År 2024 ökade de totala utgifterna för socialt skydd med 72 miljarder kronor eller 4,2 procent jämfört med föregående år. Totalt uppgick utgifterna för socialt skydd till 1 777 miljarder kronor.

Det sociala skyddet delas upp i åtta funktioner som tillsammans innehåller alla olika förmåner som individer i Sverige kan få utan krav på samtidig motprestation. Diagrammet nedan visar hur utgifterna fördelades mellan funktionerna.

Utgifter för pensioner ökade

Ålderdom utgjorde den största delen av de sociala utgifterna och uppgick till knappt 46 procent av de totala utgifterna år 2024. De samlade utgifterna inom funktionen ökade med knappt 34 miljarder jämfört med föregående år. Ålderspension var den största enskilda posten och stod för nästan hela ökningen. Utgifter för ålderspension ökade med 5,5 procent. Pensioner ökade till stor del på grund av uppräkningar som gjordes i samband med att inflationen steg under 2024, liksom de gjorde året innan dess.

Utgifter för kort sjukfrånvaro minskade

Utgifterna för hälso- och sjukvård som var den näst största utgiftskategorin ökade med 15,7 miljarder. Ökningen skedde främst inom naturaförmåner (se avsnitt Definitioner och förklaringar) och omfattade både sluten- och öppenvård som ökade med 5,0 respektive 2,4 procent vardera.

Betald sjukledighet ökade totalt med 2,7 procent. Utgifterna kan delas upp i lång respektive kort sjukfrånvaro. Utgifterna ökade för den långa sjukfrånvaron, medan utgifterna för den korta sjukfrånvaron under dag 1-14 minskade.

Utgifter för familjehem och HVB-hem ökade

Utgifterna inom familj/barn ökade med 4,4 miljarder jämfört med året före. Kontantförmånerna som till största del utgjordes av föräldrapenning och barnbidrag uppgick till 69 miljarder, vilket innebar en marginell ökning. Naturaförmånerna stod för nästan hela ökningen och utgifter för vård i familjehem och HVB stod för största delen med 11,7 procent.

Aktivitetsersättning och utgifter för särskilt boende ökade

De totala utgifterna för funktionshinder fortsatte att öka. Mellan år 2023 och 2024 ökade de med 9,6 miljarder. Bland kontantförmånerna bidrog framför allt sjuk- och aktivitetsersättning samt livränta till ökningen med 11,2 procent. Alla naturaförmåner hade ökade utgifter och vård och hjälp i särskilt boende ökade mest med 5,6 procent.

Utgifter till A-kassa ökade

Under 2024 ökade utgifterna för förmåner relaterade till arbetslöshet med 7,4 miljarder jämfört med föregående år. Av kontantförmånerna stod utgifterna för a-kassan för nästan hela ökningen med 39,7 procent, vilket speglar den högre arbetslösheten år 2024 jämfört med året före. Även övriga kontantförmåner som arbetsmarknadsutbildningsbidrag och permitteringslön ökade något. Naturaförmånerna minskade jämfört med föregående år och framträdande var platsförmedling och vägledning m.m. som minskade med 13,7 %. 

Stora skillnader mellan länderna i EU år 2023

Jämförelsen mellan länder baseras på senast tillgängliga data från 2023. Sverige låg strax över genomsnittet bland EU:s medlemsländer med en andel av BNP på 27,9 procent. I början av 90-talet hade Sverige den högsta utgiften för det sociala skyddet i förhållande till BNP. De senaste åren har Sverige legat i närheten av genomsnittet för EU. Vid den senaste mätningen hade Frankrike högst utgift i förhållande till BNP med 33,8 procent. Bland de nordiska länderna hade Finland högst andel med 31,8 procent, medan Norge hade lägst med 24,9 procent. Irland hade lägst andel av EU-länderna med 12,6 procent. 

Database - Eurostat (europa.eu)

Ett problem vid internationella jämförelser är skillnader i ländernas beskattningsregler. En del länder beskattar vissa förmåner, medan andra inte gör det. Sveriges sociala förmåner bestod till drygt hälften av kontantförmåner, varav de flesta var skattepliktiga. Om man tar hänsyn till beskattningen sjönk sociala förmåner exklusive administrationsutgifter som andel av BNP från 27,3 procent inklusive skatt, till 24,6 procent exklusive skatt år 2024.