I början av 1900-talet var alkoholkonsumtionen en het politisk fråga både i Sverige och i omvärlden. Alkoholförsäljningen reglerades och många tyckte att ett förbud var påkallat.

År 1921 beslutade riksdagen att det skulle bli möjligt att anordna rådgivande folkomröstningar. Och redan året därpå utnyttjades möjligheten för första gången, till en folkomröstning i frågan om ett "införande av fullständigt rusdrycksförbud".

Totalt var det 55,1 procent av de röstande som använde sin röst. Något mer än i riksdagsvalet året innan, då 54,2 procent deltog. Men eftersom debatten inför omröstningen varit så het, var valdeltagandet ändå lägre än väntat.

Statistisk årsbok 2013, s 514, (pdf)

Skilde på kvinnor och män

I folkomröstningen var alltså både män och kvinnor röstberättigade, men den kvinnliga rösträtten var ännu inte mer etablerad än att man såg till att kvinnor och män röstade med olika valsedlar. Det ansågs nämligen viktigt att veta hur de båda könen röstat, så att inte kvinnornas röster skulle avgöra i en fråga som egentligen ansågs var mest för män.

Valresultatet för regioner och uppdelat på kön finns på Wikipedia. 

Kvinnor röstade också i mycket högre grad än män för ett förbud – 59 procent av kvinnorna röstade för förbudet, medan 59 procent av männen röstade emot. Då det var nästan 150 000 fler män som röstade blev det en mycket knapp seger för nejsidan med 51 procent av rösterna.

Efter folkomröstningen övergavs planerna på ett totalförbud och i riksdagen drevs istället regleringar som förbud för starköl och starkcider, och mattvång på restaurang.

Länkar

Hur drack svenskarna för 100 år sedan?

100 år sedan kvinnor första gången gick till valurnorna

18 år sedan svenska folket sa sitt

Fler initiativ från folket blir lokala omröstningar