– Stigande elpriser och hyreshöjningar var starka bidrag till inflationstakten enligt KPI i januari, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Månadsförändring sedan december 2025

• Elpriserna steg med nästan 21 procent
• Priserna för paketresor, biluthyrning och andra transporttjänster sjönk i januari
• Priserna för tandvårdstjänster sjönk, vilket till stor del berodde på förändrade subventioner
• Korgeffekten för månadstakten i januari var -0,19 procentenheter för KPI

Årsförändring sedan januari 2025

• De stigande elpriserna var ett av de främsta bidragen till inflationstakten
• Likt 2025 var många hyresförhandlingar klara redan till januari, vilket resulterade i hyreshöjningar som bidrog med 0,3 procentenheter till inflationstakten
• Räntekostnaderna fortsatte att vara de främsta bidragen till att dämpa inflationstakten enligt KPI

Elpriserna steg kraftigt i januari

Den sammanlagda prisutvecklingen från december till januari var 0,1 procent. Under motsvarande period föregående år var priserna oförändrade.

Elpriserna steg kraftigt i januari med nästan 21 procent. Det är den största ökningen av elpriserna sedan november 2024. Därutöver bidrog återgången av det tillfälligt höjda ROT-avdraget till ökade boendekostnader.

Prisökningarna motverkades av mer eller mindre säsongsnormala prissänkningar för paketresor, biluthyrning, transporttjänster och kläder. Tandvårdstjänster avvek från tidigare år och sjönk i pris, vilket bland annat kan förklaras av en ny tandvårdssubvention. Den nya subventionen började gälla från och med den 1 januari 2026 för personer som fyller 67 år eller mer under 2026 och innebär att man betalar 10 procent av priset för vissa tandvårdsbehandlingar.

Tabellen nedan visar månadsförändringar och bidrag till KPI för de varor och tjänster med störst bidrag till månadsförändringen i januari 2026. Resultaten redovisas per COICOP-grupp, som är den officiella klassificeringen för hushållens konsumtionsutgifter.

Bidrag till inflationstakten i januari

Inflationstakten enligt KPI, det vill säga förändringen i KPI från motsvarande månad föregående år, var 0,5 procent i januari 2026. Detta är en uppgång från december, då inflationstakten var 0,3 procent.

Elprisernas kraftiga uppgång i januari bidrog till en tydlig prisökning jämfört med januari 2025. Sammantaget bidrog elpriserna med 0,7 procentenheter till inflationstakten enligt KPI, vilket var ett av de främsta bidragen bland alla varor och tjänster i KPI-korgen. Hyreshöjningarna bidrog också till inflationstakten. Likt 2025 var det många hyresförhandlingar som var klara tidigt och årets nya hyror började tillämpas redan från januari. Därutöver hade livsmedel och alkoholfria drycker en fortsatt relativt hög prisökningstakt.

Prisökningarna motverkades av lägre räntekostnader för boende i villa, småhus och bostadsrätter. Sammantaget bidrog räntekostnaderna till att dämpa inflationstakten enligt KPI med -1,3 procentenheter.

Inflationstakten enligt KPIF, som till skillnad från KPI inte påverkas av ändrade räntesatser på hushållens bolån, var 2,0 procent i januari, en nedgång från 2,1 procent i december.

Inflationstakten enligt KPIF exklusive energiprodukter (KPIF-XE) var 1,7 procent i januari, vilket är en nedgång från 2,3 procent i december.

Olika mått på inflation

SCB beräknar olika inflationsmått för olika ändamål. I Sverige är förändringen i Konsumentprisindex (KPI) det vanligaste måttet på inflation, men KPIF är det mått som är Riksbankens målvariabel för penningpolitiken. I KPIF ingår samma varor och tjänster som i KPI. Skillnaden mellan KPI och KPIF är att i KPIF hålls hushållens räntesatser för bolån konstant. Det innebär att effekten av ändrade räntesatser för hushållens bolån enbart fångas i KPI och inte i KPIF.

Förutom KPI och KPIF beräknas även HIKP som är ett harmoniserat inflationsmått inom EU-samarbetet. Ytterligare beräknas KPIF-XE (KPIF exklusive energi) vilket ofta används som ett mått på den underliggande inflationen.

Korgeffekten

Inför publiceringen av januariindex uppdateras sammansättningen av den produktkorg som ligger till grund för beräkningarna av KPI, KPIF och relaterade inflationsmått. Konsumtionsvikterna räknas om utifrån nytt underlag, samtidigt som enskilda elementärproduktgrupper kan tillkomma eller utgå. Elementära indextal avseende föregående år kan även revideras med utgångspunkt i uppdaterad pris- och viktinformation. Den sammanlagda effekten av alla dessa justeringar på förändringstalen brukar benämnas ”korgeffekten”. Nedanstående tabell visar korgeffekten enligt KPI, dess relaterade mått samt HIKP för 2026. Korgeffekten på månadsförändringen i januari sammanfaller med korgeffekten för årstakten i december.

Nytt inför 2026

Inför 2026 sker vissa större förändringar i framtagningen av Konsumentprisindex. Observera att ny information har tillkommit om att Snabb-KPI utökas med nya tabeller med start den femte mars, samt om flygresor och receptbelagda läkemedel. Se följande dokument för mer information:

Ändringar i KPI från och med 2026

KPI byter basår och klassifikation

Från och med januari 2026 kommer KPI att beräknas med år 2020 som basår i stället för 1980. Samtidigt byter KPI även klassifikation, från COICOP 1999 till COICOP 2018. För mer information se:

KPI byter klassificering och basår

För att analysera till vilken utsträckning förändringstalen påverkas av klassifikationsändringen har SCB genomfört en effektanalys. Effekterna bedöms vara små. Om klassifikationsändringen skulle ha skett redan förra året hade årsförändringen i januari 2026 för KPI varit 0,01 procentenheter högre. För KPIF, KPIF-XE och HIKP visar motsvarande effektberäkning att årsförändringen i januari 2026 hade varit 0,02, 0,04 respektive 0,01 procentenheter högre. SCB kommer följa upp effekterna av ändrad klassifikation månadsvis under hela 2026.

För mer information kring metod se:

Effektanalys för COICOP 2018

Nästa publiceringstillfälle