Socialt skydd i Sverige 1993–2017

Utgifter för socialt skydd minskade som andel av BNP

Statistiknyhet från SCB 2019-03-29 9.30

Utgifterna för det sociala skyddet som andel av BNP minskade från 29,6 procent år 2016 till 29,1 procent år 2017. I löpande priser ökade utgifterna för socialt skydd under samma period men mindre än ökningen av BNP. I det sociala skyddet ingår ersättningar som exempelvis pensioner och arbetslöshetsersättning samt förmåner som sjukvård, barnomsorg och boende för asylsökande.

År 2017 ökade de totala utgifterna för socialt skydd med 31,8 miljarder kronor jämfört med år 2016, vilket motsvarade en ökning med 2,4 procent. Det är en lägre ökning än under de två föregående åren då ökningen var cirka 5 procent per år. Utgifterna för socialt skydd var 1 332 miljarder kronor år 2017.

Som andel av BNP har utgifterna för det sociala skyddet varierat en del under åren. Totalt sett har utgifternas andel av BNP minskat från 36,1 procent 1993 till 29,1 procent 2017. Från 1993 till 2000 minskade andelen stadigt till 28,3 procent av BNP. Sedan år 2000 har andelen varierat mellan 27,4 procent som lägst (år 2007) till 30,4 procent som högst (år 2003).

Utgifter för ålderdom största utgiftsposten

Ålderdom är den funktion som står för den klart största delen av de sociala utgifterna. Under 2017 uppgick de till 43 procent av de totala utgifterna. Näst största utgiftspost var de sociala utgifterna för hälso- och sjukvård med 26 procent. Därefter följer utgifterna för funktionshinder och familj/barn som utgjorde 11 respektive 10 procent av de totala förmånerna.

Cirkeldiagram Procentuell fördelning av utgifterna för det sociala skyddet per funktion, år 2017. — Procentuell fördelning av utgifterna för det sociala skyddet per funktion, år 2017.

Utgifterna för ålderdom ökade med 26,0 miljarder mellan åren 2016 och 2017, vilket motsvarade 4,8 procent. Ålderspension, som är den största posten i utgifterna för ålderdom, ökade med 20,9 miljarder vilket motsvarade en ökning med 5,1 procent.

Utgifterna för hälso- och sjukvård ökade med 10,7 miljarder 2017 jämfört med föregående år. Det motsvarade en ökning med 3,2 procent. Både sluten- och öppenvård ökade. Slutenvården med 5,5 miljarder och öppenvården med 5,4 miljarder. Det motsvarade ökningar med 5,2 respektive 4,2 procent. Den betalda sjukledigheten, där främst sjukpenningen som betalas ut från Försäkringskassan, minskade med 0,9 miljarder under samma period.

Utgifterna för funktionshinder ökade igen efter att ha minskat under 2016. Ökningen 2017 var 3,5 miljarder, vilket motsvarade en ökning med 2,5 procent. Det var hjälp i den dagliga livsföringen (assistansersättning och hemtjänst) som vände upp med en ökning med 3,6 miljarder och 9,6 procent efter ha minskat under 2016. Inkomstbaserade sjuk- och aktivitetsersättningen fortsatte minska vilket de gjort under en längre tid. De minskade med 1,5 miljarder.

Utgifterna för familj/barn var relativt oförändrad jämfört med föregående år. De ökade med 1,1 miljarder vilket motsvarade en ökning med 0,8 procent.

Utgifterna för övrig social utsatthet vände ner under 2017 efter att ha ökat relativt mycket både 2015 och 2016 till följd av kraftigt ökad migration. Det var främst utgifter för boende som minskade 2017 till följd av minskat antal asylsökande. Utgifter för boende minskade med 8,4 miljarder, vilket motsvarade en minskning med ungefär 36 procent jämfört med föregående år. Sammantaget minskade social utsatthet med 11,0 miljarder, vilket motsvarade en minskning med cirka 18 procent.

Totala utgifter för sociala förmåner per funktion som andel (%) av BNP. Miljoner kronor - löpande priser

Funktion	2012	2013	2014	2015	2016	2017
1. Sjukdom/Hälso- och sjukvård	270 422	281 976	296 911	314 925	330 146	340 813
2. Funktionshinder	132 783	135 249	136 398	140 216	138 579	142 072
3. Ålderdom	449 982	479 200	489 960	513 489	537 424	563 459
4. Efterlevande	16 131	15 632	14 681	14 081	13 685	13 375
5. Familj/Barn	111 726	116 673	120 697	125 590	131 455	132 539
6. Arbetslöshet	43 633	47 184	43 765	44 108	45 159	45 633
7. Boende	16 869	17 317	18 291	18 614	18 307	18 269
8. Övrig social utsatthet	24 519	26 592	29 824	39 799	60 100	49 086
Totala utgifter för sociala förmåner	1 066 065	1 119 823	1 150 527	1 210 822	1 274 855	1 305 246
Andel av BNP	28,9	29,7	29,2	28,8	29,1	28,5
Utgifter för administration /andra utgifter	20 815	21 215	22 412	24 468	25 160	26 529
Totala utgifter för det sociala skyddet	1 086 880	1 141 038	1 172 939	1 235 290	1 300 015	1 331 775
Andel av BNP	29,5	30,2	29,8	29,4	29,6	29,1

Stora skillnader mellan länderna i EU

I förhållande till andra länder i EU var Sverige i början av 90-talet det land med den högsta utgiften för det sociala skyddet i förhållande till BNP. De senaste åren har Sverige legat i närheten av EU-snittet. År 2016 var Frankrike det land med den högsta utgiften i förhållande till BNP med 34,3 procent. Finland gick om Danmark och hade de näst högsta utgifterna med 31,8 procent av BNP. För Danmark, med tredje högsta utgifterna, var utgifterna 31,6 procent av BNP. Rumänien var det EU-land med lägst andel, och det enda landet under 15 procent. Andelen 2016 var 14,6 procent av BNP.

Totala utgifter för det sociala skyddet i EU-länderna, Island, Norge, Schweiz, Serbien och Turkiet som andel (%) av BNP

Land	2012		2013		2014		2015		2016
Belgien	29,6		30,1		30,2		30,3		29,8
Danmark	32,0		32,5		32,8		32,3		31,6
Finland	30,1		31,1		31,9		32,1		31,8
Frankrike	33,8		34,2		34,5		34,2		34,3
Grekland	28,1		26,4		26,0		26,2		26,6
Irland	23,6		22,6		20,6		15,8		15,8
Italien	29,3		29,8		29,9	p	29,9	p	29,7	p
Luxemburg	22,7		23,1		22,4		22,1		22,0
Nederländerna	30,6		30,8		30,6		29,9		29,5
Portugal	26,4		27,6		26,9		25,7		25,2
Spanien	25,5		25,8		25,4		24,6	p	24,3	p
Storbritannien	28,9		28,3		27,5		27,6		26,2	p
Sverige	29,5		30,2		29,8		29,4		29,6
Tyskland	28,8		29,1		29,0		29,2	p	29,4	p
Österrike	29,2		29,6		29,8		29,8		30,3
Totalt EU15	29,6	p	29,8	p	29,5	p	29,3	p	29,0	p
Bulgarien	16,6		17,6		18,5		17,9		17,5
Cypern	20,9		22,8		20,0		19,9		19,1
Estland	15,0		14,8		14,9		16,1		16,6
Lettland	14,4		14,6		14,5		14,9	p	15,2	p
Litauen	16,3		15,4		15,3		15,6		15,4	p
Malta	19,2		18,9		18,3		17,1		16,7
Polen	18,9		19,4		19,1		:		20,3
Rumänien	15,4		14,9		14,7		14,6		14,6
Slovakien	18,0		18,3		18,5		18,2		18,4	p
Slovenien	24,9		24,7		23,9		23,7		23,3	p
Tjeckien	20,4		20,2		19,7		19,0		18,9
Ungern	21,3		20,8		19,8		19,4	b	19,2	p
Totalt EU27	28,7	p	28,9	p	28,7	p	:		28,1	p
Kroatien	21,6		21,4		21,8		21,8		21,3
Totalt EU28	28,7	p	28,9	p	28,7	p	:		28,1	p
Island	22,9		22,6		23,1		22,3		:
Norge	24,6		25,1		26,0		27,9		29,0
Schweiz	26,6		27,4		27,2		27,8		28,1	p
Serbien	24,0		23,3		23,4		22,1		21,5
Turkiet	12,5	b	12,2		12,1		12,0		:

p) Preliminära data. b) Tidsseriebrott. :) Ej tillgänglig. Sverige uppdaterat med årets beräkningar.

Ett problem vid internationella jämförelser är skillnader i ländernas beskattningsregler. En del länder beskattar vissa förmåner medan andra inte gör det. Sveriges sociala förmåner består till drygt hälften av kontantförmåner, de flesta av dessa är skattepliktiga. Om man tar hänsyn till beskattningen sjunker de sociala förmånernas andel av BNP, exklusive administration, för år 2017 från 28,5 procent inklusive skatt till 25,1 procent exklusive skatt.

På Eurostats hemsida publiceras dessa data för alla EU länderna i en databas under: Population and social conditions – Social protection.

Eurostat

Definitioner och förklaringar

Socialt skydd definieras här som samtliga insatser från offentliga eller privata organ som syftar till att avlasta hushåll och enskilda personer från speciellt definierade risker eller att tillgodose speciellt definierade behov. En förutsättning är att insatsen inte kräver en samtidig gentjänst och att den inte är baserad på individuella arrangemang. Förmånerna kan antingen vara kontanta eller i natura. Exempel på naturaförmåner är sjukvård och barnomsorg där förmånstagaren erhåller en tjänst istället för pengar.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.