Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS), kvartal 1 2023
Sysselsättningen fortsätter att öka första kvartalet 2023
Statistiknyhet från SCB 2023-05-31 8.00
Antalet sysselsatta personer i åldern 15 till 74 år uppgick första kvartalet 2023 till 5 115 000. Det är en ökning med 89 000 personer jämfört med motsvarande period 2022. Bland personer i åldern 16 till 64 år var antalet arbetslösa 264 000. Det motsvarar en andel på 5,1 procent uttryckt som andel av arbetskraften, och en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med första kvartalet 2022.
Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) lanserades i maj förra året och har sedan dess utökats med mer statistik allt eftersom. Statistik gällande sektor, huvudsaklig inkomstkälla samt arbetsrelaterad inkomstnivå publiceras nu för första gången för hela tidsserien från 2020. Inledningsvis utgör BAS så kallad statistik under uppbyggnad, men planeras att redovisas som officiell statistik senare i år.
Sysselsatta
Antalet sysselsatta personer i åldern 15 till 74 år ökade under första kvartalet 2023 med 89 000 jämfört med samma period 2022 och uppgick till 5 115 000. Färre kvinnor än män var sysselsatta. Totalt var 2 479 000 kvinnor och 2 635 000 män sysselsatta.
Sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta i förhållande till befolkningen, uppgick till 66,3 procent bland kvinnor och 67,9 procent bland män. I jämförelse med första kvartalet 2022 ökade sysselsättningsgraden med 1,0 procentenheter bland kvinnor och 0,6 procentenheter bland män. Sysselsättningsgraden påverkas i stor utsträckning av befolkningens demografiska sammansättning, vilket har betydelse vid jämförelse av exempelvis kommuner. Unga och äldre tenderar att ha en lägre sysselsättningsgrad och återfinns i andra arbetsmarknadsstatusar.
Arbetslösa
Antalet arbetslösa i åldrarna 16 till 64 år uppgick under första kvartalet 2023 till 264 000. Det är en minskning med 27 000 i jämförelse med första kvartalet 2022. Antalet arbetslösa kvinnor var 127 000 medan antalet män var 137 000. Det relativa arbetslöshetstalet, antalet arbetslösa i förhållande till arbetskraften, var 5,1 procent för kvinnor och 5,2 procent för män. Det motsvarar en minskad arbetslöshet bland både kvinnor och män med 0,6 procentenheter jämfört med motsvarande period 2022.
Arbetslösheten är högre bland utrikes födda än bland de som är födda i Sverige. Antalet arbetslösa utrikes födda i åldrarna 16 till 64 år uppgick under första kvartalet 2023 till 152 000. Det är en minskning med 17 000 i jämförelse med första kvartalet 2022. Antalet arbetslösa utrikes födda kvinnor var 81 000 och antalet arbetslösa utrikes födda män var 72 000. Det relativa arbetslöshetstalet var 13,5 procent för kvinnor och 10,9 procent för män bland utrikes födda. Det motsvarar en minskad arbetslöshet bland kvinnor med 2,0 procentenheter och 1,6 procentenheter bland män jämfört med motsvarande period 2022.
Huvudsaklig inkomstkälla och arbetsrelaterad inkomstnivå
För att fördjupa beskrivningen av utbudet av arbetskraft införs två indelningsgrunder som redovisas i kombination med arbetsmarknadsstatus: huvudsaklig inkomstkälla respektive arbetsrelaterad inkomstnivå.
Huvudsaklig inkomstkälla framställs utifrån vilka förvärvsinkomster och transfereringar som är störst, uppdelade i åtta kategorier.
Arbetsrelaterad inkomstnivå är en kategorisk variabel, där varje person tilldelas en kategori genom att dennes förvärvsinkomst och arbetsrelaterade transfereringar de senaste tolv månaderna sätts i relation till det för referensperioden gällande inkomstbasbeloppet. Variabeln kan användas för att få en uppfattning om i vilken utsträckning personer är förankrade på arbetsmarknaden. Det finns ingen officiell definition som säger när en person kan anses vara förankrad på arbetsmarknaden. Här används gränsen tre inkomstbasbelopp för att klassificera personer med en stark förankring på arbetsmarknaden. Det motsvarar en genomsnittlig månadslön på cirka 18 000 kr de senaste tolv månaderna. Personer med inkomster under tre inkomstbasbelopp bedöms sakna stark förankring på arbetsmarknaden.
Personer utan stark förankring på arbetsmarknaden
Av de 4 737 000 personer 20 till 64 år som var klassificerade som sysselsatta i mars 2023 hade 585 000 personer så låga arbetsrelaterade inkomster under den senaste tolvmånadersperioden att de inte kan anses ha en stark förankring på arbetsmarknaden. Detta motsvarar 12 procent av alla sysselsatta 20 till 64 år. Tabellen nedan visar hur stor andel personer inom respektive arbetsmarknadsstatus som har en arbetsrelaterad inkomstnivå som understiger tre inkomstbasbelopp och därmed kan anses sakna stark förankring på arbetsmarknaden.
| Inrikes födda | Utrikes födda | |||
|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Sysselsatta | 13% | 8% | 22% | 16% |
| Arbetslösa | 88% | 84% | 96% | 89% |
| Studerande | 96% | 96% | 97% | 96% |
| Pensionärer | 91% | 85% | 92% | 89% |
| Sjuka | 97% | 97% | 97% | 96% |
| Övriga | 89% | 86% | 97% | 93% |
| Totalt | 26% | 21% | 48% | 38% |
Sysselsatta utan stark förankring på arbetsmarknaden
Personer som är sysselsatta men har förhållandevis låga inkomster och inte anses vara starkt förankrade på arbetsmarknaden kan ha en annan huvudsaklig inkomstkälla än ersättning för arbete. Tabellen nedan visar huvudsaklig inkomstkälla för sysselsatta utan stark förankring.
| Inrikes födda | Utrikes födda | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | ||
| Ersättning för arbete | 65% | 76% | 81% | 86% | |
| Ersättning vid arbetslöshet | 2% | 2% | 3% | 3% | |
| Ersättning för studier | 20% | 15% | 9% | 6% | |
| Pension | 2% | 3% | 0% | 0% | |
| Ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga | 2% | 2% | 1% | 1% | |
| Ersättning vid sjukdom | 3% | 2% | 1% | 1% | |
| Ersättning vid föräldraledighet/närståendeomvårdnad | 6% | 1% | 4% | 1% | |
| Ekonomiskt stöd | 0% | 0% | 1% | 1% | |
| Saknar ersättningar | 0% | 0% | 0% | 1% | |
| Totalt | 100% | 100% | 100% | 100% | |
Ersättning för arbete är den vanligaste huvudsakliga inkomstkällan för både kvinnor och män, inrikes och utrikes födda. Det är en större andel av de utrikes födda som har ersättning för arbete som huvudsaklig inkomstkälla än av de inrikes födda. 81 respektive 86 procent av utrikes födda kvinnor respektive män. För inrikes födda är andelen 65 respektive 76 procent för kvinnor respektive män. Det är vanligare att män har ersättning för arbete som huvudsaklig inkomstkälla än kvinnor, både bland inrikes och utrikes födda.
Att personer har låga inkomster den senaste tolvmånadersperioden kan bero på flera saker. Exempelvis kan de ha haft ett arbete endast delar av perioden och istället haft en annan status, till exempel arbetslös eller studerande. De kanske hade ett jobb i början av perioden eller kan nyss ha fått ett jobb. De kan också ha haft ett arbete i stort sett hela perioden men inte jobbat heltid.
Ersättning för studier är den huvudsakliga inkomstkälla som är näst vanligast för både kvinnor och män, inrikes och utrikes födda. Detta är personer som studerar men som även jobbar. Av inrikes födda har 20 procent av kvinnorna och 15 procent av männen ersättning för studier som sin huvudsakliga inkomstkälla. Bland utrikes födda är andelen med ersättning för studier lägre, 9 procent för kvinnor respektive 6 procent för män. Det är alltså vanligare att kvinnor jobbar extra vid sidan om studier än att män gör det, både för inrikes och utrikes födda.
Sektor
I Sverige fanns 5 134 000 sysselsatta år 2022 varav 1 108 000 personer, 22 procent, var utrikes födda. Av de sysselsatta var de flesta, 68 procent, verksamma inom näringslivet. Inom sektorn kommun fanns 18 procent av de sysselsatta. Sektorerna region och staten sysselsatte vardera 6 procent. Minsta sektorn, hushållens icke-vinstdrivande organisationer, hade 2 procent av de sysselsatta vilket motsvarar 117 000 personer.
| Sektor | Antal | Andel |
|---|---|---|
| Näringslivet | 3 498 000 | 68% |
| Staten | 283 000 | 6% |
| Kommun | 926 000 | 18% |
| Region | 302 000 | 6% |
| Hushållens icke-vinstdrivande organisationer | 117 000 | 2% |
| Övrigt | 8 000 | 0% |
| Samtliga sektorer | 5 134 000 | 100% |
Sysselsatta kvinnor och män fördelar sig olika mellan sektorer vilket syns i diagrammet nedan. Bland kvinnor var det större andel som var sysselsatta inom kommun och region, 28 respektive 9 procent av kvinnorna år 2022. För männen var motsvarande andelar 9 respektive 3 procent. Bland männen var i stället en större andel sysselsatta inom näringslivet, 82 procent jämfört med 54 procent av kvinnorna. Det var inga större skillnader beroende på om de sysselsatta är inrikes eller utrikes födda.
För kvinnor ser fördelningen mellan sektorer olika ut inom olika åldersgrupper vilket diagrammet nedan visar. Den yngsta åldersgruppen, 15 till 24 år, hade störst andel som var sysselsatta inom näringslivet, 73 procent år 2022. Denna andel var lägre i de äldre åldersgrupperna. För kvinnor 25 till 54 år respektive 55 till 74 år var 53 procent respektive 44 procent sysselsatta inom näringslivet.
Sektorn kommun var den näst största för kvinnor 15 till 24 år. 18 procent av dessa var sysselsatta inom denna sektor. För de äldre åldersgrupperna var denna andel dock högre, 28 respektive 34 procent. Även andelen sysselsatta kvinnor inom region och staten var högre bland de äldre åldersgrupperna jämfört med åldersgruppen med de yngsta.
För män var det däremot inte lika stora skillnader vad gäller sektorfördelning mellan olika åldersgrupper vilket kan ses i diagrammet nedan. Andelen sysselsatta män inom näringslivet var 80 till 85 procent år 2022 beroende på åldersgrupp medan andelen inom kommun och region är 8 till 10 respektive 1 till 3 procent.
Ett annat perspektiv är att se på de olika sektorerna för sig och strukturen av vilka personer som är sysselsatta inom respektive sektor. Diagrammet nedan visar hur sektorerna sysselsätter kvinnor och män i olika åldrar.
Inom näringslivet är män 25 till 54 år den vanligaste gruppen. År 2022 var 41 procent av de sysselsatta inom näringslivet en man 25 till 54 år. Inom de andra sektorerna var kvinnor 25 till 54 år den vanligaste gruppen. Inom staten utgjorde denna grupp 39 procent av de sysselsatta, inom kommun och region 49 respektive 52 procent. Inom hushållens icke-vinstdrivande organisationer var 36 procent kvinnor 25 till 54 år.
Definitioner och förklaringar
BAS redovisar statistik utifrån administrativa data om bland annat antal sysselsatta, arbetslösa och personer utanför arbetskraften för den folkbokförda befolkningen i åldern 15 till 74 år. Statistiken kan användas för att beskriva läge, men även utveckling över tid. Den belyser såväl hela befolkningen som mindre grupper, till exempel detaljerade åldersgrupper på kommunnivå.
Statistiken innehåller skattningar av antal personer uppdelat efter arbetsmarknadsstatus: sysselsatt, arbetslös, studerande, pensionär, sjuk och övrig där arbetskraften består av sysselsatt och arbetslös. Definitionen av arbetsmarknadsstatus är hierarkisk vilket innebär att en person endast kan erhålla en arbetsmarknadsstatus och den bestäms enligt ovan turordning.
För personer som har fler än ett jobb bestäms ett huvudsakligt jobb med hjälp av uppgifter om ersättningarnas storlek.
Statistiken utgår från referensperioden månad. Uppgifter för kvartal och år beräknas som medelvärden av de ingående månadernas statistikvärden.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.