Eleverna som gick årskurs 3 i gymnasieskolan läsåret 2013/14 var de första att gå ut efter gymnasiereformen (Gy11). Av de som gick ett yrkesprogram var det 71 procent som tog en yrkesexamen medan 13 procent inte nådde kraven för en examen och istället fick ett studiebevis med 2500 gymnasiepoäng. Dessutom var det 16 procent som inte slutförde utbildningen under läsåret.

Av de elever som tog sin yrkesexamen var det 7 av 10 som hade arbete som huvudsaklig sysselsättning i april 2015 och av de som inte slutförde utbildningen under läsåret 2013/14 var motsvarande andel 4 av 10.

För mer än hälften av de som hade arbete stämde deras arbetsuppgifter till stor del överens med det yrkesområde deras yrkesprogram riktas mot.

Stor andel med osäker ställning på arbetsmarknaden

De yrkesförberedande gymnasieprogrammen ska ge eleverna möjlighet till arbete, ända kan det vara svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Av de som gick årskurs 3 på ett yrkesprogram 2013/14 hade 29 procent varit arbetslösa någon gång under det första kvartalet 2015. Det var en större andel män än kvinnor som varit arbetslösa någon gång under första kvartalet. Det var också vanligare med arbetslöshet bland de som inte hade tagit en yrkesexamen jämfört med de som hade examen.

Under en mätvecka i april 2015 var det 17 procent av hela gruppen som var arbetslösa.

Varierande kvalitet i yrkesutbildning

Uppgifterna i den här studien kommer från en urvalsundersökning bland ungdomar som gick årskurs 3 på ett gymnasialt yrkesprogram under läsåret 2013/14. I undersökningen fick ungdomarna också frågor om kvaliteten på det yrkesprogram de har gått.

Kvaliteten på den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen var generellt sett hög. Stödet från handledare och arbetsmiljön fick bäst betyg. Fler än hälften av ungdomarna tyckte kvaliteten var hög, medan under 10 procent tyckte att det var låg kvalitet. Det finns dock utvecklingspotential inom vissa delområden av utbildningen som exempelvis stödet från skolan i den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Ungdomarna bedömde att det var högre kvalitet på den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen jämfört med den skolförlagda delen av utbildningen.

Behörighet till högskolestudier ovanligt

Fler än hälften av ungdomarna hade som målsättning att ta examen med högskolebehörighet, men bara 30 procent lyckades. Det var en större andel kvinnor som tog examen med högskolebehörighet än män.

En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i en Temarapport.