Till innehåll på sidan

Kort analys

Ökande gap mellan kvinnors och mäns partisympatier

Senast uppdaterad: 2021-08-17

Kvinnor i Sverige sympatiserar i större utsträckning med riksdagspartier till vänster på den politiska skalan. Män sympatiserar mer med partier åt höger och könsskillnaderna har ökat stort under de senaste 50 åren.

I år är det 100 år sedan kvinnor i Sverige för första gången fick rösta i val till riksdagen. Valdeltagande ses ofta som den primära indikatorn för politiskt engagemang. I valet 1921 var det stora skillnader i valdeltagande mellan kvinnor och män. Det var först på 1970-talet som kvinnor och män röstade i lika hög utsträckning och valdeltagandet har sedan dess varit ungefär lika stort för båda könen.

– Om vi i stället studerar partisympatierna för kvinnor och män över tid, kan vi se att polariseringen av politiska åsikter under de senaste 50 åren har ökat mellan könen, säger Mikaela Järnbert, statistiker på SCB.

Könsskillnaderna har blivit större

SCB har varje år i maj och november sedan 1972 genomfört partisympatiundersökningen (PSU). Om vi studerar novembermätningarna under valår ser vi att strax efter 1973 års riksdagsval är skillnaderna små mellan mäns och kvinnors partisympatier. Cirka 50 år senare har skillnaderna ökat markant. Störst är skillnaderna inom det parti som bara ingått i mätningarna sedan 2010, nämligen Sverigedemokraterna. I novemberundersökningen 2018 var det 22,7 procent av männen och 9,3 procent av kvinnorna som sympatiserade med partiet, en skillnad på 13,4 procentenheter. Moderaterna har under större delen av de nära 50 år som mätningarna genomförts haft en högre andel manliga sympatisörer än kvinnliga. Trenden har hållit i sig och skillnaderna har också ökat över tid.

Olika stora könsskillnader i olika tider

Även för Socialdemokraterna har det under senare år uppstått en könsskillnad bland sympatisörerna. Partiet har under större delen av de senaste fem decennierna haft en jämn fördelning av kvinnliga och manliga sympatisörer, men vid de senaste mätningarna har de kvinnliga sympatisörerna blivit i majoritet. Vänsterpartiet hade en större andel manliga sympatisörer under 1970- och -80-talen, men har sedan slutet av 1990-talet haft en övervikt av kvinnliga vid de flesta mättidpunkterna.

Inga större förändringar i könsfördelningen har skett gällande Centerpartiets, Liberalernas, Kristdemokraternas och Miljöpartiets sympatisörer. Miljöpartiet och Kristdemokraterna har i samtliga mätningar haft en högre grad av kvinnliga sympatisörer än manliga. För Centerpartiet och Liberalerna har det varierat något, men generellt har båda partierna hela tiden haft en ungefär lika stor andel manliga som kvinnliga sympatisörer.

Valforskningsrapport bekräftar resultaten

Dessa resultat bekräftas i rapporten "Trender i könsskillnader bland svenska väljare", skriven av Maria Oskarson och Jakob Ahlbom på Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet. De konstaterar att kvinnor i dag står mer till vänster än män, att de prioriterar välfärdsfrågor högre samt att de är mer positiva till en offentlig välfärdspolitik än män är (Oskarson och Ahlbom; 2021).

I diagrammen nedan visas partisympatierna efter kön i november 1973 och 2018. Procent

Partisympatier 1973 och 2018

Diagram: Partisympatier 1973. Procent

Diagram: Partisympatier 2018. Procent

Fler kvinnor än män saknar partisympati

Ovan har vi fokuserat på partisympatierna i väljarkåren. Det finns även en grupp som uppger att de inte har någon partisympati alls, och det är vanligare bland kvinnor än bland män. Fenomenet är detsamma under merparten av varje studerad mandatperiod, men syns i betydligt lägre utsträckning i direkt anslutning till riksdagsvalen. I diagram 2 visas andelen utan partisympati bland kvinnor och män under de senaste fyra mandatperioderna.

– Vi kan se att medan andelen utan partisympati sjunker bland både kvinnor och män i nära anslutning till valtillfällena, ökar den strax därpå och är högre under mellanvalsperioden. Ökningen är också påtagligare bland kvinnor än bland män, säger Mikaela Järnbert.

Partisympatiundersökningen  2002-2020 –andel utan partisympati efter kön. Procent

Diagram: Partisympatiundersökningen  2002-2020 –andel utan partisympati efter kön. Procent

* Valår 2010, 2014, 2018

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att valdeltagandet i Sverige är i princip lika stort bland kvinnor som bland män. Däremot skiljer sig partisympatierna åt mellan könen och vi kan notera en ökad polarisering mellan män och kvinnor under det senaste halvseklet. Kvinnor och män skiljer sig även åt när det gäller att ha en partisympati under en mellanvalsperiod.

Text- och innehållsansvariga