Det är stor variation mellan Sveriges kommuner när det gäller hur många flyktingar som flyttat ut, men i genomsnitt hade 32 procent efter tre år lämnat den kommun de kom till först. Bland de kommuner som tog emot minst 200 flyktningar 2016 hade Sigtuna högst andel utflyttade (7 av 10) och Västerås lägst (1 av 10). De tre kommuner varifrån flest flyktingar och deras anhöriga hade flyttat ut efter tre år var förutom Sigtuna, också Lidingö och Solna, samtliga i Stockholms län. Drygt 70 procent av dem som mottogs i dessa kommuner 2016 hade flyttat ut och bosatt sig i en annan kommun 2019.

Flera Stockholmskommuner bland dem med högst utflyttning

Sju av de tio kommuner som hade högst andel utflyttade flyktingar och anhöriga till flyktingar ligger i Stockholms län, och samtliga är pendlingskommuner nära Stockholm (diagram 1). De tre kommuner med högst utflyttning som ligger utanför Stockholms län var Filipstad i Värmlands län, Sollefteå i Västernorrlands län och Högsby i Kalmar län.

Diagram 1. Kommuner med högst andel utflyttade till och med 2019, bland de kommuner som tog emot minst 200 flyktingar under 2016.

Källa: Integration – statistik och analys

Vart flyttade de?

Flyttmönstren från de tio mottagningskommunerna som nämnts ovan ser olika ut. Framför allt utmärker sig i det här avseendet Sollefteå kommun, där endast fyra procent av de flyktingar som flyttat därifrån, tre år senare bodde kvar i Västernorrlands län. Hela 88 procent hade flyttat till en kommun i något annat län. Det var också vanligt att flytten hade gått till en större stad, som Norrköping, Uppsala eller Örebro.

Filipstads kommun i Värmlands län hade en liknande situation. Av de flyktingar som lämnat Filipstad bosatte sig 26 procent i en annan kommun inom länet och 74 procent flyttade till en kommun i ett annat län. Av dem som flyttat inom länet hade de flesta, ungefär 70 procent, flyttat till Karlstad. De som hade lämnat länet tenderade att flytta till någon större stad, som Eskilstuna, eller till storstäder som Malmö och Göteborg.

Diagram 2. Boendekommun 2019 för de flyktingar som flyttat från sin mottagningskommun. Endast kommuner som tog emot minst 200 nyanlända flyktingar under 2016 är med i beräkningen.

Källa: Integration – statistik och analys

De flesta av de flyktingar som flyttade från Botkyrka kommun (70 procent), Huddinge kommun (66 procent) och Sundbybergs kommun (59 procent) hade bosatt sig i en annan kommun i Stockholms län 2019.

Sigtuna kommun bildar en kontrast gentemot de övriga kommunerna i Stockholms län. Endast 34 procent av dem som flyttade från kommunen bosatte sig i en annan kommun i samma län. Majoriteten, 64 procent, flyttade till en kommun i ett annat län, exempelvis Uppsala som angränsar till Sigtuna kommun.

Bland de flyktingar och deras anhöriga som flyttade inom Stockholms län var det vanligt att flytten gick till Stockholms stad. Södertälje, Upplands Väsby respektive Värmdö kommuner var också populära flyttmål bland de flyktingar som lämnade Botkyrka, Sigtuna och Nacka. Bland dem som flyttat till en kommun i ett annat län var större städer nära Stockholm populära, som till exempel Uppsala, Västerås och Eskilstuna.

Varför flyttade de?

Flera faktorer kan ha betydelse för varför flyktingarna flyttade vidare till en annan kommun. För personer som anvisats till en kommun kan typen av bostadslösning som erbjudits ha haft betydelse för om de bott kvar eller lämnat kommunen. Kommunerna ska i så stor utsträckning som möjligt erbjuda permanenta bostäder till dem som anvisats dit, men bosättningslagen ger också kommunerna utrymme att erbjuda tillfälliga bostadslösningar. Tillgång till bostäder är också något som i allmänhet kan ha betydelse för om och vart man väljer att flytta. Generellt sett har tillgången till bostäder varit bättre i mindre kommuner än i storstadsområden.

Bättre möjligheter att få ett arbete kan vara ett motiv för att flytta från en kommun. De flyktingar och flyktinganhöriga som togs emot 2016 har ofta flyttat till större städer. Tidigare studier från SCB visar dock att flyktingar ofta haft svårare att komma in på arbetsmarknaden i större städer, både jämfört med storstadsområdena och jämfört med landsbygdskommuner.

Även närheten till landsmän är en faktor som kan ha haft betydelse för de nyanlända flyktingarna. Tidigare studier visar att migranter tenderar att bosätta sig i områden där det redan bor människor från samma land som de själva fötts i.

Hur ser flyttmönstren ut i olika kommuner?

År 2020 publicerade SCB rapporten Så flyttar nyanlända flyktingar under de första åren i Sverige. Flyttmönster bland kommunmottagna 2016–2019, se länk nedan. Rapporten ger en beskrivande bild av flyttmönster av nyanlända flyktingar under deras första år i Sverige.

Vill du titta på hur flyttningsmönstret ser ut i din kommun eller region? Tabellen med uppgifter om alla kommuner finns i länken nedan. Även ytterligare statistik om personer som togs emot i en kommun under perioden 2017–2019 finns i tabellen.

Fakta

I den här artikeln studeras flyttmönster bland flyktingar och deras anhöriga (kommunmottagna). Med kommunmottagna avses personer som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande, enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen (2005:716), och deras anhöriga och som omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar.

Totalt togs nära 70 000 flyktingar och anhöriga emot i Sveriges kommuner under 2016. Samtliga kommuner i Sverige tog emot flyktingar 2016 men här har analysen avgränsats till de 89 kommuner som tagit emot minst 200 personer.