• Stigande räntekostnader för hushållens bolån bidrog med 2,3 procentenheter till inflationstakten enligt KPI
• Säsongsnormala prissänkningar för kläder och flygresor bidrog till prisnedgången i januari
• Drivmedelspriserna sjönk med knappt 11 procent jämfört med december, främst på grund av lägre dieselpriser
• Inflationstakten enligt KPIF exklusive energi minskade från 5,3 procent i december till 4,4 procent i januari
• Korgeffekten på månadstakten i januari 2024 uppgår till -0,25 procent för KPI

Prisnedgången motverkades av stigande boendekostnader

KPI minskade med 0,1 procent från december till januari. Under motsvarande period föregående år minskade priserna med 1,1 procent.

Månadsförändringen i januari påverkades framför allt av säsongsnormala prissänkningar framför allt inom kläder, utrikes flygresor samt paketresor. Drivmedelspriserna sjönk också, vilket främst påverkades av lägre dieselpriser. Därutöver noterades prissänkningar för ett flertal varor och tjänster, bland annat var priserna lägre inom logitjänster.

Prissänkningarna motverkades av att boendekostnaderna steg på bred front. Främst var det dyrare elpriser, högre månadsavgifter för bostadsrätter och ökade räntekostnader för egnahem som bidrog till boendekostnadernas ökning. Därutöver höjdes även vatten- och avloppsavgifterna samt hyror.

Vid varje årsskifte ändras den varukorg som ligger till grund för beräkningen av KPI. Korgeffekten på månadstakten i januari 2024 uppgår till -0,25 procent för KPI. För mer information, se ”Korgeffekten 2024” under rubriken ”Korgeffekten”.

Tabellen nedan visar månadsförändringar och bidrag till KPI för de varor och tjänster med störst bidrag till månadsförändringen i januari 2024. Resultaten redovisas per COICOP-grupp, som är den officiella klassificeringen för hushållens konsumtionsutgifter.

Högre inflationstakt i januari

Inflationstakten enligt KPI, det vill säga förändringen i KPI från samma månad föregående år, var 5,4 procent i januari 2024. Det är en ökning från december, då inflationstakten var 4,4 procent.

Inflationstakten i januari påverkades framför allt av ökade boendekostnader, där de främsta bidragen kom från hyror, månadsavgifter för bostadsrätter samt räntekostnader för egnahem och bostadsrätt. Därutöver steg priserna på många olika varor och tjänster, bland annat inom livsmedel, inventarier och hushållsvaror samt rekreation och kultur.

Prishöjningarna motverkades av el och drivmedel som har sjunkit i pris sedan motsvarande månad föregående år.

Inflationstakten enligt KPIF, som till skillnad från KPI inte påverkas av ändrade räntesatser på hushållens bolån, var 3,3 procent i januari. Motsvarande siffra för december var 2,3 procent. 
Inflationstakten beräknad exklusive energiprodukter (KPIF-XE) var 4,4 procent i januari, en nedgång jämfört med december då den var 5,3 procent.

Olika mått på inflation

SCB beräknar olika inflationsmått för olika ändamål. I Sverige är förändringen i Konsumentprisindex (KPI) det vanligaste måttet på inflation, men KPIF är det mått som är Riksbankens målvariabel för penningpolitiken. I KPIF ingår samma varor och tjänster som i KPI. Skillnaden mellan KPI och KPIF är att i KPIF hålls hushållens räntesatser för bolån konstant. Det innebär att effekten av ändrade räntesatser för hushållens bolån enbart fångas i KPI och inte i KPIF.

Förutom KPI och KPIF beräknas även HIKP som är ett harmoniserat inflationsmått inom EU-samarbetet. Ytterligare beräknas KPIF-XE (KPIF exklusive energi) vilket ofta används som ett mått på den underliggande inflationen.