Nationalräkenskaperna (NR) är ett nationellt bokföringssystem där information från en mängd olika datakällor sammanställs. Syftet med NR är att ge en sammanfattande beskrivning av den svenska ekonomins omfattning, struktur och utveckling. Den svenska ekonomin utgörs av svenska enheters ekonomiska aktiviteter samt de transaktioner som sker mellan svenska och utländska enheter.

Tillväxttakten i svensk ekonomi, mätt som BNP-tillväxten, publiceras kvartalsvis och årsvis. Kvartalsberäkningarna baseras i stor utsträckning på preliminär statistik. Nivån hämtas från den senaste årsberäkningen. Årsberäkningen av BNP baseras på källor som är mer detaljrika och av mer slutgiltig karaktär. Sedan 2020 publiceras även en månadsvis och kvartalsvis BNP-indikator som kännetecknas av snabbare framställningstid och mer preliminärt och ofullständigt statistikunderlag. Den senaste ordinarie kvartalsberäkningen utgör basen för indikatorsberäkningarna.

För att på bästa sätt kunna beskriva och förklara den ekonomiska utvecklingen så behöver förbättringar införas emellanåt. Vissa källor uppdateras inte årligen utan till exempel vart tredje eller vart femte år. För de mellanliggande åren görs därför framskrivningar eller modellskattningar. Eftersom mer fullständiga uppgifter erhålls från dessa källor efterhand, behöver också beräkningarna och de modellantaganden som ligger bakom dem ses över med jämna mellanrum. Det kan också vara befogat att byta datakällor när ny statistik tillkommer eller förbättras på olika sätt. Sammantaget är dessa förändringar nödvändiga för att BNP ska uppskattas så korrekt som möjligt.

Gemensam syn inom EU på allmän översyn

EU:s medlemsländer enades år 2014 om en ny gemensam manual för nationalräkenskaperna, ENS2010, med nya riktlinjer för hur beräkningarna ska göras. Inom ramen för EU-samarbetet har det sedan tagits fram en gemensam revideringspolicy, Harmonized European Revision Policy (se faktaruta i slutet av artikeln) som säger att medlemsländerna bör genomföra och implementera en allmän översyn (på engelska benchmark revision) vart femte år. Den senaste översynen publicerades 2019 och följaktligen görs en ny översyn nu under 2024 och därefter 2029. Motivet är att uppnå en större jämförbarhet mellan länder vilket efterfrågas av internationella institutioner såsom EU, ECB, IMF, FN och OECD. Majoriteten av EU-länderna gör en översyn 2024.

BNP-påverkande delar revideras

Översynen görs på huvudaggregatet BNP som utgörs av värdet av alla de varor och tjänster som produceras i ett land under en period. BNP kan beräknas på tre olika sätt, från produktionssidan, användningssidan eller inkomstsidan.

Vid den allmänna översynen sker en genomgång på finaste nivå i årsberäkningen för det år som framöver ska utgöra benchmark, denna gång 2021.

Nya källor kan tas in vid en allmän översyn

Det är många olika områden som kan genomlysas vid en allmän översyn av nationalräkenskapssystemet. Enligt den EU-gemensamma revideringspolicyn kan översynen omfatta:

• Sätta benchmark som underlag för kommande perioder
• Implementering av nya källor
• Förändringar i underlag
• Intermittenta undersökningar som underlag
• Förbättrade registeruppgifter
• Metodförändringar
• Nya klassifikationer
• Nya definitioner
• Rätta fel som har upptäckts
• Kvartalsmönster

Vid en allmän översyn finns möjlighet att ta in nya källor som underlag till delberäkningar av BNP. Det kan till exempel röra sig om nya fenomen i ekonomin som kräver nya undersökningar. I vissa fall måste en tid gå för att det ska gå att se att en strukturell förändring i ekonomin har skett, exempelvis vid uppkomsten av nya tjänster.

Det kan också handla om fall där en undersökning har omarbetats och förändrats och ett nytt resultat erhålls från undersökningen. Då kan nya metoder för beräkningen inom NR behöva tas fram för att säkerställa att kvaliteten bibehålls i NR.

I många länder finns en strävan efter att övergå till registerbaserad statistik istället för att använda urvalsundersökningar. Då minskar bördan för dem som lämnar uppgifter till statistiken.

Statistiska undersökningar görs utifrån de urvalsramar som ges av våra statistiska register. Genomgångar av dessa register görs ibland vilket får konsekvenser för de undersökningar som baseras på urval utifrån dem. Företag som ingår i företagsregistret kan byta branschtillhörighet vilket kan avgöra vilken undersökning som mäter dess ekonomiska aktiviteter. Ett branschbyte sker när ett företag ändrar sin verksamhet och det är inte ovanligt. Även om ett företag byter branschtillhörighet så ingår företaget i någon av SCB:s undersökningar och därmed samlas data fortfarande in som matchar NR:s behov. Det finns dock fall då röjanderisk för ett enskilt företag riskeras och i sådana fall väntar NR till den allmänna översynen med att byta företagets branschtillhörighet.  

Intermittenta undersökningar är mer omfattande och detaljrika undersökningar som inte utförs varje år. De utförs i ett visst intervall, vanligen vart tredje eller vart femte år, och underlag kan tas in vid den allmänna översynen. För åren däremellan görs modellberäkningar.

Värdering och bokföringstidpunkt är viktiga för att nationalräkenskapssystemet ska bli konsistent mellan alla delar och SCB arbetar kontinuerligt med att få alla uppgifter konsistenta oavsett vilken undersökning som källorna baseras på. Ett exempel på detta är nya värderingsprinciper som innebär en harmonisering mellan nationalräkenskaperna och betalningsbalansen för export och import av varor.

Fler produkter än BNP kan påverkas av översynen

Alla delar i nationalräkenskapssystemet kan revideras i en allmän översyn. För regionalräkenskaperna görs en ny regional anpassning på kommunnivå för bruttoregionalprodukten (BRP). Dessutom kan samma slags översyn göras för de källor och metoder som används för denna regionalfördelning som för årsberäkningen på nationell nivå.

Den del av det nationella bokföringssystemet som leder till sektorvis realt finansiellt sparande kan också komma att ses över i den allmänna översynen. Finansräkenskaperna som mäter de finansiella flödena i ekonomin påverkas av förändringar i kontosystemet, men omfattas inte av samma strikta revideringspolicy som övriga nationalräkenskapssystemet.

Hela NR-systemet revideras vid samma tidpunkt

Nationalräkenskaperna är ett stort sammanhängande kontosystem med flera delar som hänger ihop. Korrigering av en bokföringspost påverkar flera andra delar i systemet. Därför är det viktigt att gå igenom alla delar i NR-systemet vid samma tillfälle för att konsistens alltid ska råda inom systemet. Nationalräkenskapssystemet består av reala, finansiella och regionala räkenskaper. Även satellitkonton såsom hälsoräkenskaper, turistsatellitkonto med mera ska hänga ihop.

Revideringar utöver den allmänna översynen

Alla revideringsbehov kan inte vänta till nästa tillfälle då en allmän översyn ska genomföras. När det har inträffat händelser i ekonomin som har en direkt påverkan på det aktuella kvartalet tas direkt hänsyn till dessa i enlighet med NR:s revideringspolicy.

Händelser som revideras vid behov och inte väntar in allmän översyn är:

• Lagförändringar tas, om det är möjligt, in när de inträffar.
• Flytt av verksamhet till utlandet tas med, men flytt av verksamhet mellan olika näringsgrenar tas oftast inte in direkt.
• Säsongrensningsmetoder ses över löpande och förändras vid behov.
• Referensåret i kvartalsberäkningarna av BNP byts årligen i samband med publiceringen av första kvartalet.
• Förändringar som påverkar excessive deficit procedure (EDP) kan tas in vid fjärde kvartalet.

Länkar: 

Läs mer om hur nationalräkenskapernas tidsserier revideras i maj (Scb.se)

NR följer i sin tillämpning SCB:s revideringspolicy och är anpassade till den harmoniserade europeiska revideringspolicyn för makroekonomisk statistik, HERP.  Mer information hittas här:

Practical guidelines for revising ESA 2010 data

Nationalräkenskapernas revideringspolicy

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 03- 2024.

Ladda ner nummer 03 - 2024 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv