Utgifterna för ålderdom ökade med 19,4 miljarder mellan åren 2018 och 2019, vilket motsvarade 3,3 procent. Ålderspension, som är den största posten i utgifterna för ålderdom, ökade med 14,5 miljarder vilket motsvarade en ökning med 3,3 procent.

Hälso- och sjukvård

Utgifterna för hälso- och sjukvård ökade med 14,3 miljarder 2019 jämfört med föregående år. Det motsvarade en ökning med 4,0 procent. Både sluten- och öppenvård ökade. Slutenvården med 4,1 miljarder och öppen hälso- och sjukvård  med 8,7 miljarder. Det motsvarade ökningar med 3,5 respektive 5,0 procent. Den betalda sjukledigheten ökade med 1,2 miljarder under samma period. Det var främst sjuklönen från arbetsgivarna samt sjukpenningen som betalas ut från Försäkringskassan som bidrog till ökningen. 

Funktionshinder

Utgifterna för funktionshinder minskade med 0,2 miljarder 2019, vilket motsvarade en minskning med 0,2 procent. Hjälp i den dagliga livsföringen (assistansersättning och hemtjänst) minskade med 0,7 miljarder och 1,9 procent och vård och hjälp i särskilt boende ökade med 1,4 miljarder och 5,0 procent. Inkomstbaserade sjuk- och aktivitetsersättningen fortsatte minska vilket den gjort under en längre tid. Den minskade med 1,3 miljarder. 

Familj/barn

Utgifterna för familj/barn ökade jämfört med föregående år. De ökade med 4,2 miljarder vilket motsvarade en ökning med 3,0 procent. Det var barnbidrag mm.  som stod för den största ökningen med 1,2 miljarder vilket motsvarande en ökning på 4,3 procent. Även barnomsorg till förskolebarn ökade. Den ökade med 1,1 miljarder och 2,2 procent.

Social utsatthet

Utgifterna för övrig social utsatthet fortsatte att minska under 2019. De minskade också 2017 och 2018 efter att ha ökat relativt mycket både 2015 och 2016 till följd av kraftigt ökad migration. Det var främst övriga insatser och utgifter för boendet som minskade 2019 till följd av minskat antal asylsökande. Övriga insatser minskade med 3,0 miljarder, vilket motsvarar en minskning med 33,3 procent. Utgifter för boende minskade med 2,4 miljarder, vilket motsvarade en minskning med ungefär 24,5 procent jämfört med föregående år. Sammantaget minskade social utsatthet med 4,9 miljarder, vilket motsvarade en minskning med 12,4 procent.

Stora skillnader mellan länderna i EU

I förhållande till andra länder i EU var Sverige i början av 90-talet det land med den högsta utgiften för det sociala skyddet i förhållande till BNP. De senaste åren har Sverige legat i närheten av EU-snittet. År 2018 var Frankrike det land med den högsta utgiften i förhållande till BNP med 33,7 procent. Danmark hade de näst högsta utgifterna med 31,4 procent av BNP. För Finland, med tredje högsta utgifterna, var utgifterna 30,1 procent av BNP. Irland var det EU-land med lägst andel och där uppgick utgifterna till 14,2 procent av BNP. För Rumänien, som hade näst lägst andel, uppgick utgifterna till 15,0 procent. 

Ett problem vid internationella jämförelser är skillnader i ländernas beskattningsregler. En del länder beskattar vissa förmåner medan andra inte gör det.

Sveriges sociala förmåner består till drygt hälften av kontantförmåner, de flesta av dessa är skattepliktiga. Om man tar hänsyn till beskattningen sjunker de sociala förmånernas andel av BNP, exklusive administration, för år 2019 från 27,2 procent inklusive skatt till 24,1 procent exklusive skatt.

Revidering av tidigare publicerad data

Nationalräkenskaperna genomförde en mindre översyn av BNP i maj 2020, där hela BNP-serien reviderades för åren 1993-2019. Uppdateringen har medfört att utgifterna för det sociala skyddet i förhållande till BNP har reviderats för hela tidsserien.