– Livsmedelspriserna steg i oktober efter att ha sjunkit två månader i rad, säger Filip Hellberg,  prisstatistiker på SCB.

• Jämfört med september ökade livsmedelspriserna i oktober
• Elpriserna ökade från september till oktober och var högre jämfört med oktober i fjol
• Räntekostnader för egnahem och bostadsrätter sjönk från september till oktober
• Priserna för paketresor var högre i oktober jämfört med oktober för ett år sedan

Högre livsmedelspriser i oktober

Den sammanlagda prisutvecklingen från september till oktober var 0,3 procent. Under motsvarande period föregående år steg priserna med 0,2 procent.

I oktober var det flera mindre prisförändringar. Det som sticker ut är priserna på livsmedel, där bland annat sötsaker och glass ökade i pris från september till oktober. Utöver detta steg priserna inom transporttjänster, däribland priserna på utrikes flygresor och järnvägsresor. Elpriserna gick också upp medan räntekostnader för egnahem sjönk.

Tabellen nedan visar månadsförändringar och bidrag till KPI för de varor och tjänster med störst bidrag till månadsförändringen i oktober 2025. Resultaten redovisas per COICOP-grupp, som är den officiella klassificeringen för hushållens konsumtionsutgifter.

Bidrag till inflationstakten i oktober

Inflationstakten enligt KPI, det vill säga förändringen i KPI från motsvarande månad föregående år, var 0,9 procent i oktober 2025. Detta är oförändrat från september, då inflationstakten också var 0,9 procent.

Elpriserna steg och var 21,7 procent högre än de var i oktober i fjol. Utöver det var hyrorna för hyreslägenheter högre än motsvarande månad föregående år. Priserna för livsmedel och alkoholfria drycker gick också upp. Däribland var det kaffe och kakao samt sötsaker och glass som bidrog mest. Vidare så steg priserna för paketresor liksom priserna för restaurangbesök och logi.

Prisuppgångarna dämpades av lägre räntekostnader för egnahem och bostadsrätter som även denna månad bidrog med en nedgång på 1,8 procentenheter till inflationstakten enligt KPI. Utöver detta var det även lägre priser på drivmedel.

Inflationstakten enligt KPIF, som till skillnad från KPI inte påverkas av ändrade räntesatser på hushållens bolån, var 3,1 procent i oktober, vilket den även var i september. Inflationstakten enligt KPIF beräknad exklusive energiprodukter (KPIF-XE) var 2,8 procent i oktober, vilket är en uppgång från 2,7 procent i september.

Olika mått på inflation

SCB beräknar olika inflationsmått för olika ändamål. I Sverige är förändringen i Konsumentprisindex (KPI) det vanligaste måttet på inflation, men KPIF är det mått som är Riksbankens målvariabel för penningpolitiken. I KPIF ingår samma varor och tjänster som i KPI. Skillnaden mellan KPI och KPIF är att i KPIF hålls hushållens räntesatser för bolån konstant. Det innebär att effekten av ändrade räntesatser för hushållens bolån enbart fångas i KPI och inte i KPIF.

Förutom KPI och KPIF beräknas även HIKP som är ett harmoniserat inflationsmått inom EU-samarbetet. Ytterligare beräknas KPIF-XE (KPIF exklusive energi) vilket ofta används som ett mått på den underliggande inflationen.

KPI byter basår och klassifikation

Från och med januari 2026 kommer KPI att beräknas med år 2020 som basår i stället för 1980. Samtidigt byter KPI även klassifikation, från COICOP 1999 till COICOP 2018. För mer information se:

KPI byter klassificering och basår

Snabb-KPI: en preliminär snabbindikator

Snabb-KPI är en preliminär snabbindikator för den aggregerade inflationen som publiceras fem arbetsdagar innan ordinarie publicering av KPI. Ibland kan Snabb-KPI avvika från ordinarie KPI. För mer information se:

Information om Snabb-KPI

Nästa publiceringstillfälle