Till innehåll på sidan

Om statistiken bakom Kommuner i siffror

För dig som vill gräva lite djupare i Kommuner i siffror har vi här samlat en del kompletterande fakta som kan vara bra att känna till. Vi redovisar informationen i ordning, avsnitt för avsnitt.

Statistikuppgifterna i Kommuner i siffror gäller den 31 december det år som står angivet. All statistik kommer från Statistikdatabasen hos SCB.

För varje avsnitt länkar vi till den tabell i Statistikdatabasen vi har använt. I Statistikdatabasen kan du själv söka bland all vår statistik.

Om du behöver hjälp med det eller har andra frågor om statistiken är du alltid välkommen att höra av dig till Statistikservice

Så många är vi

Det här behöver du tänka på när du tittar på grafen över hur befolkningen har förändrats från 1970:

  • För folkmängdsuppgifterna för åren 1970–1990 gäller kommunindelningen 1990.
  • Från 1991 och framåt redovisas folkmängden enligt kommunindelningen den 1 januari året efter det år som befolkningssiffran gäller. 
    Exempel: Folkmängden år 1994 för Bollebygd visar hur många bodde i Bollebygd 31 december 1994 enligt den nya kommunidelningen som gällde 1 januari 1995, det  vill säga efter utbrytningen från Borås kommun 1995.
  • När nya kommuner skapas genom utbrytningar får det till följd att befolkningen i den ursprungliga kommunen minskar. Det syns som ett mer eller mindre kraftigt hack nedåt i grafen det år när utbrytningen skedde. Grafen för den nya kommunen börjar det år kommunen bildades.

De här förändringarna av Sveriges indelning i kommuner har skett sedan 1991:

  • 1992 - Gnesta och Trosa bröts ur Nyköping
  • 1995 - Bollebygd bröts ur Borås och Lekeberg bröts ur Örebro
  • 1999 - Nykvarn bröts ur Södertälje
  • 2003 - Knivsta bröts ur Uppsala

Här kan du se alla sammanslagna och nybildade kommuner från 1977 och framåt (pdf). 

Tabell i Statistikdatabasen: Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön

Så har befolkningen förändrats 

Tabell i Statistikdatabasen: Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön

Så ser könsfördelningen ut

Tabell i Statistikdatabasen: Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön

Så är vår medelålder

När vi räknar ut medelåldern använder vi ålder i antal dagar. En persons ålder i befolkningsstatistiken baseras på födelseuppgifterna i personnumret.

Tabell i Statistikdatabasen: Befolkningens medelålder efter region och kön.

Här är vi födda

Tabell i Statistikdatabasen: Inrikes och utrikes födda efter region, ålder och kön.

Så många bor i och utanför tätort

En tätort har sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare. Det innebär att alla orter och städer räknas som tätort från 200 invånare och uppåt.

Tabell i Statistikdatabasen: Folkmängd och landareal i och utanför tätorter, efter region

Så används marken

Bebyggd och anlagd mark är mark med byggnader samt deras tillhörande mark (som trädgårdar, parkeringsplatser, upplagsytor) eller med andra typer av anläggningar som används för olika slags verksamheter. I bebyggd och anlagd mark räknas också mark för olika typer av transportinfrastruktur, såsom vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser.

Skogsmark är mark inom ett sammanhängande område där träden har en höjd av mer än fem meter och där träd har en kronslutenhet av mer än tio procent eller har förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet utan produktionshöjande åtgärder. Skogsmark utgör summan av arealerna skogsmark, produktiv och skogsmark, improduktiv.

Jordbruksmark är mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling, bete eller slåtter. Jordbruksmark utgör summan av arealerna åkermark, betesmark och slåtteräng.

Öppen myrmark och övrig mark motsvaras i statistiktabellerna av summan av arealerna öppen myrmark och övrig mark. Öppen myrmark är våtmark som inte är skogbevuxen, har torvbildande växtsamhällen och som inte väsentligt påverkas av sjö- eller havsvatten eller vatten från vattendrag. SCB:s statistik över myrmark bygger på uppgifter från Riksskogstaxeringen. Där definieras myrmark som våtmark som har torvbildande växtsamhällen, är belägen nedanför barrskogsgränsen och inte är produktiv skogsmark. Våtmark är mark där vatten under en stor del av året finns nära under, i eller över markytan, samt vegetationstäckta vattensamlingar. Även tidvis torrlagda bottenområden i sjöar, hav och vattendrag räknas som våtmarker. Skogbevuxen våtmark redovisas som en del av skogsmark. Övrig mark består av följande klassificerade, mätbara markarealer: öppen övrig mark med och utan vegetation, glaciärareal och ej klassificerad markareal. I övrig mark ingår inte: jordbruksmark, skogsmark, bebyggd mark och våtmark. Arealerna bygger delvis på osäkra underlagsdata och bör ses som ungefärliga.

För att beräkna procentandelar av de olika markslagen hämtas total landareal från statistiktabellerna och används som nämnare. Total landareal utgörs av sammanlagd landareal av alla markslag.

Tabell i Statistikdatabasen: Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass

Så mycket tjänar vi

Diagrammet visar den genomsnittliga sammanräknade förvärvsinkomsten för personer i åldern 20-64 år som var folkbokförda den 31 december respektive år.

Den sammanräknade förvärvsinkomsten består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet (till exempel eget företag). I inkomst av tjänst ingår förutom löneinkomst även inkomst från pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från Försäkringskassan.

För att få fram månadsinkomsten har vi först räknat ut den genomsnittliga årsinkomsten per kommun och sen delat den med tolv.

Tabell i Statistikdatabasen: Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige den 31/12 resp år efter region, kön, ålder och inkomstklass

Så många har jobb

Statistiken visar andelen (i procent) av befolkningen i åldern 20-64 år som förvärvsarbetar, det vill säga personer som får lön från en arbetsgivare eller inkomst via egen näringsverksamhet (till exempel eget företag).

Tabell i Statistikdatabasen: Befolkningen 16-74 år (RAMS) efter region, sysselsättning, ålder och kön, ny tidsserie. År 2019 - 2021. PxWeb (scb.se)

Så mycket kostar våra hus

Statistiken visar pris på småhus för permanentboende, det vill säga villor, parhus, radhus och kedjehus.

Tabell i Statistikdatabasen: Försålda småhus efter region (kommun, län, riket) och fastighetstyp

Så ser våra hushåll ut

Tabell i Statistikdatabasen: Antal hushåll och personer efter region, hushållstyp och antal barn

Detta betalar vi i skatt

Uppgiften visar den kommunala skattesatsen, det vill säga hur många procent av inkomsten som vi betalar till kommun och region (tidigare landsting). Eventuell statlig skatt, och andra skatter som moms och olika punktskatter, är inte inräknade i denna uppgift.

Tabell i Statistikdatabasen: Kommunalskatteuppgifter efter region

Så många av oss röstar

De som är röstberättigade i riksdagsvalet är svenska medborgare som är folkbokförda i Sverige eller utomlands och minst 18 år på valdagen.  

Tabell i Statistikdatabasen: Valdeltagande i riksdags-, landstings- och kommunfullmäktigval efter region

 

Till Kommuner i siffror