Medan den officiella statistiken om Sveriges utrikeshandel med tjänster främst fokuserar på vilka typer av tjänster som exporteras och importeras, riktar den nya statistiken STEC (Service Trade by Enterprise Characteristics) in sig på vilka egenskaper de företag som bedriver handeln har. I denna artikel presenteras resultat från den nya statistiken och ger en bild av företagen inom svensk tjänstehandel samt hur svensk tjänstehandel förhåller sig till andra länder. Alla EU-länder samt Norge och Island ingår i statistiken, som avser år 2022. Statistiken baseras på företagsuppgifter och den del av utrikeshandeln med tjänster som bygger på andra datakällor ingår därför inte i denna artikel. Eftersom statistiken är ny finns ännu inga tillgängliga tidsserier. Det finns däremot publicerade experimentella data för tidigare år, för Sveriges del för år 2014, som i vissa fall är jämförbara (för mer information, se faktarutan i slutet av artikeln).

Stora företag dominerar Sveriges tjänstehandel

Stora företag, det vill säga företag med fler än 249 anställda, dominerar den svenska utrikes tjänstehandeln. År 2022 svarade de för 55 procent av exporten och 62 procent av importen, trots att de endast utgjorde 2 procent av alla svenska företag som bedömts bedriva utrikes tjänstehandel. Små företag, med 0–49 anställda, är däremot klart flest till antalet men svarade för en mer begränsad andel, omkring en femtedel av den totala tjänstehandeln.

Tjänstehandeln präglas av ett fåtal stora företag

Andel av det totala antalet svenska företag som bedömts bedriva tjänstehandel respektive andel av den totala utrikes tjänstehandeln (export + import) uppdelat på storleksklass, procent, år 2022 

Källa: Eurostat (STEC) och SCB (Utrikeshandel med tjänster)

Den svenska tjänstehandeln är därmed tydligt koncentrerad till ett förhållandevis litet antal storföretag. Deras betydelse har också förstärkts över tid. Sedan 2014 har de stora företagens andel ökat med 7 procentenheter medan de små företagens andel har minskat med 8. Andelen för de medelstora företagen (50–249 anställda) har däremot legat stabil.

Störst tjänstehandel i informations- och kommunikationsbranschen

Den bransch med högst utrikes tjänstehandel i Sverige är informations- och kommunikationsbranschen. I denna bransch ingår företag inom bland annat it, telekommunikation och streamingtjänster. Tillsammans med tillverkningsbranschen utgjorde dessa två branscher mer än hälften av Sveriges tjänstehandel 2022. Det faktum att svensk tjänstehandel domineras av stora företag hänger nära samman med att just dessa två branscher är ledande. Båda branscherna kännetecknas i hög grad av stora multinationella koncerner.

Två branscher dominerar svensk tjänstehandel

Sveriges totala tjänstehandel (export + import) uppdelad på bransch (SNI), procent, år 2022 

 Källa: Eurostat (STEC)
 

Informations- och kommunikationsbranschens betydelse inom svensk tjänstehandel har också ökat markant under senare år. Jämfört med 2014 har branschens andel av den totala tjänstehandeln fördubblats – från 16 till 33 procent. Samtidigt har branscher så som tillverkningsbranschen och transportbranschen minskat i betydelse. Det tyder på att en allt större del av tjänstehandeln sker inom branscher som är särskilt präglade av digitalisering och kunskapsintensitet. Det utesluter dock inte att även exempelvis tillverkningsbranschen blivit mer digital men dess tjänstehandel växer inte i samma takt.

Delar av den totala utrikes tjänstehandeln fångas genom andra källor än företagsuppgifter och ingår därför inte i denna artikel. Det handlar främst om konsumtion på resa i utlandet och merparten av e-handeln. Att en stor del av e-handeln är exkluderad påverkar framförallt digitala tjänster och branschen information och kommunikation vars faktiska omsättning skulle vara ännu större med e-handeln inkluderad. År 2022 utgjorde tjänstehandel från andra källor 17 procent av den totala tjänstehandeln.

Informations- och kommunikationsbranschen är särskilt ledande inom exporten

Informations- och kommunikationsbranschen är särskilt dominerande inom tjänsteexporten. En annan viktig bransch inom tjänsteexporten är företagstjänster, där exempelvis juridiska, ekonomiska, vetenskapliga och tekniska tjänster ingår. Denna bransch svarade 2022 för en lika stor andel av tjänsteexporten som tillverkningsbranschen gjorde.

”En allt större del av tjänstehandeln sker inom branscher som är särskilt präglade av digitalisering”

När det gäller tjänsteimporten är tillverkningsbranschen desto större, även om informations- och kommunikationsbranschen är den största.

Företagstjänster har en framträdande roll i tjänsteexporten

Andel av total tjänsteexport och -import, de fem största branscherna (SNI) inom svensk tjänstehandel, procent, år 2022

Källa: Eurostat (STEC)

Utlandsägda företag spelar en viktig roll för svensk tjänstehandel

Utlandsägda företag är betydelsefulla för den svenska tjänstehandeln, framförallt för importen. De svarade för knappt hälften av all tjänsteexport och för 56 procent av tjänsteimporten. Även om handeln var relativt jämnt fördelad mellan svensk- och utlandsägda företag både 2014 och 2022 har en tydlig förändring skett. Utlandsägda företag svarade år 2022 för den största andelen av den totala tjänstehandeln – 53 procent – jämfört med 46 procent år 2014, då svenskägda företag hade störst andel. Det visar på att utländska företag har fått en alltmer framträdande roll i den svenska tjänstehandeln.

Utlandsägda företag dominerar särskilt tjänstehandeln inom tillverkningsbranschen. Bland övriga branscher är det fler som domineras av svenskägda företag, även om skillnaden generellt är liten här. Att utlandsägda företag ändå svarade för en större andel av Sveriges totala tjänstehandel beror alltså framförallt på deras starka position inom tillverkningsbranschen.

Utlandsägda företag är särskilt betydelsefulla inom tillverkning

Andel av total tjänsteexport och -import utförd av utlandsägda företag , de fem största branscherna (SNI) inom svensk tjänstehandel, procent, år 2022

Källa: Eurostat (STEC)

Tjänsteexporten mer globalt spridd än importen

Sveriges tjänsteexport är geografiskt mer spridd än importen. Av Sveriges tjänsteexport 2022 gick 57 procent till länder utanför EU, jämfört med 50 procent av importen. Det är framförallt de stora företagen som bedriver handel med länder utanför EU. Även de små och medelstora företagen exporterar i högre grad till länder utanför EU. Däremot kommer deras import främst från EU.

”Framförallt de stora företagen som bedriver handel med länder utanför EU”

Det är också framförallt inom de två största branscherna – information och kommunikation samt tillverkning – som handeln med länder utanför EU dominerar. Detta hänger nära samman med att stora företag är särskilt dominerande inom just dessa branscher. För digitala tjänster, som är vanliga inom informations- och kommunikationsbranschen, är det troligen också enklare och mer kostnadseffektivt att tillhandahålla dem internationellt. I de flesta andra branscher sker handeln i större utsträckning med andra EU-länder. Ett tydligt undantag är företagstjänster där exporten i hög grad går till länder utanför EU.

Fyra länder dominerar tjänstehandeln

En jämförelse mellan länderna i STEC, det vill säga samtliga EU-länder samt Norge och Island, visar att fyra länder har en särskilt omfattande tjänstehandel. Det är Tyskland, Irland, Frankrike och Nederländerna, i nämnd ordning.

Fyra länder har betydligt högre tjänstehandel än andra

Total tjänstehandel (export + import) i de femton länder med högst tjänstehandel, miljarder euro, år 2022

Anmärkning: Tjänstehandel som fångas utanför företagsstatistiken ingår i detta diagram för att ge en heltäckande bild av varje lands totala tjänstehandel.

Källa: Eurostat (STEC)

Ett befolkningsperspektiv förändrar bilden av handeln

När varje lands totala tjänstehandel sätts i relation till befolkningsstorleken förändras jämförelsen mellan länderna. Av de fyra länder som har högst total tjänstehandel sjunker Tyskland och Frankrike i rangordningen när handeln mäts per capita. Irland och Nederländerna håller sig kvar i topp men det land som tydligt har högst tjänstehandel per capita är Luxemburg.

För Sveriges del förändras inte storleken på handeln, i jämförelse med andra länder, när befolkningen tas med i beräkningen. Sverige har den tionde högsta totala tjänstehandeln och den tionde högsta tjänstehandeln per capita. Däremot stiger samtliga övriga nordiska länder i rangordningen när handeln mäts per capita. Ett tydligt exempel är Island, som har den lägsta totala tjänstehandeln men den sjunde högsta tjänstehandeln per capita.

Luxemburg har den tydligt högsta tjänstehandeln per capita

Tjänstehandel per capita (export + import dividerat med befolkningsstorleken) i de sexton länder med högst tjänstehandel per capita, tusentals euro per capita, år 2022

Källa: Eurostat (STEC) och Världsbanken

Luxemburg och Irland har hög andel utlandsägda företag

Luxemburg och Irland har inte bara en hög tjänstehandel per capita utan också en särskilt stark dominans av utlandsägda företag inom tjänstehandeln. I Luxemburg svarade utlandsägda företag för hela 92 procent av tjänstehandeln. I Irland var motsvarande andel 84 procent. I båda fallen finns särskilda nationella förhållanden som kan bidra till detta. Luxemburg förknippas ofta med sin finansindustri och sina skattefördelar medan Irland lockar internationella företag inom teknik och IT genom sin låga bolagsskatt.

”Sverige har den tionde högsta totala tjänstehandeln och den tionde högsta tjänstehandeln per capita”

Bland de fyra länder med högst total tjänstehandel är det just i Irland och Nederländerna som utlandsägda företag dominerar. Dessa två länder har också en hög tjänstehandel per capita. Tyskland och Frankrike, som har en lägre tjänstehandel per capita, kännetecknas i stället av en mer inhemskt präglad företagsstruktur. Särskilt utmärkande är Frankrike, där endast 29 procent av tjänstehandeln utförs av utlandsägda företag, vilket är den tredje lägsta andelen bland länderna.

”Ägandet inom den svenska utrikes tjänstehandeln kan beskrivas som balanserat”

Bland övriga länder går det dock inte att urskilja något tydligt mönster mellan företagens ägarstruktur och tjänstehandel per capita. Ett exempel är Danmark, som har en av de högsta nivåerna av tjänstehandel per capita, men samtidigt den lägsta andelen utlandsägda företag inom tjänstehandeln.

Jämnare ägarstruktur i Sverige än i flertalet andra länder

Jämfört med övriga länder i STEC har Sverige en andel tjänstehandel genom utlandsägda företag som ligger precis i mitten, lika många länder har en högre som en lägre andel. Ägandet inom den svenska utrikes tjänstehandeln kan beskrivas som balanserat, där både inhemskt ägda och utlandsägda företag är betydelsefulla. Å ena sidan bidrar inhemskt ägda företag med trygghet och större kontroll. Å andra sidan lockar Sveriges goda investeringsklimat utländska företag som kan bidra med nya erfarenheter och tillgång till en mer internationell marknad.

EU:s tjänstehandel som helhet är mer utlandsägd än Sveriges

Andel utlandsägda företag inom tjänstehandeln (export + import) för länderna i STEC samt EU27, procent, år 2022 

Källa: Eurostat (STEC)

Stora företag dominerar inte i alla länder

Stora företag dominerar den svenska tjänstehandeln och inte så förvånande är det så det ser ut i de flesta länder, men inte i alla. I 8 av de 29 länderna har stora företag inte någon tydlig dominans. Malta utmärker sig med det minsta beroendet av stora företag. Istället är små företag helt dominerande och svarade för hela 94 procent av landets tjänstehandel. Detta kan förklaras av den dominerande verksamheten inom finansiella tjänster och spel, branscher som normalt kräver färre anställda.

”Tyskland har den högsta andelen handel utförd av stora företag”

Stora företag har en starkare dominans inom EU som helhet än i Sverige som enskilt land. Samtidigt finns det fler enskilda länder där stora företag har en mindre betydelse än i Sverige. Att dominansen ändå är högre på EU-nivå beror till stor del på att de länder där stora företag har särskilt stor betydelse också svarar för höga tjänstehandelsvärden, det vill säga dessa länder får en större vikt vid sammanvägningen. Det finns tendenser till att länder som domineras av stora företag har en mer omfattande tjänstehandel. Tyskland som har den högsta totala tjänstehandeln har också den högsta andelen handel utförd av stora företag.

Starkare dominans av stora företag i EU som helhet än i Sverige

Andel tjänstehandel (export + import) utförd av stora företag, de fyra länder med högst total tjänstehandel samt Sverige och EU27, procent, år 2022 

Källa: Eurostat (STEC)

I Norden är Norge det enda landet där stora företag inte svarar för merparten av tjänstehandeln. Istället spelar små företag en särskilt viktig roll, framförallt inom exporten och transportbranschen.

Tre branscher dominerar i EU

Medan information och kommunikation samt tillverkning är de två branscher som dominerar den svenska tjänstehandeln är det tre branscher som dominerar EU:s marknad. Utöver information och kommunikation samt tillverkning spelar även transportbranschen en betydande roll.

Information och kommunikation är mer framträdande i Sveriges utrikes tjänstehandel än i EU:s

Andel av total tjänstehandel (export + import) som företag inom olika branscher (SNI) svarade för, i Sverige och i EU27, procent, år 2022

Källa: Eurostat (STEC)

Transportbranschen, liksom finansbranschen, har en mer framträdande roll inom EU i stort än i Sverige. Samtidigt utgör branscherna information och kommunikation samt företagstjänster en större andel av Sveriges utrikes tjänstehandeln jämfört med EU som helhet. Det är också inom branscherna information och kommunikation samt företagstjänster, tillsammans med bygg, som Sverige har den största andelen av EU:s totala tjänstehandel. I alla tre branscher svarade Sverige för 6 procent av EU:s totala tjänstehandel. Den höga andelen inom byggbranschen förklaras främst av den svenska tjänsteimporten som utgjorde 11 procent av EU:s totala import inom branschen. När det gäller företagstjänster är det däremot exporten som är förhållandevis starkast.

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 6 - 2025.

Ladda ner nummer 6 - 2025 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv