Arbetslöshet är en central ekonomisk indikator som ger information om hur effektivt arbetskraften utnyttjas. Indikatorn används för att utvärdera och beskriva den ekonomiska utvecklingen och konjunkturläget. En stigande arbetslöshet kan bero på ett underutnyttjande av resurser, matchningsproblem och en minskad ekonomisk aktivitet.

Statistik över arbetslöshet och hur den utvecklar sig för olika grupper ger också viktiga underlag för att utforma arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Denna artikel baseras på statistik från Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS).

Fördelen med BAS, är möjligheten att bryta ned arbetslöshet i mindre grupper, regionala indelningar och följa grupper över tid. Statistiken i BAS kan exempelvis ge en djupare förståelse av orsakerna till att personer saknar arbete och är arbetslösa. Nackdelarna är att tidsserien är kort, statistiken finns endast från år 2020. Definitionen av arbetslösa i BAS skiljer sig också från den internationella arbetslöshetsdefinitionen och statistiken publiceras med något längre eftersläpning än i AKU.

I den här artikel används statistik till och med september 2023. Underlaget är avgränsat till åldersgruppen 16–64 år.

 

Antalet arbetslösa ökade i september

Arbetskraftsutbudet, som utgörs av sysselsatta och arbetslösa, har fortsatt att växa under året och har framför allt drivits av att fler utrikes födda har fått arbete. Samtidigt som sysselsättningen ökar har antalet arbetslösa minskat under den senaste perioden. Det är först under september som antalet arbetslösa ökar, jämfört med motsvarande månad ett år tidigare. Trots ökningen av antalet arbetslösa förblev det relativa arbetslöshetsmåttet, andel arbetslösa i förhållande till arbetskraften, oförändrat mellan september 2022 och september 2023. Det förklaras av att fler personer klev in i arbetskraften.

Den generella arbetslöshetsnivån är fortsatt låg trots att den ekonomiska utvecklingen varit svag under den senaste tiden. SCB:s konjunkturklocka indikerar att Sverige befinner sig i lågkonjunktur, då den kortsiktiga trenden för BNP ligger under den långsiktiga trenden.

 

Konjunkturen försvagas allt mer

Konjunkturläge enligt kvartalsvis BNP. Konjunkturläget skattas genom att ta den kortsiktiga trendens avvikelse från den långsiktiga trenden. Standardiserat med medelvärde=0 från januari 2000

Källa: Konjunkturklockan (SCB)

Trots svagare konjunkturläge har den relativa arbetslösheten inte påverkats i någon större utsträckning. Det är dock normalt att arbetsmarknaden påverkas senare i konjunkturcykeln än produktion och konsumtion.

 

Den relativa arbetslösheten på samma nivå som för ett år sedan

Andel arbetslösa av arbetskraften i åldern 16–64 år, procent

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB)

 

Det relativa arbetslöshetstalet var i september 4,7 procent, enligt BAS. Bland inrikes födda var arbetslösheten 2,7 procent och bland utrikes födda 11,2 procent. Den senaste tidens utveckling av den relativa arbetslösheten visar på en uppgång bland unga och inrikes födda.

4,7 %

Andel av arbetskraften som var arbetslös i september 2023

I augusti och september var den relativa arbetslösheten för inrikes födda högre än under samma månader i fjol. Samtidigt fortsätter den relativa arbetslösheten att minska bland utrikes födda och framför allt bland utrikes födda kvinnor. Det innebär att arbetslöshetsgapet mellan utrikes- och inrikes födda minskar även om det fortsatt är relativt stort. 

 

Fortsatt minskad arbetslöshet för utrikes födda

Procentuell förändring av den relativa arbetslösheten jämfört med motsvarande månad föregående år

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB)

 

Det finns olika typer av arbetslöshet

Arbetslösheten varierar över tid och påverkas av en rad faktorer. Arbetslöshet som påverkas av konjunkturella förändringar, så som variation i efterfrågan och investeringar, beskrivs ibland som konjunkturarbetslöshet.

Arbetslöshet som beror på omfattande förändringar som exempelvis teknisk utveckling, omlokalisering och där den arbetslöses kvalifikationer inte är efterfrågade på arbetsmarknaden brukar beskrivas som strukturell arbetslöshet. Den här typen av arbetslöshet är ofta långvarig.

En annan typ av arbetslöshet som ibland uppstår är friktionsarbetslöshet och beror på att det finns en friktion, det tar tid, innan den arbetssökandes kompetens matchas mot arbetsgivarens efterfrågan.

Personer med olika förutsättningar, erfarenheter och kompetens hamnar inte nödvändigtvis i arbetslöshet vid samma tidpunkt. De påverkas i olika faser i konjunkturen. Arbetslösheten påverkas också av regionala skillnader och skillnader i branschsammansättning. I normalfallet leder en konjunkturell nedgång, med viss eftersläpning, till en avmattning på arbetsmarknaden genom minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet. Det omvända gäller vid en konjunkturell uppgång.

I den konjunkturnedgång som Sverige nu befinner sig i har utvecklingen bland arbetslösa ännu inte tagit fart i den riktning som kan förväntas. Däremot syns en ökad arbetslöshet i vissa grupper långt tidigare än vad statistiken på total nivå visar. Det finns därmed ett värde att bryta ned gruppen arbetslösa för att hitta en tidig indikation och nyttja arbetslöshet som en indikator på i vilken riktning konjunkturen är på väg.

Att arbetslösheten fortsatt är låg kan bland annat förklaras av att företagen vill behålla kompetent personal så länge som möjligt. Det är en erfarenhet efter pandemin då många arbetsgivare haft svårt att återrekrytera. Det kan också förklaras av att produktionen och omsättningen i löpande priser fortsatt varit höga i och med kraftigt höjda priser som inneburit att företagen kunnat behålla arbetskraft.

”I genomsnitt har drygt 300 000 personer varit arbetslösa varje månad sedan januari 2020”

Ökad arbetslöshet för personer med hög förankring på arbetsmarknaden

I genomsnitt har drygt 300 000 personer varit arbetslösa varje månad sedan januari 2020. Ungefär 60 procent av dessa personer saknar helt arbetsrelaterade inkomster under de senaste 12 månaderna och saknar därmed en förankring till arbetsmarknaden.

Ungefär 30 procent har haft en genomsnittlig arbetsrelaterad inkomst som är mindre än 18 000 kronor i månaden (förankringsnivå 1–3) och cirka 10 procent har haft arbetsrelaterade inkomster motsvarande 18 000 kronor eller mer i månaden de senaste 12 månaderna (förankringsnivå 4). Det innebär att runt 10 procent av de arbetslösa har en relativ hög förankringsnivå på arbetsmarknaden.

 

Arbetslösheten har minskat mest de senaste åren för personer utan förankring på arbetsmarknaden

Antal arbetslösa, i tusental, uppdelat efter förankringsnivå (senaste 12 mån) på arbetsmarknaden

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB)

Samtidigt som konjunkturen har mattats av har flera grupper av arbetslösa fortsatt att lämna arbetslöshet. Det handlar om arbetslösa som under minst 12 månader har saknat arbetsrelaterade inkomster och därmed har en svag förankring på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland personer som är förankrade på arbetsmarknaden har i stället ökat under hela 2023 och följer därmed mer den förväntade utvecklingen av arbetslöshet i en konjunkturnedgång.

Denna uppdelning av arbetslösa visar även att personer som står längre ifrån arbetsmarknaden och således kan antas tillhöra den strukturella arbetslösheten tenderar att påverkas senare i konjunkturen.

 

Arbetslösheten ökar för de högt förankrade

Procentuell utveckling jämfört med motsvarande månad föregående år av antal arbetslösa fördelat efter förankringsnivå (senaste 12 mån)

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB)

 

Antalet långtidsarbetslösa fortsätter minska

Personer som varit arbetslösa i 6 månader eller fler i följd brukar klassificeras som långtidsarbetslösa. Det kan i vissa fall också vara intressant att följa andra delgrupper av arbetslösa som är arbetslösa betydligt längre. En djup förståelse kring personerna som tenderar att hamna i långtidsarbetslöshet är viktigt för att rikta resurser kring arbetsmarknadspolitiken effektivt.

 

Tre femtedelar av de arbetslösa är långtidsarbetslösa

Antal arbetslösa fördelat efter antal månader i arbetslöshet, ålder 16–64 år

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB)

 

Antalet långtidsarbetslösa fortsätter att minska även om trenden avtagit. I september minskade antalet med 8 300 personer jämfört med september 2022. Antalet långtidsarbetslösa motsvara tre femtedelar av alla arbetslösa. Ungefär lika många män och kvinnor har varit arbetslösa i 6 månader eller mer. 63 procent av de långtidsarbetslösa utgörs av personer födda utanför Sverige.

 

Flöden är en viktig komponent för att analysera arbetsmarknaden

Flöden beskriver dynamiken på arbetsmarknaden. Att följa flöden är viktigt och statistiken i BAS ger fler förutsättningar än tidigare tillgänglig statistik att förstå, analysera och utvärdera insatser för personer som hamnar i och fastnar i arbetslöshet.

Vissa grupper har större variation än andra. Det handlar bland annat om unga individer som tenderar att vara arbetslösa en kortare tid. Även säsongsarbetare har en hög dynamik och är vanligare i vissa branscher. Äldre har vanligtvis lägre flöden än yngre personer. De äldre blir arbetslösa i mindre omfattning men har samtidigt oftare en tuffare väg tillbaka till arbete än yngre personer.

I september 2023 tillkom drygt 30 000 personer som arbetslösa. Det motsvarar 12 procent av alla arbetslösa och motsvarar genomsnittet sedan januari 2020. Samtidigt lämnade drygt 34 000 personer, 13 procent, arbetslöshet mellan augusti och september. Nettoflödet av antal arbetslösa var därmed negativt och antalet arbetslösa var drygt 4 000 färre.

Drygt 60 procent av inflödet till arbetslöshet i september 2023 kom från personer som månaden innan varit sysselsatta och knappt 40 procent från personer utanför arbetskraften (från arbetsmarknadsstatus studerande, sjuka, pensionärer och gruppen övriga). Något fler av de som lämnade arbetslöshet, i genomsnitt 70 procent, gick till sysselsättning.

 

”I september 2023 tillkom drygt 30 000 personer som arbetslösa”

Flödena till och från arbetslöshet varierar över året. Diagrammet nedan visar att det även i perioder av en minskande arbetslöshet finns månader då nettoflödet är positivt. Positiva nettoflöden tenderar att komma i början av året och efter sommaren.  

 

Inflödet till arbetslöshet högre 2023 än 2022

Årsutveckling i procent av in- och utflöde till och från arbetslöshet (vänster skala) samt nettoflödet från föregående månad till och från arbetslöshet i tusental personer (höger skala)

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB)

 

Fler som blev arbetslösa i byggbranschen än som fick jobb där i september

I september 2023 var flödet från arbetslös till sysselsatt störst inom branschen företagstjänster. Ungefär en femtedel började jobba i den branschen där underbranscherna personaluthyrning och arbetsförmedling var vanligast. Samtidigt lämnade många arbeten inom företagstjänster och gick till arbetslöshet. Nettoflödet inom företagstjänster var dock negativt och innebär att antalet som började arbeta i branschen var fler än antalet som lämnade.

Samma mönster fanns även i branscherna vård och omsorg samt utbildning. De hade tillsammans med företagstjänster störst nettounderskott och var de branscher som bidrog mest till att antalet arbetslösa minskade i september. I branschen vård och omsorg fick flest arbetslösa arbeten inom hemtjänst och dagcentraler. I utbildningsväsendet ökade anställningarna inom grundskolor och förskoleklasser.

Handel samt hotell och restaurang är två andra branscher som har en hög dynamik men som i sig inte påverkade nettoflödet i någon större utsträckning. De branscher som utmärker sig vad gäller höga flöden är ofta även vanliga som instegsbranscher, det vill säga branscher som har hög personalomsättning och är vanligtvis av enklare karaktär.

Branscherna byggverksamhet samt tillverkning och utvinning hade ett positivt flödesnetto och var de branscher där inflödet till arbetslöshet var som störst. Det gäller såväl flödet från augusti till september som i genomsnitt under hela 2023.

 

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 12 - 2023.

Ladda ner nummer 12 - 2023 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv