Till innehåll på sidan

KPI och HUKO-deflatorn är två sidor av samma mynt

Senast uppdaterad: 2023-05-15

Medan det gängse inflationsmåttet KPI mäter vad gårdagens konsumtionskorg med varor och tjänster kostar idag, mäter HUKO-deflatorn i nationalräkenskaperna vad dagens korg var värd igår. Trots att syftena för de olika måtten på prisutveckling skiljer sig åt är det få praktiska skillnader mellan dem.

I första stycket under rubriken Vikter för beräkning har 2023-09-29 ”löpande priser” ändrats till ”fasta priser (2021 års prisnivå)”. Korrigeringen påverkar även tabellen Vikterna skiljer sig något mellan KPI och NR som uppdaterats med nya värden i sista kolumnen.

Det gängse måttet för att mäta konsumentprisutvecklingen i den svenska ekonomin är Konsumentprisindex (KPI). Måttet används främst för kompensationsändamål såsom reglering via prisbasbeloppet av exempelvis pensioner och sjuklöner, men används också (justerat med fast ränta) som målvariabel för penningpolitik. KPI är också centralt för att beräkna hushållens konsumtion i fasta priser, och volymutveckling, i Nationalräkenskaperna (NR) på detaljerad nivå. Kvoten mellan de löpande priserna och de fasta priserna (uttryckt som referensårspriser) i NR skapar ett prisindex, en deflator av hushållens konsumtion den så kallade HUKO-deflatorn.

Med jämna mellanrum kommer frågor till SCB om varför den redovisade prisutveckling enligt KPI och HUKO-deflatorn skiljer sig åt, och hur förändringar i konsumtionsmönster påverkar de olika måtten. Den här artikeln syftar till att besvara dessa frågor.


I diagrammet jämförs prisutvecklingen för den ändmålsfördelade konsumtionen i NR med KPI. Allteftersom prisökningstakten har stigit på senare tid har även skillnaderna mellan KPI och HUKO-deflatorn i NR ökat. Även för andra perioder, inte minst i samband med finanskrisen 2009 och efterföljande återhämtning, ser man betydande skillnader. Det förklaras framförallt av att hushållens utgifter för boende och finansiella tjänster beräknas olika, vilket diskuteras mer i detalj längre fram i artikeln.

KPI och NR visar olika prisförändringar i hushållens konsumtion

Prisutveckling för KPI respektive hushållens konsumtion i NR, årlig förändring, procent

KPI och NR visar olika prisförändringar i hushållens konsumtion.png

Källa: Nationalräkenskaperna och Konsumentprisindex (SCB)

Vägningstalen i KPI grundas på den detaljerade hushållskonsumtionen enligt nationalräkenskapernas årsräkenskaper.

Av det som hushållen konsumerar i Sverige under ett år beräknas en fördelning, vikt, för hur mycket som vi lägger på vad. Till exempel lägger vi i genomsnitt 14 procent av vår konsumtion på mat och alkoholfria drycker. Något mer, 24 procent, lägger vi på produktgruppen boende som är den största utgiftsposten för hushållen.

Uppdateringen av vikterna i KPI görs i samband med publiceringen av inflationstakten för januari. Viktuppdateringen baseras på information om konsumtionens fördelning under helåren två till tre år innan. Under coronapandemin, inför beräkningen av KPI för indexår 2021, justerades vikterna på sådant sätt att skiften i hushållskonsumtionen som ägt rum under föregående år, år 2020, även inkluderades då vårt konsumtionsmönster kraftigt förändrades med bland annat minskat flygresande. Denna särskilda justering av vägningstalen har fortsatt för 2022 och 2023 års vägningstal.

I nationalräkenskaperna är det konsumtionen för det aktuella kvartalet eller året som utgör vägningstal när prisutvecklingen från detaljerade nivåer till mer aggregerade nivåer summeras. För mer information om olika indexformler i KPI och NR se faktaruta i slutet på artikeln.

Det finns också vissa skillnader i täckning och i metoder för enskilda ändamål mellan KPI och NR. Det gäller i första hand vad som ingår i konsumtionen för ändamålen ”boende” och ”diverse varor och tjänster”. Det beror bland annat på att räntan på våra lån ingår i boendeposten i KPI, men som finansiella tjänster, i diverseposten, i NR.

Vikter för beräkning

Vikterna i KPI respektive NR för 2022 redovisas i tabellen. För beräkningarna av KPI år 2022 används vikter som speglar konsumtionen 2021 i 2020 års prisnivå. I NR baseras vikterna på 2022 års konsumtion i fasta priser (2021 års prisnivå). I värden räknat så täcker konsumtionskorgen i KPI ungefär 90 procent av konsumtionen i NR.

Vikterna skiljer sig något mellan KPI och NR

Vikter i konsumtionskorgen uppdelat på konsumtionsändamål, promille, år 2022.

Konsumtionsändamål

KPI

NR

Livsmedel och drycker

143

121

Alkohol och tobak

39

33

Kläder och skor

40

39

Boende

241

256

Möbler, hushållsvaror

71

59

Hälso- och sjukvård

36

31

Transporter, fordon

134

124

Post och telekommunikation

32

28

Rekreation och kultur

127

122

Utbildning, fritidsavgifter

3

3

Restaurang och hotell

59

75

Diverse varor och tjänster

75

109

Totalt

1 000

1 000

Källa: Nationalräkenskaperna och Konsumentprisindex (SCB)

Skillnader i beräkning av boendet

Boendeposten beräknas olika i KPI och NR. KPI mäter prisutvecklingen för att äga sitt boende genom den så kallade brukarkostnadsansatsen. Med brukarkostnadsansatsen mäts kostnader såsom kommunal fastighetsavgift, underhållskostnader och försäkringar samt de bolånekostnader som konsumenten betalar. Bolånekostnader mäts genom att multiplicera förändringen i den totala stocken av bolån och eget kapital som finns nedlagd i egnahem och bostadsrätter med genomsnittlig förändring i bolåneräntorna. Stocken av kapital beräknas i praktiken som ett glidande medelvärde för prisutvecklingen på bostäder.

Att mäta boendekostnaderna efter brukarkostnadsansatsen är något som även tillämpas i Kanada och Island. Det vanligaste sättet att beräkna boendeposten i KPI är dock att tillämpa någon sorts hyresansats, där man låter prisutvecklingen på hyresmarknaden få representera kostnaden att äga sitt boende.

För HIKP, det harmoniserade inflationsmått som SCB beräknar åt ECB, har Europakommissionen beslutat att använda en tredje metod, den så kallade nettoanskaffningsmetoden. I nettoanskaffningsmetoden mäter man prisutvecklingen på nybyggnationer och tillbyggnader, man ser helt enkelt bostadsköp som en förbrukningsvara. Anledningen till att KPI följer brukarkostnadsansatsen är delvis för att man anser att bestånden av hyresrätter på småhus och villor är för liten för att kunna göra pålitliga skattningar för populationen.

I NR tillämpas en hyresansats för boendet i småhus och bostadsrätter. Utgångspunkten för denna ansats är att hyran för en likvärdig hyresrätt speglar boendetjänsten i det egna boendet. I årsberäkningarna tas hänsyn till skillnader i hyror utifrån region, boendeyta och bostädernas byggår. Metoden utgår från den EU-förordning som finns på området för nationalräkenskaper. Vid NR:s kvartalsberäkningar baseras konsumtionen av boendetjänster på bostadstockens utveckling och hyrornas utveckling enligt KPI.

Boendeposten beräknas olika i KPI och NR

Det finns flera förklaringar till att boendeposten har större vikt i NR än i KPI. Beräkningarna i KPI utgår ifrån en självkostnadskalkyl. Där ingår inte krav på avkastning och värdering av det egna arbetet som är förknippat med att bo i småhus med äganderätt. Som kontrast till detta utgår NR:s beräkningar ifrån hyran i hyresrätter. Här ingår krav på avkastningen och löner för fastighetsskötsel och administration.

Vad gäller själva prisutvecklingen för boende skiljer sig metoderna även där. Skattningen av prisutvecklingen för boende i KPI inkluderar förändringar i räntekostnader för bostadslånen vilket förklarar den mer volatila prisutvecklingen för boende enligt KPI jämfört med NR.

Räntekostnaderna bidrar till att KPI visar högre prisutveckling 2022 för boendeposten än vad NR visar

Prisutveckling för boendeposten i KPI respektive hushållens konsumtion i NR, årlig förändring, procent

Räntekostnaderna bidrar till att KPI visar högre prisutveckling 2022 för boendeposten än vad NR visar.png

Källa: Nationalräkenskaperna och Konsumentprisindex (SCB)

Hanteringen av finansiella tjänster skiljer sig mellan KPI och NR

För gruppen ”diverse varor och tjänster” är skillnaderna i prisutveckling mellan KPI och NR delvis de motsatta jämfört med boende, vilket framförallt beror på hanteringen av räntor. I NR fångas hushållens räntekostnader in i den post som kallas indirekt mätta finansiella tjänster (FISIM) och som är en del av gruppen diverse varor och tjänster.

FISIM kan förenklat sägas bestå av banker och andra låneinstituts räntenetto mot hushållen. I KPI exkluderas FISIM från beräkningarna, något det finns stöd för i Eurostats förordningar. Dessutom ingår delarna av FISIM som kommer från hushållens räntekostnader i boendeposten för KPI. En annan skillnad avseende finansiella tjänster är att hushållens avgifter för värdepappershandel och fondtjänster ingår som konsumtion i NR men inte i KPI. En tredje skillnad är att tjänster för personlig assistans ingår som konsumtion i NR. I KPI betraktas dessa tjänster som en subvention och inte konsumtion och exkluderas därför. I diagrammet nedan framgår det att prisutvecklingen för gruppen diverse varor och tjänster enligt HUKO-deflatorn i NR är mer volatil än för KPI, vilket till stor del kan förklaras av HUKO-deflatorn inkluderar FISIM.

Räntekostnaderna bidrar till att NR visar högre prisutveckling 2022 för posten diverse varor och tjänster än vad KPI visar

Prisutveckling för posten diverse varor och tjänster i KPI respektive hushållens konsumtion i NR, årlig förändring, procent

Räntekostnaderna bidrar till att NR visar högre prisutveckling 2022 för posten diverse varor och tjänster än vad KPI visar.png

Källa: Nationalräkenskaperna och Konsumentprisindex (SCB)

Exkluderar man prisutvecklingen för grupperna boende och diverse varor och tjänster i KPI och HUKO-deflatorn blir de båda prisindex mer jämförbara.

Exklusive posterna boende och diverse varor och tjänster följs prisutveckling i KPI och NR åt

Prisutveckling för KPI respektive hushållens konsumtion i NR exklusive boendeposten och posten diverse varor och tjänster, årlig förändring, procent

Exklusive posterna boende och diverse varor och tjänster följs prisutveckling i KPI och NR åt.png

Källa: Nationalräkenskaperna och Konsumentprisindex (SCB)

Snävare budget kan ändra konsumtionen

Kombinationen av en hög inflation och en lönetillväxt som inte kompenserar kostnadsökningarna fullt ut gör att hushållen i dagsläget har en negativ tillväxt av den reala inkomsten. Vi blir helt enkelt fattigare i reala termer. Det är rimligt att anta att vi på grund av att vi blir fattigare ändrar vår konsumtion för att få hushållsbudgeten att gå ihop.

För konsumtion av livsmedel kan man exempelvis tänka sig att det köps mindre av luxuösa varor såsom oxfilé, och relativt mer fläskfilé. SCB tar i dagsläget inte fram någon månatlig statistik på hur konsumenter förändrar sina inköp av livsmedel. Statistiken finns bara tillgänglig på årsbasis. Från branschorganisationer och i media har det dock den senaste tiden rapporterats om att konsumenten ändrat sitt konsumtionsmönster av livsmedel.

KPI tillämpar en fast korg där prisutvecklingen för befintlig månad beräknas på en korg av varor och tjänster som baseras på konsumtion från tidigare perioder. Månatliga förändringar i konsumtionsmönster får således ingen direkt påverkan på KPI. Prisindex för oxfilé riskerar alltså att få för stor vikt i den totala prisutvecklingen för livsmedel kontra fläskfilé, om exemplet skulle stämma i verkligheten.

Livsmedelskonsumtionen föll i fasta priser

Även beräkningarna av livsmedel i NR kan sägas tillämpa en fast korg i den meningen att förändringen av konsumtionen av livsmedel på mer detaljerade nivåer följer förändringen av konsumtionen för livsmedel totalt eftersom detaljerad konsumtionsstatistik för livsmedel inte är tillgänglig på korttidsbasis.

För beräkningen av volymutvecklingen i NR, med värden i föregående års priser, används prisutvecklingen enligt KPI på detaljerad nivå. Det betyder att HUKO-deflatorn för livsmedel i NR, på likartat sätt som för KPI, inte fångar skiften i konsumtion på kvartalsbasis. Mer detaljerad information om konsumtionen av livsmedel tas in i NR i maj respektive år, avseende år t-2. Det vill säga vid publiceringen i maj i år används detaljerad konsumtionsdata för år 2021. Konsumtionsstrukturen avseende 2021 gäller då även för referensåret 2022.

Den höga inflationen på livsmedel syns tydligt i diagrammet som skillnaden mellan indexet för löpande priser och fasta priser. Att konsumtionen faller i fasta priser, volym, är ovanligt och har inte skett i den här omfattningen de senaste dryga 40 åren vilket är så långt data i NR sträcker sig.

Livsmedelskonsumtionen föll kraftigt i fasta priser 2022

Hushållens konsumtion av livsmedel enligt NR i löpande och fasta priser, index 2010=100, säsongrensade värden

Livsmedelskonsumtionen föll kraftigt i fasta priser 2022.png

Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

Huruvida en eventuell förändring i konsumtionsmönster leder till över- eller underskattning av prisindex i KPI och motsvarande under- respektive överskattning av volymutveckling i NR går inte entydigt att svara på. Det beror på hur enskilda produkter utvecklar sig i pris över tid. Men osäkerheten i skattningarna av både pris och volym ökar om konsumtionsmönstret är inaktuellt. Och sannolikt skedde större skiften än normalt i livsmedelskonsumtionen under 2022 till följd av de stora prisökningarna för livsmedel.

Viktigt att skilja på substitutions- och inkomsteffekt

Effekten av ändrade konsumtionsmönster kan delas upp i två effekter: substitutions- och inkomsteffekt. Substitutionseffekt betyder att konsumenten fördelar om sina inköp på grund av att relativpriserna mellan varor förändras. Exempelvis har priset på paprika ökat med cirka 60 procent i mars 2023 jämfört med samma tidpunkt förra året, vilket gör att man rimligen köper andra grönsaker som inte har utvecklats lika mycket i pris. Som substitut kanske man köper relativt mer gurka, vars pris har gått upp med cirka 40 procent under samma period. I detta exempel hade en mer uppdaterad korg, där paprika fått en lägre viktandel och gurka en högre viktandel, givit en lägre sammantagen prisutveckling för livsmedel.

Den andra effekten, inkomsteffekten, är svårare att sia om. Det kan exempelvis handla om att man väljer att konsumera (mätt i prisnivå och inte i prisutveckling) billigare varor såsom mer ris och vitkål istället för dyrare varor som oxfilé och färsk fisk. Även om SCB månatligen skulle justera prisindex med månatliga konsumtionsuppgifter är det oklart om prisindex skulle vara högre eller lägre. Exempelvis skedde det nästan en fördubbling av priset på vitkål under 2022, medan prisökningen på kött och fisk under samma period uppgick till omkring 20 procent. I detta exempel hade således en mer uppdaterad korg givit en högre prisutveckling om andelen vitkål hade gått upp.

När alla priser går upp kan det vara svårt att hitta något att substituera till

Effekterna av en mer uppdaterad korg kan alltså både ge en positiv och en negativ effekt på den sammantagna prisutvecklingen. Det enda vi vet är att om folk substituerar mellan varor (substitutionseffekten), så bidrar en inaktuell korg till en överskattning av den sammantagna prisutvecklingen. Det är dock oklart om konsumenter substituerar mer bara för att inflationen är högre, det vill säga om risken för snedvridning av prisindex är större just nu när vi har hög inflation. När alla priser går upp kan det vara svårt att hitta något att substituera till. Det som främst rapporteras om i media är att konsumenten ändrar sin konsumtion till varor som har en lägre prisnivå, så kallad inkomsteffekt, vars effekt på prisutvecklingen torde vara mer slumpmässig.

Eventuell risk för snedvridning på grund av substitution justeras i januarisiffran för KPI varje år, vilket eliminerar risken på lång sikt i prisindex. I NR justeras motsvarande effekt vid sammanställningen av årsdata i maj varje år då mer detaljerad data över hushållens konsumtion finns tillgänglig.

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 5 - 2023.

Ladda ner nummer 5 - 2023 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv