inkomst per invånare. De fasta bruttoinvesteringarna ökade i fyra av åtta riksområden.
Storstadslänen stod för de största volymökningarna i BRP, där Stockholms län gick starkast framåt med en volymökning på 4,5 procent. I Västra Götalands län ökade BRP med 3,4 procent och i Skåne län var uppgången 3,5 procent.
Andra län med stark volymutveckling 2014 var Jönköping och Östergötlands län där BRP ökade med över 2 procent. Totalt sex län uppvisade negativ volymutveckling av BRP, där Norrbottens län backade mest med -1,9 procent.
Storstadslänen gav störst bidrag till BNP
Sveriges BNP ökade med 2,6 procent i volym under 2014. Av dessa 2,6 procent stod Stockholms län för 1,4 procentenheter, vilket är mer än hälften av rikets totala volymutveckling och klart större än övriga län. Västra Götalands län, som sett till befolkningsstorlek är näst största län efter Stockholm, bidrog med 0,6 procentenheter och Skåne län gav ett bidrag på 0,4 procentenheter.
BRP per invånare: Stockholm enda län över riksgenomsnittet
BRP per invånare i löpande pris ökade i nästan samtliga län år 2014. Högst BRP per invånare hade Stockholms län med 576 000 kronor och var därmed det enda länet som hamnade över riksgenomsnittet som var 406 000 kronor. Lägst BRP per invånare hade Södermanlands län med 298 000 kronor.
Arbetspendling är en delförklaring till den höga siffran för BRP per invånare i Stockholms län, och även till den låga siffran för Södermanlands län. För mer information, se avsnittet ”Definitioner och förklaringar” nedan.
BRP per sysselsatt: Stockholm och Norrbottens län i topp
Även för BRP per sysselsatt hamnade Stockholms län högst med 1 018 000 kronor i löpande pris. Förutom Stockholms län hade Norrbottens län högre BRP per sysselsatt än riksgenomsnittet som år 2014 uppgick till 831 000 kronor. Gotlands län hade med 590 000 kronor lägst BRP per sysselsatt.
Sysselsättning: Medelantalet sysselsatta ökade i 15 av 21 län
Stockholms län och Gotlands län uppvisade år 2014 de procentuellt största ökningarna i medelantalet sysselsatta med ökningar på 2,4 procent vardera, jämfört med året innan. Därefter följde Jönköpings län med en ökning på 2,0 procent. I tretton av tjugoen län översteg den procentuella ökningen 1 procent. I fyra län minskade medelantalet sysselsatta och svagast utveckling visade Värmlands län med en nedgång på 1,1 procent jämfört med 2013. Tätt följt av Norrbottens län där medelantalet sysselsatta minskade med 1,0 procent.
Hushållens disponibla inkomster: Störst ökning i Uppsala län
I länen Uppsala, Halland, Västra Götaland, Stockholm och Jämtland ökade disponibel inkomsten i löpande priser mest i landet. Ökningstakten i dessa län var mellan 4,2 och 4,8 procent. Gotlands län noterades för den lägsta utvecklingen på 2,0 procent. Den genomsnittliga ökningstakten för riket var 3,9 procent.
Riksgenomsnittet för hushållens disponibla inkomster per invånare år 2014 var 198 000 kronor i löpande priser. Liksom tidigare år hade hushållen i Stockholms län den högsta disponibla inkomsten per invånare, 231 000 kronor. Därefter följde Hallands län och Uppsala län med motsvarande 205 000 kronor respektive 197 000 kronor. Stockholm och Halland var således de enda län som låg över riksgenomsnittet. Lägst disponibel inkomst per invånare hade Värmlands län, 174 000 kronor, och Jämtlands län, 177 000 kronor.
Fasta bruttoinvesteringar: Investeringarna ökade i fyra av åtta riksområden
I fyra av åtta riksområden (NUTS 2, se ”Definitioner och förklaringar” nedan) ökade investeringarna under 2014. Västsverige visade den största ökningen där investeringarna i löpande priser ökade med nästan 16 procent jämfört med året innan. Även i Stockholm, Östra Mellansverige och Sydsverige ökade investeringarna. I Mellersta Norrland minskade investeringarna för andra året i följd och regionen uppvisade också den största nedgången i investeringarna 2014.
| BRP, volymför- ändring | Bidrag till BNP-utvecklingen | BRP, per invånare | BRP, per sysselsatt | Disponibel inkomst per invånare | |
|---|---|---|---|---|---|
| Län | procent | procent- enheter | tkr, löpande pris | tkr, löpande pris | tkr, löpande pris |
|
Stockholms län
|
4,5 | 1,4 | 576 | 1 018 | 231 |
|
Uppsala län
|
1,6 | 0,1 | 379 | 821 | 197 |
|
Södermanlands län
|
‑0,6 | 0,0 | 298 | 738 | 185 |
|
Östergötlands län
|
2,1 | 0,1 | 357 | 774 | 186 |
|
Jönköpings län
|
2,4 | 0,1 | 352 | 694 | 188 |
|
Kronobergs län
|
0,2 | 0,0 | 367 | 746 | 185 |
|
Kalmar län
|
0,3 | 0,0 | 315 | 711 | 184 |
|
Gotlands län
|
‑0,1 | 0,0 | 309 | 590 | 178 |
|
Blekinge län
|
1,6 | 0,0 | 324 | 718 | 181 |
|
Skåne län
|
3,5 | 0,4 | 347 | 759 | 187 |
|
Hallands län
|
‑0,2 | 0,0 | 319 | 702 | 205 |
|
Västra Götalands län
|
3,4 | 0,6 | 404 | 818 | 195 |
|
Värmlands län
|
‑1,0 | 0,0 | 312 | 742 | 174 |
|
Örebro län
|
1,1 | 0,0 | 349 | 754 | 179 |
|
Västmanlands län
|
‑0,2 | 0,0 | 336 | 747 | 191 |
|
Dalarnas län
|
0,5 | 0,0 | 337 | 749 | 183 |
|
Gävleborgs län
|
1,7 | 0,0 | 325 | 745 | 180 |
|
Västernorrlands län
|
0,0 | 0,0 | 358 | 773 | 186 |
|
Jämtlands län
|
1,6 | 0,0 | 332 | 733 | 177 |
|
Västerbottens län
|
0,3 | 0,0 | 340 | 714 | 180 |
|
Norrbottens län
|
‑1,9 | ‑0,1 | 404 | 840 | 193 |
|
RIKET
|
2,6 | 2,6 | 406 | 831 | 198 |
Preliminära regionalräkenskaper 2015:
Preliminära beräkningar bygger på preliminära källor, vid nästkommande beräkningsomgång beräknas de på nytt och då med slutliga källor. Preliminära uppgifter beräknas för BRP, lönesummor och medelantalet sysselsatta.
BRP volymförändring
20 av 21 län noterades för volymmässiga ökningar i BRP för 2015. Störst ökning uppvisade Västra Götalands län där BRP steg med 5,8 procent jämfört med året innan, följt av Kronobergs län med en uppgång på 5,5 procent och Västmanlands län med en ökning på 5,4 procent. I Norrbottens län minskade BRP med 0,3 procent.
BRP per invånare
Riksgenomsnittet för BRP per invånare uppgick till 427 000 kronor i löpande pris år 2015. I två län, Stockholms län och Västra Götalands län, översteg BRP per invånare riksgenomsnittet. Övriga län hamnade under riksgenomsnittet och lägst BRP per invånare hade Södermanlands län med 310 000 kronor.
BRP per sysselsatt
Högst BRP per sysselsatt hade Stockholms län, 1 068 000 kronor. Riksgenomsnittet uppgick till 869 000 kronor vilket också överträffades i Västra Götalands län. Norrbottens län har de senaste fem åren legat över snittet för riket men år 2015 uppgick BRP per sysselsatt till 841 000 kronor vilket följaktligen var lägre. Gotlands län hade med 631 000 kronor lägst BRP per sysselsatt.
| BRP volym- förändring | BRP per invånare | BRP per sysselsatt | |
|---|---|---|---|
| Län | Procent | tkr löpande pris | tkr löpande pris |
|
Stockholm
|
5,0 | 606 | 1 068 |
|
Uppsala
|
2,5 | 392 | 844 |
|
Södermanland
|
2,9 | 310 | 768 |
|
Östergötland
|
3,3 | 375 | 800 |
|
Jönköping
|
3,0 | 367 | 715 |
|
Kronoberg
|
5,5 | 391 | 784 |
|
Kalmar
|
1,7 | 324 | 731 |
|
Gotland
|
3,8 | 326 | 631 |
|
Blekinge
|
2,7 | 336 | 764 |
|
Skåne
|
3,4 | 362 | 787 |
|
Halland
|
2,6 | 329 | 730 |
|
Västra Götaland
|
5,8 | 436 | 875 |
|
Värmland
|
4,6 | 331 | 782 |
|
Örebro
|
2,6 | 362 | 766 |
|
Västmanland
|
5,4 | 359 | 794 |
|
Dalarna
|
1,8 | 347 | 774 |
|
Gävleborg
|
1,2 | 334 | 765 |
|
Västernorrland
|
2,9 | 375 | 813 |
|
Jämtland
|
1,5 | 341 | 733 |
|
Västerbotten
|
3,8 | 357 | 744 |
|
Norrbotten
|
‑0,3 | 404 | 841 |
|
RIKET
|
4,1 | 427 | 869 |
Definitioner och förklaringar
Regionalräkenskaperna redovisas enligt regelverket Europeiska National- och regionalräkenskapssystemet 2010 (ENS2010). Publiceringen av uppgifter enligt ENS2010 omfattar åren 2000–2015. Uppgifter på kommunnivå finns beräknade för åren 2012–2015.
BRP är ett aktivitetsrelaterat mått som visar hur stor produktionen är inom en region. BRP är inte ett mått på regional välfärd eller regionala inkomster. Summan av regionernas BRP är, per definition, lika med rikets BNP.
De enskilda länens volymförändringstal uppvisar ofta tämligen stora fluktuationer från ett år till ett annat. Volymutvecklingen bör studeras över tid d.v.s. volymförändringstal för ett enskilt år bör tolkas med stor försiktighet.
Arbetspendling över regiongränser påverkar BRP per invånare. Pendlare bidrar till produktionen i den region där de arbetar, men räknas befolkningsmässigt till den region där de är folkbokförda. Inpendling påverkar därför en regions BRP per invånare uppåt, medan utpendling påverkar BRP per invånare nedåt.
Även befolkningsstrukturen har betydelse för BRP per invånare. En region med en relativt stor andel av befolkningen utanför arbetsmarknaden tenderar att få lägre BRP per invånare än en region där en större andel av befolkningen deltar i produktionen.
Branschstrukturen påverkar BRP per sysselsatt. En region med stor andel kapitalintensiva branscher, med höga driftsöverskott i kombination med få anställda, har vanligtvis relativt hög BRP per sysselsatt. Statliga och kommunala myndigheter redovisar definitionsmässigt inga driftsöverskott, driftsöverskotten är per definition lika med noll. En region med stor andel sysselsatta i offentliga myndigheter eller i branscher med låga, eller rentav negativa, driftsöverskott tenderar därmed att ha relativt låg BRP per sysselsatt. Observera att antalet sysselsatta i en region utgörs av alla personer som arbetar i denna region, både invånare i regionen och personer som pendlar in från andra regioner.
Hushållens disponibla inkomster visar hur mycket hushållen kan konsumera eller spara. Vid en jämförelse mellan olika regioner är skillnaderna i disponibel inkomst per invånare mindre än skillnaderna i BRP per invånare. Välfärdssystemen omfördelar inkomster mellan individer och mellan regioner via transfereringar.
Regionalräkenskaper följer det europeiska räkenskapssystemet för national- och regionalräkenskaper ENS2010. Detta innebär att den statistik som publiceras för sysselsättning och lönesummor inte direkt kan jämföras med annan statistik som SCB publicerar för samma mått. Exempelvis gör national- och regionalräkenskaper tillägg för värnpliktiga och för svart arbetskraft.
Regional indelning görs i enlighet med NUTS (Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques), den regionala indelning som används inom EU. NUTS 0 utgörs av hela riket, NUTS 1 av 3 landsdelar, NUTS 2 av 8 riksområden, NUTS 3 av 21 län och LAU2 (Local Administrative Units, tidigare kallad NUTS5) av 290 kommuner.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2017-12-15 09.30.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.