Svenska hushåll har under det senaste året fått kraftigt höjda kostnader då mycket av det vi köper har ökat i pris. I december 2021 steg elpriset kraftigt och i januari 2022 ökade drivmedelspriserna. Under våren blev uppgången i konsumentpriser bredare då många varor och tjänster ökade i pris. De flesta hushåll är drabbade av den höga inflationen, men det har samtidigt varierat stort mellan hushåll. Något som har bidragit mycket till det enskilda hushållets prisökningar senaste året är den geografiska hemvisten samt typ av boende och typ av uppvärmning. 

Konsumentprisindex, KPI, visar svenska hushålls genomsnittliga prisutveckling. Måttet finns inte nedbrutet på regioner utan visar endast prisutvecklingen i Sverige som helhet. I denna artikel har skattningar gjorts för att redovisa boendeposten i KPI uppdelat på boendeform. Dessutom visas disponibel inkomst för de olika boendeformerna och även elprisområde.

Den sammanvägda utvecklingen för svenska hushålls boendekostnader steg i genomsnitt med drygt 10 procent i årstakt för perioden januari till oktober 2022. Största ökningen av boendekostnaderna hade småhusägarna, med i genomsnitt knappt 16 procent för perioden. Det kan jämföras med drygt 8 procents prisökningar för boendeposterna relaterade till bostadsrättsboende och drygt 3 procents ökningar av boendeposterna relaterade till boende i hyresrätt.

Inflationen ser dock olika ut för olika individer. Läs om detta i artikeln ”Den personliga inflationen påverkas av vad som konsumeras” i nummer 12 av Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv (se länk i slutet på sidan).

Småhusägarna har fått rejält höjda boendekostnader

Konsumentprisindex, delmängd boendeposten (COICOP 04), årstakt, procent

Källa: KPI (SCB) samt egna beräkningar

I den produktgruppsindelade redovisningen av KPI är de största kategorierna hänförliga till småhus med äganderätt: räntekostnader egnahem, avskrivningar, elström egnahem, kommunal fastighetsavgift, reparationer av varor, vatten och avlopp, försäkringsavgifter och renhållning. För boende i bostadsrätt är det kategorierna månadsavgift, räntekostnader, inre reparationer samt el som påverkar den totala boendekostnaden mest. För boende i hyresrätt är det främst månadshyra och hushållsel som påverkar de totala boendekostnaderna.

Högre elanvändning i småhus

Elanvändningen är en betydande post i hushållens boendekostnad. Med elanvändning menas både hushållsel och el till uppvärmning. I genomsnitt konsumerar hushåll boende i småhus mest el. Dessa hushåll påverkas därmed mer av de ökade elpriserna än hushåll i som bor i lägenheter i flerbostadshus som i genomsnitt har lägre elförbrukning.

Höga elpriser under 2022

Elpriserna var tillsammans med de ökade räntekostnaderna för boende de faktorer som främst bidrog till de höga boendekostnaderna för hushållen under året. Prisutvecklingen för elen, mätt i årstakt, var 33 procent i genomsnitt under perioden januari till oktober 2022. Det kan jämföras med åren 2005 och 2021 då elpriset i genomsnitt ökade med tre procent per år, dock med en viss variation mellan åren.

Kraftiga prisökningar på el under 2022

Konsumentprisindex, varugrupp el (COICOP 04.5.1), årstakt, procent

Källa: KPI (SCB)

Nedbrutet på elprisområden är det i elprisområde 3 och elprisområde 4 som priserna stigit mest under året. Det har även skett ökningar i elprisområde 1, samt i elprisområde 2 men inte i lika stor omfattning som i de södra elprisområdena.

Sveriges elprisområden

Källa: Svenska kraftnät

Elprisområde 3 har flest hushåll

I Sverige finns 4,8 miljoner bostadshushåll. Majoriteten, eller 69 procent, av hushållen bor i elprisområde 3 där både Stockholm och Göteborg ingår. I elprisområde 4 i södra Sverige bor 21 procent av hushållen. Elprisområde 3 och 4 har högre elpriser vilket främst beror på att det där efterfrågas mer el än det produceras. Det omvända gäller i elprisområde 1 och 2 i norra Sverige. Där bor dock endast tio procent av Sveriges befolkning.

Majoriteten av alla hushåll bor i elprisområde 3

Andel hushåll per elprisområde, procent

Källa: Källa: FASIT (SCB) samt Svenska kraftnät och egna beräkningar

Småhusägare i elprisområde 3 den största gruppen

I diagrammet nedan redovisas fördelningen mellan bostadstyper och elprisområde. Där framgår det att småhus med äganderätt är den vanligaste boendeformen i samtliga elprisområden. Till småhus räknas villor, parhus, kedjehus och radhus. Fördelat mellan småhus och boende i flerbostadshus (både bostadsrätt och hyresrätt) så är det dock fler hushåll som bor i flerbostadshus sammantaget än i småhus. Dock är det vanligare med singelhushåll i lägenhet och större familjer i småhus, så hur fördelningen på individnivå ser ut mellan boendeformerna säger denna artikel inget om.

Över 1,6 miljoner hushåll bor i småhus i elprisområde 3 och 4

Antal hushåll fördelat på boendeform och elprisområde, tusental

Källa: FASIT (SCB) samt egna beräkningar

Hur ser då inkomsterna, det vill säga en betydande del av förutsättningarna, ut för hushållen i de olika elprisområdena och boendekategorierna för att möta de ökade elpriserna?

Högst inkomster har småhusägare i elprisområde 3

De högsta inkomsterna för småhusägare finns i elprisområde 3. Där är medianen för den disponibla inkomsten per bostadshushåll 52 000 kronor i månaden. Det är några tusen mer än medianen för småhusägare i elprisområde 4. Gruppen med lägst medianinkomst är boende i hyresrätt i elprisområde 2.

Högsta inkomsterna har småhusägare i elprisområde 3

Disponibel inkomst per bostadshushåll och elprisområde, medianvärde i tkr per månad

Källa: FASIT (SCB) samt egna beräkningar

De redovisade inkomsterna tar inte hänsyn till hur många som bor i varje hushåll utan redovisas oviktade för att ge ett mått på den totala inkomst respektive bostadshushåll har att röra sig med. I den traditionella analysen av inkomstfördelning och ekonomisk standard används oftast måttet disponibel inkomst per konsumtionsenhet, men här analyseras hushållens totala inkomster och därmed betalningsförmåga för att möta just de ökade kostnaderna för boendet.

Flest hushåll med relativt låga inkomster i hyresrätter i elprisområde 3

I grupper med höga medianvärden kan det ändå vara många hushåll med relativt sett låga inkomster. Speciellt i elprisområde 3 där cirka 70 procent av befolkningen bor är det många hushåll till antalet med relativt sett låga inkomster.

I Sverige är den framskrivna disponibla medianinkomsten per bostadshushåll 423 000 kronor efter skatt 2022, det motsvarar drygt 35 000 kronor i månaden, ej viktat efter konsumtionsenheter. Ett mått på hur många som har en låg ekonomisk standard är att studera hur många hushåll som ligger under 60 procent av medianinkomsten. Detta är ett vanligt mått i de traditionella inkomstfördelningsanalyserna. Det innebär att hushållsinkomsterna som ligger under 60 procent hamnar på relativt låga inkomster på 253 800 kronor för helåret och 21 150 kronor i månaden enligt de framskrivna resultaten för 2022.

Analysen visar att flest hushåll med relativt låga inkomster bor i hyresrätt i elprisområde 3. Där har 440 000 hushåll en disponibel inkomst under 21 150 kronor i månaden. Därefter följer boende i flerbostadshus med bostadsrätt i elprisområde 3 med 174 000 hushåll och småhusägare i elprisområde 3 med 131 000 hushåll med en inkomst lägre än 60 procent av medianinkomsten för riket. Generellt sett så bor det fler singelhushåll och par utan barn i lägenheter i flerbostadshus jämfört med hushåll som bor i småhus vilket betyder att dessa grupper har en mindre försörjningsbörda än boende i småhus.

Flest hushåll med relativt låga inkomster bor i hyresrätt i elprisområde 3

Totalt är det 183 000 hushåll med 220 000 personer som bor i småhus med äganderätt som har relativt sett låga inkomster i elprisområde 3 och elprisområde 4 där elpriserna varit högst. Detta motsvarar 5 procent av individerna och 11 procent av bostadshushållen i småhus med äganderätt i södra och mellersta Sverige.

Hushåll med låga inkomster bor främst i hyresrätt

Antal bostadshushåll med mindre än 60 procent av medianinkomsten 2022 per elprisområde och bostadstyp

Källa: FASIT (SCB) samt egna beräkningar

Flest äldre med låga inkomster

Av de hushåll som har en lägre inkomst än 60 procent av medianinkomsten och bor i småhus i elprisområde 3 och 4 är en övervägande majoritet av dem äldre. I hälften av hushållen är hushållsföreståndarens ålder 75 år eller mer (förklaring till hushållföreståndare finns i faktarutan sista i artikeln).

Äldre är överrepresenterade hos småhusägarna med låg inkomst

Antal hushåll och personer i småhus med äganderätt i elprisområde 3 och 4 med en disponibel inkomst under 60 procent av framräknad medianinkomst 2022 efter hushållsföreståndarens ålder

Källa: FASIT (SCB) samt egna beräkningar

Fakta:

Indelning efter boendetyp

I artikeln redovisas uppdelningen av boendeform i de tre vanligaste boendeformerna, småhus med äganderätt, bostadsrättsboende i flerbostadshus samt boende i flerbostadshus med hyresrätt. Boende i ägarlägenheter i flerbostadshus redovisas tillsammans med bostadsrättsboende i flerbostadshus. Boende i specialbostäder med hyresrätt så som studentbostäder samt bostäder för äldre och funktionshindrade redovisas i ihop med boende i vanliga hyresrätter.
Utöver ovanstående finns 187 000 hushåll som bor i småhus med upplåtelseformerna bostadsrätt eller hyresrätt samt 70 000 hushåll i kategorin övriga boendeformer. Av dessa hushåll har 65 000 relativt sett låga inkomster varav 57 000 bor i elprisområde 3 eller 4.

FASIT

FASIT är en mikrosimuleringsmodell som beräknar effekterna av förändringar i skatte-, avgifts- och transfereringssystemen för individer och hushåll. Mer information finns på scb.se. Underlaget i denna artikel baseras på FASIT grundår 2020 version 4, Modellår 2022, STAR-urvalet, helårshushåll. För att erhålla månadsvärden har helårsvärdet dividerats med 12.
Resultaten avseende inkomsterna är inte slutliga uppgifter utan är framskrivningar gjorda i FASIT-modellen med utfallet för år 2020 som bas kombinerat med regelförändringar samt strukturella och ekonomiska prognoser utförda av Konjunkturinstitutet, Försäkringskassan, Ekonomistyrningsverket och Pensionsmyndigheten till och med oktober 2022.
Hushållsföreståndare är i första hand den med den högsta inkomsten i hushållet. Om inkomsterna är lika är det den äldsta personen som anses vara hushållsföreståndare.

Elprisområdena är indelade enligt nedan.

Elprisområde 1

Norrbottens län samt delar av Västerbottens län.

Elprisområde 2

Jämtlands och Västernorrlands län samt delar av Dalarnas, Gävleborgs och Västerbottens län.

Elprisområde 3

Gotland, Västmanlands län, Uppsala län, Stockholms län, Södermanlands län, Östergötlands län, Örebro län, Värmlands län samt delar av Jönköpings, Hallands, Kalmar, Gävleborgs, Västra Götalands och Dalarnas län.

Elprisområde 4

Skåne, Blekinge, Kronobergs län samt delar av Kalmar, Hallands och Västra Götalands län.

Länk: 

Den personliga inflationen påverkas av vad som konsumeras

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 12 - 2022.

Ladda ner nummer 12 - 2022 (PDF)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv