Redaktionellt
Förtidsröstning har lång tradition i Sverige
Senast uppdaterad: 2026-08-27
I Sverige har man kunnat rösta före valdagen sedan andra världskriget och och förtidsröstningen har blivit allt viktigare. I riksdagsvalet 2022 förtidsröstade nästan hälften av de röstande.
Förtidsröstning på sjukhus. Fram till 70-talet var det som då kallades poströstning begränsat till dem som hade svåra hinder, som sjukdom eller ålder, att ta sig till vallokalen.
Under andra världskriget låg hundratusentals svenskar män inkallade vid Sveriges gränser. När det börjar närma sig kommunalval 1942 insåg man att många av dem inte skulle kunna rösta. Därför föreslog man att det skulle bli möjligt att rösta på postkontor före valdagen. Samma system användes för första gången i ett riksdagsval 1944. Då var det två procent av de röstande som poströströstade.
Begränsad poströstning i början
Att rösta innan valet har alltså en lång historia i Sverige, även om det under de första åren inte var så många som använde möjligheten. Det beror på att den var begränsad till dem som hade svåra hinder att ta sig till vallokalen, som till exempel låg på sjukhus eller bodde på äldreboende.
Nästan hälften förtidsröstade 2022
I riksdagsvalet 1968 var poströstandet fortfarande lågt. Det var 6 procent som röstade innan valdagen. Nästa riksdagsval 1970 hade mycket ändrats. För första gången röstade man till endast en kammare i riksdagen. Dessutom ändades reglerna och det blev möjligt för alla att poströsta, inte bara de som hade särskilda förhinder.
Förändringen verkar ha varit uppskattad, 14 procent röstade innan valdagen i riksdagsvalet 1970, mer än dubbelt så många som bara två år tidigare. Under sjuttiotalet steg sedan andelen som poströstade för varje val. Det fortsatte fram till 1985 då 37 procent röstade innan valdagen.
Faller tillbaka under nittiotalet
Under nittiotalet minskar andelen som poströstar. Samtidigt faller även det totala valdeltagandet. En ny brytpunkt blir 2006 då förutsättningarna för att rösta innan valdagen reformerades igen. Ansvaret för att organisera röstningen gick över från posten till kommunerna och det nya namnet förtidsröstning.
Förtidsröstningen organiseras sedan dess av kommunerna i vallokaler som hålls öppna innan valen. Efter 2006 fick förtidsröstingen ny fart och andelen som röstar innan valdagen har fortsatt växa sedan dess. År 2022 var det rekordmånga som förtidsröstade: 48 procent, eller nära hälften av alla som röstade. De flesta röstar under sista veckan före valdagen.
Fakta
Förtidsröstningen får inledas 18 dagar före valdagen och pågår sedan fram till och med valdagen. Totalt sett pågår alltså förtidsröstningen i 19 dagar. Alla kommuner har skyldighet att se till att det finns minst en lokal som tar emot förtidsröstar även på valdagen.
Länkar
Allmänna val, valdeltagandeundersökningen
100 år sedan kvinnor första gången gick till valurnorna