Lediga jobb och rekryteringsbehov, 2025
Brist på 61 000 personer enligt arbetsgivarna
Statistiknyhet från SCB 2026-03-06 8.00
Förra året saknade arbetsgivarna totalt 61 000 personer inom olika yrken. Bristen var ungefär lika stor inom yrken som kräver gymnasial utbildning som inom yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Det visar SCB:s undersökning Lediga jobb och rekryteringsbehov, som för andra gången redovisar statistik över kompetensbristen på den svenska arbetsmarknaden.
Bristen på arbetskraft var något lägre 2025 än 2024, då arbetsgivarna rapporterade en brist på totalt 70 000 personer. Bristen minskade inte i något specifikt yrke eller yrkesområde, utan speglade en allmän nedgång inom många yrken.
Inom yrken som vanligtvis kräver eftergymnasial utbildning saknade arbetsgivarna närmare 30 000 personer. Inom yrkesområden som motsvarar gymnasial utbildning saknade arbetsgivarna i stället 27 000 personer.
– Vi ser därför att arbetskraftsbristen är ungefär lika stor inom yrken som oftast kräver gymnasial utbildning som inom yrken som vanligtvis kräver eftergymnasial utbildning, säger Katja Olofsson, arbetsmarknadsstatistiker på SCB.
Arbetskraftsbrist inom olika yrkesområden
| Kod i SSYK | Yrkesområde | Antal personer som saknas | Osäkerhets-marginal |
| 1 | Chefsyrken | 2 000 | 500 |
| 2 | Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens | 20 000 | 2 200 |
| 3 | Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande | 9 700 | 1 100 |
| 4 | Yrken inom administration och kundtjänst | 1 200 | 300 |
| 5 | Service-, omsorgs- och försäljningsyrken | 10 500 | 1 600 |
| 6 | Yrken inom lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske | 800 | 300 |
| 7 | Yrken inom byggverksamhet och tillverkning | 10 500 | 1 300 |
| 8 | Yrken inom maskinell tillverkning och transport m.m. | 3 700 | 700 |
| 9 | Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion | 3 000 | 1 000 |
| Totalt | 61 400 | 3 700 |
Rekryteringsbehov inom flera yrken
Arbetskraftsbristen – det vill säga att arbete inte blev utfört trots att arbetsgivaren hade möjlighet att anställa – fanns inom flera yrken och områden.
12 yrkesgrupper där det saknades arbetskraft
| Yrke | Antal personer som saknas |
| IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl. | 4 000 |
| Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare | 2 700 |
| Undersköterskor | 2 600 |
| Snickare, murare och anläggningsarbetare | 2 600 |
| Ingenjörer och tekniker | 2 300 |
| Civilingenjörsyrken | 2 000 |
| Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl. | 1 900 |
| Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl. | 1 600 |
| Sjuksköterskor (inklusive specialistsjuksköterskor) | 1 600 |
| Läkare | 1 500 |
| Butikspersonal | 1 500 |
| Takmontörer, golvläggare och VVS-montörer m.fl. | 1 500 |
Bland yrken som gymnasieskolans yrkesprogram utbildar till saknade arbetsgivarna bland annat undersköterskor, snickare samt fordonsmekaniker och reparatörer. Precis som 2024 hade en stor del av arbetsgivarna dessutom haft svårt att rekrytera kyl- och värmepumpstekniker under de senaste sex månaderna.
Inom vården var det brist på
- 1 500 läkare, varav 1 400 specialistläkare
- 1 600 sjuksköterskor, varav 700 specialistsjuksköterskor
- 2 600 undersköterskor.
Över hälften av arbetsgivarna inom vården hade haft svårt att rekrytera läkare med specialistutbildning, röntgensjuksköterskor samt anestesi-, ambulans-, intensiv- och operationssjuksköterskor.
Inom data och IT saknade arbetsgivarna 4 000 personer inom IT-yrken som kräver längre eftergymnasial utbildning, främst mjukvaru- och systemutvecklare. Därtill saknades 700 drift-, support- och nätverkstekniker. Under de senaste sex månaderna hade dock nio av tio arbetsgivare som försökt rekrytera inom dessa yrkesgrupper alltid eller oftast hittat personal med rätt kvalifikationer.
Inom teknikområdet rapporterade arbetsgivarna att de saknade 4 300 ingenjörer och tekniker, bland annat med inriktning maskinteknik. Trots detta hade merparten av arbetsgivarna alltid eller oftast lyckats rekrytera ingenjörer och tekniker med rätt kvalifikationer under det senaste halvåret.
Inom skolan saknades totalt 3 300 pedagoger. Av dessa var
- 1 000 förskollärare
- 700 grundlärare
- 1 000 fritidspedagoger
- 300 speciallärare och specialpedagoger.
Många skolor hade svårt att rekrytera yrkeslärare inom Fordons- och transportprogrammet respektive Bygg- och anläggningsprogrammet, men även fritidspedagoger. Däremot hade en stor majoritet av skolorna alltid eller oftast lyckats rekrytera förskollärare, grundlärare för årskurs F–6, samt ämneslärare i svenska.
Definitioner och förklaringar
- Urvalet i Lediga jobb och rekryteringsbehov består av cirka 23 500 arbetsställen inom näringslivet, kommuner, regioner och statlig förvaltning, varav 20 300 arbetsställen har minst fem anställda.
- Statistiken om rekryteringserfarenheter och rekryteringsbehov per yrke avser arbetsställen med minst fem anställda.
- För rekryteringsbehov per yrke ställs frågan "Oavsett om ni har försökt att rekrytera eller inte: Ungefär hur många personer saknar ni per yrke, där arbetet inte blir utfört idag?".
- För rekryteringserfarenheter per yrke ställs frågan "Hur ofta lyckades ni rekrytera med rätt kvalifikationer till följande yrkesgrupper?".
- För 2025 samlades uppgifterna in för första och tredje kvartalet, med insamling januari–maj respektive juli–november. Cirka hälften av urvalet fick frågorna under respektive period.
- För 2024 samlades uppgifterna in endast för tredje kvartalet, men då från hela urvalet.
- Andelarna som använts för att analysera rekryteringserfarenheter per yrke är storleksvägda med genomsnittligt antal anställda i yrket utifrån uppgifter i SCB:s register.
- Statistiken är behäftad med osäkerhet. Därför redovisas även skattade osäkerhetsmarginaler i Statistikdatabasen.