Redaktionellt

Prisökningar på bensin slår olika

Senast uppdaterad: 2026-03-31

Sedan kriget mot Iran har tankfartyg inte kunnat passera Hormuzsundet i Persiska viken. Priset på bensin och diesel har redan börjat öka men påverkar hushållen olika beroende på vilken inkomstgrupp de tillhör.

Genom det trånga sundet i Persiska viken passerar varje dag omkring 20 procent av all råolja i världen. För Sveriges del, som i ett globalt perspektiv är en relativt liten konsument, får det trots det efterverkningar. När tillgången begränsas ökar priset på råolja och i förlängningen bensin, diesel och andra petrokemiska produkter. 

För att skapa en bild av höjda bensin- och dieselpriser har SCB simulerat ökningar vid pump på 40 procent. Hushållen som påverkas är uppdelade i deciler, sorterade från lägst till högst och uppdelade i tio lika stora delar. Decil 1 är den tiondel med lägst inkomst upp till decil 10, tiondelen med högst inkomst.

Kostnadsökning per hushåll om bensin- och dieselpris stiger med 40 procent

– För hushåll med lägst inkomst innebär en 40-procentig höjning av bensin- och dieselpriset en månatlig kostnadsökning med drygt 310 kronor. Hushåll med högre inkomster kommer att varje månad få kostnadsökningar på mellan 410 och 470 kronor, säger Mattias Bågling, ekonom, SCB.

Men för att se hur mycket en prisökning vid pump slår mot hushåll med bensin- eller dieseldriven bil behöver man se hur den påverkar hushållets disponibla inkomst.

Decil 1 som hade lägre kostnadsökning räknat i kronor får en högre påverkan på den disponibla inkomsten. För hushållen i decil 1 kommer 2,14 procent mer av deras disponibla inkomst att gå till att täcka en prisökning på diesel eller bensin. För decil 10, de hushållen med högst inkomst kommer ökningen att vara 0,25 procent av den disponibla inkomsten för motsvarande prisökning.

Andel berörda hushåll per inkomstdecil

– Färre hushåll med låga inkomster påverkas av förändrade priser på bensin och diesel. Prisökningar på bensin och diesel slår dock mer på ekonomin som andel av inkomsten för de med lägst inkomster i. Beloppsmässigt påverkas hushåll i de övre inkomstklasserna mest av ändrade bensin- och dieselpriser, säger Mattias Bågling, SCB.

15 miljoner ton råolja importerades 2025

Bensin och diesel raffineras ur råolja och under 2025 importerade Sverige drygt 15 miljoner ton råolja, en nivå som de tre senaste åren har minskat med 3,4 miljoner ton från toppnoteringen 2022 då mer än 18,8 miljoner ton importerades.

Sverige importerar mer eller mindre ingen olja från länderna kring Persiska viken. I stället domineras Sveriges import av råolja från fem länder. 

Topp-5 länder som Sverige importerar råolja från

Källa: Utrikeshandel med varor, SCB

 

Majoriteten av råoljan som importerades 2025 kom från Norge, 56 procent. USA och Storbritannien var andra och tredje största importland till Sverige med 15,4 och 12,3 procent av den totala importen av råolja. 

Import av råolja i miljoner ton till Sverige 2020 till 2025

Ingen mer rysk olja

Fram till 2022 importerades en stor del av råolja till Sverige från Ryssland. Under 2019 importerades närmare en tredjedel av all råolja till Sverige från Ryssland. Import av rysk råolja stoppades efter landets storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Sedan importen från Ryssland stoppades importeras ungefär motsvarande mängd från Guyana i Sydamerika.

Fakta

Eventuella prisökningar på diesel eller bensin beräknats endast för hushåll som äger eller leasar en bil privat. Hushåll med tjänste- eller förmånsbilar ingår inte i beräkningen. Så sannolikt är det fler personer som kan komma att beröras om priset vid pump ökar.

I mikrosimuleringsmodellen FASIT ingår uppgifter om hushållens inkomster, skatter och transfereringar samt uppgifter om hushållens utgifter för att simulera regelförändringar och dess effekter på offentliga finanser och inkomstfördelningen.

Uppgifter från undersökningen Hushållens utgifter 2021 ligger till grund för utgiftsuppgifterna i FASIT. I modellen har imputeringar, när saknade värden i dataset fylls i, skett så att utgifter för alla hushåll i urvalet erhållit värden avseende utgifter som andel av hushållets disponibla inkomster per COICOP-grupp. I underlaget har andelarna avseende bensin och diesel multiplicerats med 1,40 för att på så sätt analysera effekterna för respektive inkomstdecil hur en ökad utgift för drivmedel 40 procent påverkar. Tabellerna avser hushåll som berörs av ändrade priser på bensin och diesel, dvs hushåll som kör bil med bensin eller diesel som drivmedel.

Uppgifter avseende utrikeshandel med varor samlas in genom SCB:s månadsundersökningar Intrastat och Särskilda varuförflyttningar. Därtill kommer månadsvisa uppgifter som SCB får från Tullverket.