Pressmeddelande

Män utan barn vanligaste biståndstagarna

Senast uppdaterad: 2025-10-15

Ensamstående män utan barn är den största gruppen som får ekonomiskt bistånd och utgör över två femtedelar av hushållen som får stöd. Det visar jämställdhetsstatistik från SCB.

– Hushåll utan barn är vanligare bland mottagare av ekonomiskt bistånd än hushåll med barn, och det finns en skillnad i hur biståndet fördelas mellan kvinnor och män, säger Maria Larsson, utredare inom jämställdhetsstatistik på SCB, som analyserat statistik för 2024.

Näst efter ensamstående män utan barn (42 procent) kommer ensamstående kvinnor utan barn (30 procent), i fråga om att få ekonomiskt bistånd. Den grupp som i minst utsträckning får ekonomiskt bistånd är ensamstående män med barn, som stod för under 3 procent av hushållen med stöd. Ensamstående kvinnor med barn utgör cirka 15 procent.

Hushåll med ekonomiskt bistånd 2024

Grupp

Andel biståndsmottagare inom respektive grupp, %

Procentuell fördelning mellan hushållstyper

Sammanboende utan barn

1

3

Sammanboende med barn

1

9

Ensamstående kvinnor utan barn

5

28

Ensamstående kvinnor med barn

11

15

Ensamstående män utan barn

6

42

Ensamstående män med barn

5

3

Totalt

4

100

Kön, utbildning och dödlighet

Statistiken över dödsorsak skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Under 2024 var hjärt- och kärlsjukdomar den vanligaste dödsorsaken bland både kvinnor och män – men desto vanligare bland män, ett mönster som genomsyrar alla ålderskategorier. Dödstalen i hjärt- och kärlsjukdomar stiger med åldern och högst dödlighet ses i åldersgruppen 75+ år med cirka 1 800 kvinnor och 1 900 män per 100 000 invånare.

Skillnader syns också i dödligheten för personer med olika utbildningsnivå. Kvinnor och män med eftergymnasial utbildning har lägst dödlighet i flera olika typer av sjukdomar, medan de med förgymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning har högst dödlighet i dessa sjukdomar.

Självmord vanligare bland män

Män med förgymnasial utbildning är också överrepresenterade i statistiken när det gäller självmord och skadehändelser med oklar avsikt. Inom gruppen är dessa dödsorsaker mer än dubbelt så vanligt som bland kvinnor med motsvarade utbildning.

– Oavsett utbildningsbakgrund har män generellt en högre dödlighet än kvinnor när det gäller självmord och oklara skadehändelser, säger Maria Larsson och tillägger:

– Vi kan se skillnader mellan kvinnor och män och mellan personer med olika utbildningsnivåer – ett mönster som blir tydligt när statistiken bryts ner i mindre grupper.

Dödsorsaker per 100 000 invånare för personer i åldern 35–84 år, 2024

 

Kvinnor

Män

Dödsorsak

Förgymnasial

gymnasial

Eftergymnasial

Förgymnasial

Gymnasial

Eftergymnasial

Andningsorganens sjukdomar

95

60

28

96

68

41

Hjärt-kärlsjukdomar

222

162

97

363

275

185

Självmord och skadehändelse med oklar avsikt

17

14

9

40

26

17

Skador och förgiftningar, exkl. skadehändelse med oklar avsikt

34

20

13

66

45

27

Tumörer

345

288

230

391

338

249

Övrigt

217

144

89

301

220

159

Totalt**

1008

759

524

1336

1045

730

Därav alkoholrelaterad dödlighet**

28

18

10

75

51

25

Därav Covid-19***

7

5

2

9

8

5

*Tabellen innehåller ett urval av dödsorsaker, därför summerar inte dödsorsakerna till totalen.
**Alkoholdiagnos nämnd på dödsorsaksintyget.
***Covid19-virus påvisat.

Fakta: Om statistiken

Jämställdhetsstatistiken har inte någon egen datainsamling utan sammanställer statistik från ett stort antal undersökningar. Det rör sig både om statistik som tidigare publicerats inom ramarna för andra undersökningar och om specialbearbetningar specifika för jämställdhetsstatistiken.

Statistiken i den här publikationen är hämtad ur Socialstyrelsens databaser Registret över ekonomiskt bistånd och Dödsorsaksregistret.

Länkar

Senaste statistiknyheten

Jämställdhetsstatistik

Hitta statistik hos SCB

Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB