Pressmeddelande

Utrikes födda oftare i lågkvalificerade yrken

Senast uppdaterad: 2026-04-14

Utrikes födda arbetar i högre grad än inrikes födda i yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion. Här ingår exempelvis städare och köks- och restaurangbiträden. Det visar ny statistik från SCB.

2024 arbetade drygt var tionde utrikes född inom denna typ av yrken, medan motsvarande andel för inrikes födda var 3 procent. Andelen utrikesfödda inom yrkeskategorin varierar beroende på orsaken till att man bosatt sig i Sverige.

– Andelen är exempelvis större för dem som kommit som anhöriginvandrare än som studenter, säger Karin Lundström, demograf på SCB.

Ojämn yrkesfördelning

Yrkesfördelningen skiljer sig åt mellan män och kvinnor, både bland utrikes och inrikes födda.

Det är en högre andel utrikes födda än inrikes födda som arbetar inom yrkesområdet service, omsorg och försäljning. Det är särskilt vanligt bland kvinnor, och drygt var tredje utrikes född kvinna jobbar inom området.

– Varannan kvinna som invandrat som flykting eller flyktinganhörig arbetar inom service, omsorg eller försäljning, medan motsvarande för män är var fjärde, säger Karin Lundström.

Skillnaden mellan utrikes och inrikes födda män är mindre jämfört med kvinnor, när det gäller andelen som arbetar i yrken med krav på fördjupad högskolekompetens.

Det är en större andel kvinnor än män som arbetar inom yrken med krav på fördjupad högskolekompetens. Det gäller både utrikes och inrikes födda.

Fördelning efter yrkesområde för sysselsatta kvinnor 20–65 år, 2024, andel i procent

Yrkesområde Utrikes född, grund för bosättning Utrikes född, totalt Inrikes född
studier arbete anhörig till ej flykting anhörig till flykting flykting/ skyddsbehövande Övrigt uppgift saknas/ ej aktuellt
Chefsyrken 2 5 2 2 2 3 5 3 7
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens 60 46 20 17 17 22 31 24 34
Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande 8 10 7 6 7 7 10 7 12
Yrken inom administration och kundtjänst 3 4 6 4 5 5 8 6 10
Service-, omsorgs- och försäljningsyrken 5 15 36 54 47 38 23 36 26
Övriga yrken med krav på gymnasiekompetens samt eftergymnasial utbildning kortare än två år 2 3 4 3 4 4 4 4 5
Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion 6 13 16 10 11 16 9 13 3
Yrke okänt 13 3 9 5 8 5 11 8 3
Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100
Antal 6 000 28 000 142 000 48 000 121 000 78 000 125 000 548 000 1 824 000

Fördelning efter yrkesområde för sysselsatta män 20–65 år, 2024, andel i procent

Yrkesområde Utrikes född, grund för bosättning Utrikes född, totalt Inrikes född
studier arbete anhörig till ej flykting anhörig till flykting flykting/ skyddsbehövande Övrigt uppgift saknas/ ej aktuellt
Chefsyrken 3 5 4 3 3 4 6 4 9
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens 59 40 14 11 9 16 21 18 22
Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande 7 9 8 8 7 7 10 8 16
Service-, omsorgs- och försäljningsyrken 3 8 19 29 25 16 10 17 11
Yrken inom byggverksamhet och tillverkning 1 14 13 8 12 14 16 13 16
Yrken inom maskinell tillverkning och transport m.m. 6 6 13 15 17 14 9 13 10
Övriga yrken med krav på gymnasiekompetens samt eftergymnasial utbildning kortare än två år 3 4 9 10 9 7 6 7 7
Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion 6 10 12 9 11 12 5 10 3
Yrke okänt 13 3 10 7 9 10 17 10 6
Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100
Antal 8 000 74 000 93 000 36 000 196 000 68 000 134 000 609 000 1 913 000

Lägre sysselsättning bland utrikesfödda

2024 fanns det 4,9 miljoner sysselsatta i åldrarna 20–65 år. Av dem var knappt 1,2 miljoner – motsvarande knappt 24 procent – utrikes födda.

Utrikes födda är sysselsatta i lägre utsträckning än inrikes födda. 2024 var 67 procent av utrikes födda kvinnor och 73 procent av utrikes födda män i åldrarna 20–65 år sysselsatta. För inrikes födda var andelen sysselsatta 84 procent för både kvinnor och män.

Om statistiken

Sysselsättning

Antal och andel sysselsatta baseras på uppgifter från Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). I BAS används administrativa data från flera olika källor. För att klassificera sysselsatta används huvudsakligen arbetsgivardeklarationer på individnivå. Dessa uppgifter kompletteras med bland annat årlig kontrolluppgift och deklarationsuppgifter över näringsverksamhet.

Yrke

Yrke redovisas enligt Standard för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK 2012) på 1-siffernivå. Yrkena kan delas in efter kvalifikationsnivå, som avser vilka utbildningskrav som normalt gäller för yrket.

  1. Inga krav på särskild yrkesutbildning, eller krav på en kortare introduktionsutbildning. Det innebär i princip inga utbildningskrav utöver grundskola.
  2. Gymnasiekompetens samt eftergymnasial utbildning kortare än två år.
  3. Krav på kortare högskoleutbildning (mindre än tre år), eller någon annan eftergymnasial utbildning som är kortare än tre år, t.ex. folkhögskola eller yrkeshögskola.
  4. Krav på teoretisk specialistkompetens. Det innebär minst tre års högskoleutbildning.

Nedan redovisas yrkena efter kvalifikationsnivå. Observera att detta avser vilken utbildningsnivå som normalt krävs för yrket. Det finns sällan absoluta utbildningskrav för yrken i Sverige, det gäller för vissa legitimationsyrken, främst inom hälso- och sjukvård och för vissa hantverksyrken, t.ex. elektriker.

  • Chefsyrken (Kvalifikationsnivå 3–4)
  • Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens (Kvalifikationsnivå 4)
  • Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande (Kvalifikationsnivå 3)
  • Yrken inom administration och kundtjänst (Kvalifikationsnivå 2)
  • Service-, omsorgs- och försäljningsyrken (Kvalifikationsnivå 2)
  • Yrken inom lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske (Kvalifikationsnivå 2)
  • Yrken inom byggverksamhet och tillverkning (Kvalifikationsnivå 2)
  • Yrken inom maskinell tillverkning och transport m.m. (Kvalifikationsnivå 2)
  • Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion (Kvalifikationsnivå 1)

Länkar

Vanligaste yrkena för utrikes födda

Fler nyheter, pressmeddelande och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB