Regionalräkenskaper, 2016
Bruttoregionprodukten ökade mest i Örebro län
Statistiknyhet från SCB 2018-12-14 9.30
I alla Sveriges län utom två ökade bruttoregionprodukten (BRP) 2016. Mest ökade den i Örebro län. Stockholms län hade högst BRP per invånare, BRP per sysselsatt och disponibel inkomst per invånare. De fasta bruttoinvesteringarna ökade i sju av åtta riksområden.
Örebro län noterade den högsta tillväxten av BRP räknat i fasta priser, en ökning med 5,7 procent jämfört med 2015. Jönköpings och Hallands län följde därefter med ökningar på 4,9 procent vardera. BRP i Stockholms län ökade med 2,8 procent, i Västra Götalands län med 2,9 och i Skåne län med 2,3 procent.
I två län minskade BRP 2016. Det var i Blekinge län och i Västernorrlands län, som backade med 1,3 respektive 0,1 procent.
Storstadslänen gav störst bidrag till BNP
Sveriges BNP ökade med 2,7 procent i fasta priser under 2016. Av dessa 2,7 procent stod de befolkningsmässigt dominerande storstadslänen för 1,6 procentenheter. Stockholms län bidrog mest med 0,9 procentenheter, medan Västra Götalands län bidrog med 0,5 procentenheter och Skåne län bidrog med 0,3 procentenheter. De tre länen som noterade de största volymökningarna (Örebro, Jönköping och Halland) bidrog med 0,1 procentenheter vardera.
BRP per invånare: Stockholms och Västra Götalands län över riksgenomsnittet
BRP per invånare i löpande pris ökade i samtliga län år 2016 utom i Blekinge län. Högst BRP per invånare hade Stockholms län med 624 000 kronor medan riksgenomsnittet var 442 000 kronor. Västra Götalands län låg något över riksgenomsnittet med 448 000 kronor. Lägst BRP per invånare hade Södermanlands län med 317 000 kronor.
Måttet BRP per invånare påverkas mycket av arbetspendling. Det är en delförklaring till den höga siffran i Stockholms län som har en relativt stor inpendling. På motsvarande sätt förklarar detta också den låga siffran för Södermanlands län med stor utpendling. För mer information, se avsnittet ”Definitioner och förklaringar” nedan.
BRP per sysselsatt: Stockholm i topp
Riksgenomsnittet för BRP per sysselsatt var 986 000 kronor 2016. Stockholms län lyfte genomsnittet ordentligt och var det enda län som låg över genomsnittet med en BRP per sysselsatt på 1 098 000 kronor i löpande pris. Västra Götalands län hade näst högst, 890 000 kronor per sysselsatt. Lägst BRP per sysselsatt hade Gotlands län med 633 000 kronor.
Sysselsättning: Medelantalet sysselsatta ökade i 20 av 21 län
Medelantalet sysselsatta ökade som mest i 2016 i Blekinge län med 5,6 procent, jämfört med året innan. Därefter följde Uppsala län med en ökning på 2,5 procent och Västra Götalands län med 2,4 procent. I Jämtlands län minskade medelantalet sysselsatta med 0,3 procent jämfört med 2015. I riket som helhet ökande antalet sysselsatta med 1,9 procent, vilket motsvarar 89 200 personer.
Hushållens disponibla inkomster: Störst ökning i Jönköpings län
I Jönköpings län ökade hushållens disponibla inkomster per invånare mest under 2016 med en ökning på 4,7 procent i löpande priser jämfört med 2015. Västra Götalands län visade den näst högsta ökningen per invånare med 4,0 procent. I Norrbottens län noterades den lägsta utvecklingen med 1,5 procent ökning av den disponibla inkomsten per invånare. Den genomsnittliga ökningstakten för riket var 2,9 procent per invånare under 2016.
Riksgenomsnittet för hushållens disponibla inkomster per invånare var 210 000 kronor under 2016. I likhet med tidigare år hade hushållen i Stockholms län den högsta disponibla inkomsten per invånare, 238 000 kronor. I Stockholms län ligger också de två kommuner med högst disponibel inkomst, nämligen Danderyd och Lidingö, med 422 000 respektive 307 000 kronor i disponibel inkomst per invånare. Det län med näst högst disponibel inkomst per invånare var Halland, med 219 000 kronor. Stockholm och Halland var de enda län som låg över riksgenomsnittet avseende disponibel inkomst per invånare. Lägst disponibel inkomst per invånare hade Blekinge län och Gävleborgs län med 192 000 kronor. Lessebo och Haparanda kommun har båda 168 000 kronor i disponibel inkomst per invånare och har därmed lägst inkomst av Sveriges kommuner.
Fasta bruttoinvesteringar: Investeringarna ökade i alla riksområden utom ett
I sju av åtta riksområden (NUTS 2, se ”Definitioner och förklaringar” nedan) ökade investeringarna i löpande priser under 2016. Investeringarna ökade mest i kronor räknat i Västsverige med 17 miljarder kronor jämfört med året innan. Procentuellt sett ökade investeringarna däremot mest i Sydsverige med 12 procent. Även i Mellersta Norrland och i Småland med öarna ökade investeringarna relativt mycket. I Övre Norrland minskade investeringarna något efter ett starkt 2015. Regionen var också den enda som visade en nedgång i investeringarna 2016, en minskning med 1,5 procent.
Län | BRP, volym- förändring procent | Bidrag till BNP- utvecklingen procent- enheter | BRP, per invånare tkr, löpande pris | BRP, per sysselsatt tkr, löpande pris | Disponibel inkomst per invånare tkr, löpande pris |
---|---|---|---|---|---|
Stockholms län
|
2,8 | 0,9 | 624 | 1 098 | 238 |
Uppsala län
|
3,2 | 0,1 | 409 | 867 | 206 |
Södermanlands län
|
3,2 | 0,1 | 317 | 782 | 197 |
Östergötlands län
|
1,6 | 0,1 | 384 | 815 | 199 |
Jönköpings län
|
4,9 | 0,1 | 391 | 760 | 202 |
Kronobergs län
|
2,9 | 0,1 | 414 | 825 | 198 |
Kalmar län
|
1,2 | 0,0 | 337 | 756 | 195 |
Gotlands län
|
0,1 | 0,0 | 330 | 633 | 196 |
Blekinge län
|
‑1,3 | 0,0 | 335 | 739 | 192 |
Skåne län
|
2,3 | 0,3 | 379 | 821 | 205 |
Hallands län
|
4,9 | 0,1 | 345 | 769 | 219 |
Västra Götalands län
|
2,9 | 0,5 | 448 | 890 | 209 |
Värmlands län
|
3,4 | 0,1 | 343 | 801 | 194 |
Örebro län
|
5,7 | 0,1 | 381 | 804 | 193 |
Västmanlands län
|
0,7 | 0,0 | 371 | 830 | 200 |
Dalarnas län
|
4,0 | 0,1 | 368 | 825 | 196 |
Gävleborgs län
|
3,5 | 0,1 | 348 | 798 | 192 |
Västernorrlands län
|
‑0,1 | 0,0 | 377 | 807 | 196 |
Jämtlands län
|
2,9 | 0,0 | 353 | 764 | 194 |
Västerbottens län
|
1,2 | 0,0 | 372 | 772 | 193 |
Norrbottens län
|
0,9 | 0,0 | 418 | 860 | 201 |
RIKET
|
2,7 | 2,7 | 442 | 896 | 210 |
Preliminära regionalräkenskaper 2017
Preliminära uppgifter beräknas för BRP, lönesummor och medelantalet sysselsatta samt disponibla inkomster. Dessa revideras vid nästkommande publicering då ett mer fullständigt underlag finns tillgängligt. Inga preliminära uppgifter beräknas för fasta bruttoinvesteringar.
BRP volymförändring
19 av 21 län noterades för volymmässiga ökningar i BRP för 2017. Störst ökning uppvisade Södermanlands län där BRP steg med 5,6 procent jämfört med året innan, följt av Uppsala och Skåne län med en uppgångar på 4,1 procent vardera. I Blekinge län minskade BRP mest, med 1,5 procent. Sveriges BNP ökade med 2,1 procent i volym under 2017.
BRP per invånare
Riksgenomsnittet för BRP per invånare uppgick till 455 000 kronor i löpande pris år 2017. I två län, Stockholms län och Västra Götalands län, översteg BRP per invånare riksgenomsnittet. Övriga län hamnade under riksgenomsnittet och lägst BRP per invånare hade Blekinge län med 335 000 kronor.
BRP per sysselsatt
Högst BRP per sysselsatt hade Stockholms län, 1 098 000 kronor. Riksgenomsnittet uppgick till 914 000 kronor. Övriga län hamnade under riksgenomsnittet. Gotlands län hade med 646 000 kronor lägst BRP per sysselsatt.
Hushållens disponibla inkomster per invånare
Hushållens disponibla inkomster per invånare i riket uppgick preliminärt till 215 000 kronor under 2017 vilket var en ökning med 2,4 procent i löpande priser. Den högsta ökningen noterades i Norrbottens län med en ökning på 4,5 procent. Som tidigare år ligger Stockholms och Hallands län i topp med inkomster på 242 000 respektive 224 000 kronor per invånare under 2017.
Län | BRP volym- förändring procent | BRP per invånare tkr löpande pris | BRP per sysselsatt tkr löpande pris | Disponibel inkomst per invånare tkr löpande pris |
---|---|---|---|---|
Stockholm
|
0.9 | 629 | 1 098 | 242 |
Uppsala
|
4.1 | 428 | 900 | 210 |
Södermanland
|
5.6 | 340 | 828 | 199 |
Östergötland
|
0.5 | 390 | 820 | 202 |
Jönköping
|
3.9 | 412 | 790 | 206 |
Kronoberg
|
3.2 | 430 | 838 | 202 |
Kalmar
|
0.5 | 344 | 781 | 200 |
Gotland
|
1.5 | 339 | 646 | 197 |
Blekinge
|
‑1.5 | 335 | 746 | 197 |
Skåne
|
4.1 | 398 | 858 | 209 |
Halland
|
1.1 | 352 | 779 | 224 |
Västra Götaland
|
3.3 | 467 | 911 | 213 |
Värmland
|
2.9 | 359 | 832 | 202 |
Örebro
|
3.2 | 400 | 834 | 197 |
Västmanland
|
2.3 | 385 | 849 | 206 |
Dalarna
|
‑1.3 | 371 | 825 | 203 |
Gävleborg
|
0.2 | 358 | 807 | 199 |
Västernorrland
|
0.9 | 388 | 827 | 202 |
Jämtland
|
2.2 | 366 | 782 | 201 |
Västerbotten
|
0,0 | 380 | 781 | 199 |
Norrbotten
|
3.8 | 454 | 932 | 210 |
RIKET
|
2.1 | 455 | 914 | 215 |
Revideringar
BRP, fasta bruttoinvesteringar och hushållens disponibla inkomster har reviderats för samtliga län åren 2000-2015 på grund av att rikssiffrorna reviderats i nationalräkenskaperna.
Definitioner och förklaringar
Regionalräkenskaperna redovisas enligt regelverket Europeiska National- och regionalräkenskapssystemet 2010 (ENS2010). Publiceringen av uppgifter enligt ENS2010 omfattar åren 2000-2017. Uppgifter på kommunnivå finns beräknade för åren 2012-2017.
BRP är ett aktivitetsrelaterat mått som visar hur stor produktionen är inom en region. BRP är inte ett mått på regional välfärd eller regionala inkomster. Summan av regionernas BRP är, per definition, lika med rikets BNP.
De enskilda länens volymförändringstal uppvisar ofta tämligen stora fluktuationer från ett år till ett annat. Volymutvecklingen bör studeras över tid d.v.s. volymförändringstal för ett enskilt år bör tolkas med försiktighet.
Arbetspendling över regiongränser påverkar BRP per invånare. Pendlare bidrar till produktionen i den region där de arbetar, men räknas befolkningsmässigt till den region där de är folkbokförda. Inpendling påverkar därför en regions BRP per invånare uppåt, medan utpendling påverkar BRP per invånare nedåt.
Även befolkningsstrukturen har betydelse för BRP per invånare. En region med en relativt stor andel av befolkningen utanför arbetsmarknaden tenderar att få lägre BRP per invånare än en region där en större andel av befolkningen deltar i produktionen.
Branschstrukturen påverkar BRP per sysselsatt. En region med stor andel kapitalintensiva branscher, med höga driftsöverskott i kombination med få anställda, har vanligtvis relativt hög BRP per sysselsatt. Statliga och kommunala myndigheter redovisar definitionsmässigt inga driftsöverskott. En region med stor andel sysselsatta i offentliga myndigheter eller i branscher med låga, eller rentav negativa, driftsöverskott tenderar därmed att ha relativt låg BRP per sysselsatt. Observera att antalet sysselsatta i en region utgörs av alla personer som arbetar i denna region, både invånare i regionen och personer som pendlar in från andra regioner.
Hushållens disponibla inkomster visar hur mycket hushållen kan konsumera eller spara. Vid en jämförelse mellan olika regioner är skillnaderna i disponibel inkomst per invånare mindre än skillnaderna i BRP per invånare. Välfärdssystemen omfördelar inkomster mellan individer och mellan regioner via transfereringar.
Regionalräkenskaper följer det europeiska räkenskapssystemet för national- och regionalräkenskaper ENS2010. Detta innebär att den statistik som publiceras för sysselsättning och lönesummor inte direkt kan jämföras med annan statistik som SCB publicerar för samma mått.
Regional indelning görs i enlighet med NUTS (Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques), den regionala indelning som används inom EU. NUTS 0 utgörs av hela riket, NUTS 1 av 3 landsdelar, NUTS 2 av 8 riksområden, NUTS 3 av 21 län och LAU2 (Local Administrative Units, tidigare kallad NUTS5) av 290 kommuner.
Nästa publiceringstillfälle
2019-12-13 09.30.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.