- Efter en relativt stor ökning av Nationalförmögenheten under 2024 såg vi återigen en avmattning under 2025. Den tidigare toppnotering som registrerades 2024 berodde främst på stora värdeökningar av finansiella tillgångar. Under 2025 så var den finansiella värdeökningen betydligt lägre samtidigt som de finansiella skulderna ökade desto mer. Ökningen i de finansiella skulderna hänger framför allt ihop med ökade värden på utlandsägda aktier och fondandelar, säger Gustav Engström Gibbs, nationalekonom på SCB. 

Förmögenheten i icke-finansiella tillgångar, vilket bland annat innefattar naturresurser, lager och byggnader, ökade under 2025 från 35 809 miljarder till 36 302 miljarder. Förmögenheten i finansiella tillgångar, vilket bland annat innefattar aktier, inlåning och bostadsrätter ökade från 96 368 miljarder till 98 282 miljarder. Värdet av utestående skulder, vilket innefattar motsvarande poster som finansiella tillgångar fast på skuldsidan, ökade från 91 964 miljarder till 94 498 miljarder.

Sedan 2010 har Nationalförmögenheten ökat med 146 procent. Ökningen kommer främst från finansiella tillgångar som ökat med 154 procent under perioden. Även icke-finansiella tillgångar har ökat, med 117 procent. Samtidigt har totala skulder ökat med 142 procent under samma period, vilket har dämpat ökningen av Nationalförmögenheten.

Sveriges förmögenhet ägs främst av hushållen

Den totala förmögenheten ägs till största del av hushållen då dessa innehar cirka 71 procent av den totala nettoförmögenheten, vilket är en ökning på 3 procentenheter från föregående år. Därefter kommer offentlig förvaltning som äger 22 procent. Bolagssektorn (redovisas som finansiella respektive icke finansiella bolag) och hushållens icke-vinstdrivande organisationer äger 5 respektive 3 procent av den totala förmögenheten. Sektorfördelningen av den totala förmögenheten har förändrats sedan början av tidsserien.

-I början av tidsserien och fram till början av 90-talet var förmögenheten relativt jämnt fördelad mellan hushållen, bolagen och offentlig förvaltning. Under 90-talet ökade hushållens andel drastiskt på bekostnad av offentlig förvaltning och bolagen. Sedan dess har hushållens andel fortsatt ökat och vid utgången av 2025 ägde hushållen nästan tre fjärdedelar av den totala förmögenheten, säger Evelina Söderblom nationalekonom på SCB.

Hushållens förmögenhet fortsätter växa mer än inkomsterna

Vid utgången av 2025 uppgick nettoförmögenheten per capita till
2 673 196. Bruttonationalinkomsten (BNI) per capita var vid samma tid 363 760 kronor.

-Hushållens samlade förmögenhet har gått från att vara drygt två gånger så stor som årsinkomsterna under 80-talet, till att vara drygt sju gånger så stor som de samlade inkomsterna år 2025. Man kan alltså se en klart starkare förmögenhetsutveckling jämfört med tillväxten av inkomster sedan början av 80-talet. Fördelat på tillgångsslag så ser vi dessutom att denna ökning framför allt hänger samman med en ökning i värdet av de finansiella tillgångarna relativt skuldernas andel av årsinkomsterna. Sedan 2021 har vi dock samtidigt sett att det icke-finansiella tillgångarnas andel av årsinkomsterna fallit, säger Gustav Engström Gibbs nationalekonom på SCB.

Revideringar

I och med denna publicering av Nationalförmögenheten har reala värden reviderats från och med 2024. Finansiella värden har reviderats från och med 2022.