Till innehåll på sidan

Sysselsättningsprognos, utvecklingen till år 2040 enligt tre scenarier

Äldre väntas arbeta längre

Statistiknyhet från SCB 2019-01-31 9.30

Antalet förvärvsarbetande i åldern 16–74 år kommer att öka med cirka 690 000 personer till drygt 5,5 miljoner år 2040. Det är huvudscenariot i SCB:s senaste sysselsättningsprognos. Utrikes födda står för större delen av ökningen. Dessutom väntas äldre personer arbeta allt längre.

Stora skillnader beroende på födelseland

Huvudscenariot bygger i första hand på antaganden om att äldre både arbetar högre upp i åldrarna och fler timmar per vecka än idag. Dessutom antas ett ökat deltagande på arbetsmarknaden bland utrikes födda. Enligt SCB:s uppskattning förväntas den genomsnittliga tiden de utrikes födda har varit bosatta i Sverige öka under prognosperioden. Eftersom utrikes föddas förvärvsfrekvenser i genomsnitt är högre ju längre tid de varit bosatta i Sverige väntas förvärvsfrekvensen bland utrikes födda öka.

Förvärvsarbetande i åldern 16–74 år, 1997-2040. Prognos från 2017 enligt huvudscenariot samt scenario 2 och 3. Tusental
Sysselsättningsprognos, utvecklingen till år 2040 enligt tre scenarier

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och Prognosinstitutet, SCB (för prognosen)

Sysselsättningsökningen kommer att vara särskilt hög bland personer som är födda i länder utanför Europa med ett låg eller medel utvecklingsnivå. I denna grupp förväntas sysselsättningen öka med 378 000 personer, vilket motsvarar 54 procent av den totala sysselsättningsökningen. Sysselsättningen bland andra utrikes födda personer beräknas öka med 121 000. Bland inrikes födda beräknas sysselsättningen öka med 192 000. Den största delen av denna tillväxt väntas ske bland personer i åldern 65-74 år.

Två kompletterande scenarier

Som komplement till huvudscenariot har två scenarier med andra antaganden tagits fram. Enligt scenario 2, då andelen äldre som förvärvsarbetar antas vara oförändrad jämfört med 2016 års nivå, beräknas ökningen i antal förvärvs¬arbetande bli betydligt mindre än i huvudscenariot. I scenario 2 beräknas 5,3 miljoner personer förvärvs¬arbeta år 2040, vilket motsvarar en ökning med 440 000 personer jämfört med år 2016. Även i scenario 2 ökar antalet utrikes födda som förvärvsarbetar. Antalet förvärvsarbetande från ett land utanför Europa med låg eller medel utvecklingsnivå beräknas öka med 357 000, vilket motsvarar 80 procent av den totala sysselsättningsökningen. Sysselsättningen minskar däremot bland inrikes födda som en följd av att antalet inrikes födda i de mest yrkesaktiva åldrarna väntas minska under prognosperioden. Detta betyder att utrikes födda svarar för hela sysselsättningstillväxten i scenario 2.

Enligt scenario 3 beräknas cirka 5,2 miljoner personer förvärvsarbeta år 2040, en ökning med 350 000 personer jämfört med 2016. I scenario 3 antas förvärvsfrekvenserna bland äldre och utrikes födda ligga kvar på 2016 års nivåer. Utrikes födda förväntas svara för hela sysselsättningsökningen mellan 2016-2040 i scenario 3. Personer födda i ett land utanför Europa med lågt eller medelhögt HDI står för 72 procent av sysselsättningsökningen.

Försörjningsbörda 1990–2040. Prognos från 2017
Sysselsättningsprognos, utvecklingen till år 2040 enligt tre scenarier

Anmärkning: Tidseriebrott 1993, 2004 och 2011

Försörjningsbördan stabil enligt huvudscenariot

Den totala befolkningen väntas öka med cirka 1,5 miljoner fram till 2040. Den åldersklass som ökar mest är de som är 65 år eller äldre. Det medför att andelen äldre som förvärvsarbetar har betydelse för den framtida försörjningsbördan.

År 2016 uppgick försörjningsbördan till 2,08 vilket innebär att varje förvärvsarbetande behöver ”försörja” 2,08 personer inklusive sig själv. Enligt huvudscenariot beräknas försörjningsbördan vara cirka 2,10 under hela prognosperioden 2017-2040. Huvudscenariot bygger i första hand på antagandena att äldre i framtiden arbetar längre samt att utrikes föddas förvärvsfrekvenser ökar ju längre tid de har bott i Sverige. Antagandet att äldre arbetar längre har en stor effekt på den prognostiserade försörjningsbördan.

I scenario 2, där förvärvsfrekvensen bland äldre personer antas ligga kvar på 2016 års nivå, beräknas försörjningsbördan öka med 10 procent och uppgår därmed till 2,20 år 2040. I scenario 3, där både äldre personers och utrikes föddas förvärvsfrekvenser antas ligga kvar på 2016 års nivå, ökar försörjningsbördan till 2,24.

Definitioner och förklaringar

  • SCB:s senaste befolkningsframskrivning från april 2018 utgör grunden för prognosen.
  • Resultaten för år 2040 jämförs genomgående med 2016 som är basår. Modellen bygger på en jämn utveckling fram till 2040 och ingen hänsyn har tagits till konjunkturen. Resultaten visar därmed den genomsnittliga utvecklingen under prognosperioden.
  • Försörjningsbördan definieras som totalbefolkningen dividerat med antal förvärvsarbetande i åldern 16-74 år.

En mer utförlig redovisning av sysselsättningsprognosen och information om statistikens kvalitet, framställningssätt med mera finns i kapitlet Kort om statistiken i slutet av rapporten.

Publikation

Mer information finns tillgänglig i rapporten Sysselsättningsprognos 2018.

Sysselsättningsprognos 2018

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Prognosinstitutet

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm
E-post
prognosinstitutet@scb.se

Förfrågningar

Russell Schmieder

Telefon
010-479 46 81
E-post
russell.schmieder@scb.se

Gulzat Elvung

Telefon
010 479 58 45
E-post
Gulzat.Elvung@scb.se