Regionalräkenskaper 2015:
Ökad bruttoregionprodukt i nästan alla län
Statistiknyhet från SCB 2017-12-15 9.30
Nästan alla av Sveriges län visade volymmässiga ökningar av bruttoregionprodukten (BRP) för 2015. Stockholms län hade klart högst BRP per invånare, BRP per sysselsatt och disponibel inkomst per invånare. De fasta bruttoinvesteringarna ökade i sju av åtta riksområden.
Kronoberg och Västmanland var de län som noterade den största tillväxten av BRP räknat i fasta priser, de ökade med 8,1 respektive 6,8 procent jämfört med 2014. De tre storstadslänen följde därefter med Stockholms län som ökade BRP med 5,8 procent, Västra Götalands län med 5,5 procent och Skåne län med 5,2 procent. Även Västerbottens län hade en tillväxt på 5,2 procent.
Endast ett län uppvisade negativ volymutveckling 2015. Det var Norrbottens län som backade med 0,1 procent.
Storstadslänen gav störst bidrag till BNP
Sveriges BNP ökade med 4,5 procent i fasta priser under 2015. Av dessa 4,5 procent stod storstadslänen för 3,3 procentenheter. Stockholms län bidrog mest med 1,8 procentenheter, medan Västra Götalands län bidrog med 0,9 procentenheter och Skåne län bidrog med 0,6 procentenheter. Kronoberg och Västmanland, som hade de största volymökningarna, bidrog med 0,1 respektive 0,2 procentenheter.
BRP per invånare: Stockholms och Västra Götalands län i topp
BRP per invånare i löpande pris ökade i samtliga län år 2015, utom i Norrbotten där den var oförändrad. Högst BRP per invånare hade Stockholms län med 610 000 kronor och översteg därmed riksgenomsnittet som var 429 000 kronor. Även Västra Götalands län låg över riksgenomsnittet med 434 000 kronor. Lägst BRP per invånare hade Södermanlands län med 305 000 kronor.
Arbetspendling är en delförklaring till den höga siffran för BRP per invånare i Stockholms län, och även till den låga siffran för Södermanlands län. För mer information, se avsnittet ”Definitioner och förklaringar” nedan.
BRP per sysselsatt: Stockholm enda län över riksgenomsnittet
För BRP per sysselsatt var det endast Stockholms län, med 1 079 000 kronor i löpande pris, som översteg riksgenomsnittet. I Västra Götalands läns hamnade BRP per sysselsatt strax under riksgenomsnittet som var 874 000 kronor. Lägst BRP per sysselsatt hade Gotlands län med 627 000 kronor.
Sysselsättning: Medelantalet sysselsatta ökade i 18 av 21 län
Jämtlands och Örebro län uppvisade år 2015 de procentuellt största ökningarna i medelantalet sysselsatta med ökningar på 3,5 procent vardera, jämfört med året innan. Därefter följde Uppsala län med en ökning på 2,7 procent. I tretton av tjugoen län översteg den procentuella ökningen 1 procent. I tre län minskade medelantalet sysselsatta och svagast utveckling visade Blekinge län med en nedgång på 2,5 procent jämfört med 2014. I Gotlands län minskade medelantalet sysselsatta med 1,0 procent.
Hushållens disponibla inkomster: Störst ökning i Hallands län
I Hallands län ökade hushållens disponibla inkomster mest under 2015 med en ökning på 3,4 procent i löpande priser per invånare jämfört med 2014. Östergötlands län visade den näst högsta ökningen per invånare med 3,2 procent. I Jönköpings län noterades den lägsta utvecklingen med 1,0 procent ökning av den disponibla inkomsten per invånare. Den genomsnittliga ökningstakten för riket var 2,5 procent per invånare under 2015.
Riksgenomsnittet för hushållens disponibla inkomster per invånare år var 204 000 kronor under 2015. I likhet med tidigare år hade hushållen i Stockholms län den högsta disponibla inkomsten per invånare, 230 000 kronor. Därefter följde Hallands län med 214 000 kronor. Stockholm och Halland var de enda län som låg över riksgenomsnittet avseende disponibel inkomst per invånare. Lägst disponibel inkomst per invånare hade Blekinge län med 186 000 kronor.
Fasta bruttoinvesteringar: Investeringarna ökade i alla utom ett riksområde
I sju av åtta riksområden (NUTS 2, se ”Definitioner och förklaringar” nedan) ökade investeringarna i löpande priser under 2015. Investeringarna ökade i särklass mest i kronor räknat i Stockholm, med nästan 50 miljarder kronor jämfört med året innan. Ungefär 35 procent av de totala investeringarna sker i Stockholm. Procentuellt sett ökade investeringarna mest i Mellersta Norrland med drygt 25 procent. Även i Övre Norrland och i Stockholm ökade investeringarna relativt mycket. I Västsverige minskade investeringarna något efter ett starkt 2014. Regionen var också den enda som visade en nedgång i investeringarna 2015, en minskning med 0,6 procent.
Län | BRP, volym- förändring procent | Bidrag till BNP- utvecklingen procent- enheter | BRP, per invånare tkr, löpande pris | BRP, per sysselsatt tkr, löpande pris | Disponibel inkomst per invånare tkr, löpande pris |
---|---|---|---|---|---|
Stockholms län
|
5,8 | 1,8 | 610 | 1 079 | 230 |
Uppsala län
|
2,6 | 0,1 | 396 | 844 | 201 |
Södermanlands län
|
1,2 | 0,0 | 305 | 757 | 190 |
Östergötlands län
|
2,9 | 0,1 | 374 | 800 | 194 |
Jönköpings län
|
3,9 | 0,1 | 369 | 720 | 193 |
Kronobergs län
|
8,1 | 0,1 | 399 | 800 | 193 |
Kalmar län
|
3,5 | 0,1 | 330 | 742 | 190 |
Gotlands län
|
3,1 | 0,0 | 325 | 627 | 189 |
Blekinge län
|
3,1 | 0,0 | 337 | 775 | 186 |
Skåne län
|
5,2 | 0,6 | 368 | 800 | 200 |
Hallands län
|
1,8 | 0,0 | 326 | 724 | 214 |
Västra Götalands län
|
5,5 | 0,9 | 434 | 873 | 201 |
Värmlands län
|
3,4 | 0,1 | 327 | 769 | 190 |
Örebro län
|
1,2 | 0,0 | 358 | 754 | 188 |
Västmanlands län
|
6,8 | 0,2 | 365 | 813 | 195 |
Dalarnas län
|
3,0 | 0,1 | 351 | 780 | 192 |
Gävleborgs län
|
1,1 | 0,0 | 335 | 768 | 187 |
Västernorrlands län
|
2,1 | 0,0 | 373 | 804 | 192 |
Jämtlands län
|
0,5 | 0,0 | 336 | 720 | 190 |
Västerbottens län
|
5,2 | 0,1 | 362 | 755 | 187 |
Norrbottens län
|
‑0,1 | 0,0 | 404 | 842 | 198 |
RIKET
|
4,5 | 4,5 | 429 | 874 | 204 |
Preliminära regionalräkenskaper 2016:
Preliminära uppgifter beräknas för BRP, lönesummor och medelantalet sysselsatta samt disponibla inkomster. Dessa revideras vid nästkommande publicering då ett mer fullständigt underlag finns tillgängligt. Inga preliminära uppgifter beräknas för fasta bruttoinvesteringar.
BRP volymförändring
19 av 21 län noterades för volymmässiga ökningar i BRP för 2016. Störst ökning uppvisade Uppsala län där BRP steg med 6,6 procent jämfört med året innan, följt av Örebro län med en uppgång på 6,1 procent och Hallands län med en ökning på 5,8 procent. I Gotlands län minskade BRP med 0,6 procent. Sveriges BNP ökade med 3,2 procent i volym under 2016.
BRP per invånare
Riksgenomsnittet för BRP per invånare uppgick till 444 000 kronor i löpande pris år 2016. I två län, Stockholms län och Västra Götalands län, översteg BRP per invånare riksgenomsnittet. Övriga län hamnade under riksgenomsnittet och lägst BRP per invånare hade Södermanlands län med 318 000 kronor.
BRP per sysselsatt
Högst BRP per sysselsatt hade Stockholms län, 1 103 000 kronor. Riksgenomsnittet uppgick till 901 000 kronor vilket också var samma som i Västra Götalands län. Övriga län hamnade under riksgenomsnittet. Gotlands län hade med 637 000 kronor lägst BRP per sysselsatt.
Hushållens disponibla inkomster per invånare
Hushållens disponibla inkomster per invånare i riket uppgick preliminärt till 210 000 kronor under 2016 vilket var en ökning med 2,9 procent i löpande priser. Den högsta ökningen noterades preliminärt i Gotlands län med en ökning på 4,2 procent. Som tidigare år ligger Stockholms och Hallands län i topp med inkomster på 238 000 respektive 219 000 kronor per invånare under 2016.
Län | BRP volym- förändring procent | BRP per invånare tkr löpande pris | BRP per sysselsatt tkr löpande pris | Disponibel inkomst per invånare tkr löpande pris |
---|---|---|---|---|
Stockholm
|
3,2 | 627 | 1 103 | 238 |
Uppsala
|
6,6 | 420 | 878 | 206 |
Södermanland
|
3,5 | 318 | 795 | 196 |
Östergötland
|
2,6 | 387 | 819 | 199 |
Jönköping
|
5,1 | 391 | 758 | 200 |
Kronoberg
|
3,0 | 413 | 820 | 198 |
Kalmar
|
1,6 | 338 | 754 | 196 |
Gotland
|
‑0,6 | 327 | 637 | 197 |
Blekinge
|
1,4 | 343 | 770 | 191 |
Skåne
|
1,5 | 375 | 817 | 204 |
Halland
|
5,8 | 347 | 777 | 219 |
Västra Götaland
|
3,9 | 453 | 901 | 209 |
Värmland
|
3,3 | 342 | 798 | 194 |
Örebro
|
6,1 | 383 | 810 | 193 |
Västmanland
|
1,9 | 375 | 840 | 200 |
Dalarna
|
4,6 | 370 | 832 | 196 |
Gävleborg
|
1,7 | 345 | 794 | 192 |
Västernorrland
|
‑0,1 | 378 | 812 | 196 |
Jämtland
|
4,5 | 357 | 771 | 195 |
Västerbotten
|
2,8 | 377 | 778 | 193 |
Norrbotten
|
1,9 | 419 | 865 | 201 |
RIKET
|
3,2 | 444 | 901 | 210 |
Definitioner och förklaringar
Regionalräkenskaperna redovisas enligt regelverket Europeiska National- och regionalräkenskapssystemet 2010 (ENS2010). Publiceringen av uppgifter enligt ENS2010 omfattar åren 2000–2016. Uppgifter på kommunnivå finns beräknade för åren 2012–2016.
BRP är ett aktivitetsrelaterat mått som visar hur stor produktionen är inom en region. BRP är inte ett mått på regional välfärd eller regionala inkomster. Summan av regionernas BRP är, per definition, lika med rikets BNP.
De enskilda länens volymförändringstal uppvisar ofta tämligen stora fluktuationer från ett år till ett annat. Volymutvecklingen bör studeras över tid d.v.s. volymförändringstal för ett enskilt år bör tolkas med försiktighet.
Arbetspendling över regiongränser påverkar BRP per invånare. Pendlare bidrar till produktionen i den region där de arbetar, men räknas befolkningsmässigt till den region där de är folkbokförda. Inpendling påverkar därför en regions BRP per invånare uppåt, medan utpendling påverkar BRP per invånare nedåt.
Även befolkningsstrukturen har betydelse för BRP per invånare. En region med en relativt stor andel av befolkningen utanför arbetsmarknaden tenderar att få lägre BRP per invånare än en region där en större andel av befolkningen deltar i produktionen.
Branschstrukturen påverkar BRP per sysselsatt. En region med stor andel kapitalintensiva branscher, med höga driftsöverskott i kombination med få anställda, har vanligtvis relativt hög BRP per sysselsatt. Statliga och kommunala myndigheter redovisar definitionsmässigt inga driftsöverskott. En region med stor andel sysselsatta i offentliga myndigheter eller i branscher med låga, eller rentav negativa, driftsöverskott tenderar därmed att ha relativt låg BRP per sysselsatt. Observera att antalet sysselsatta i en region utgörs av alla personer som arbetar i denna region, både invånare i regionen och personer som pendlar in från andra regioner.
Hushållens disponibla inkomster visar hur mycket hushållen kan konsumera eller spara. Vid en jämförelse mellan olika regioner är skillnaderna i disponibel inkomst per invånare mindre än skillnaderna i BRP per invånare. Välfärdssystemen omfördelar inkomster mellan individer och mellan regioner via transfereringar.
Regionalräkenskaper följer det europeiska räkenskapssystemet för national- och regionalräkenskaper ENS2010. Detta innebär att den statistik som publiceras för sysselsättning och lönesummor inte direkt kan jämföras med annan statistik som SCB publicerar för samma mått.
Regional indelning görs i enlighet med NUTS (Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques), den regionala indelning som används inom EU. NUTS 0 utgörs av hela riket, NUTS 1 av 3 landsdelar, NUTS 2 av 8 riksområden, NUTS 3 av 21 län och LAU2 (Local Administrative Units, tidigare kallad NUTS5) av 290 kommuner.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2018-12-14 09.30.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.