Kvinnors genomsnittliga lön motsvarade 90 procent av männens lön totalt sett inom samtliga sektorer år 2024. När hänsyn tas till att kvinnor och män arbetar inom olika yrken och sektorer, har olika utbildningsnivå, olika arbetstid och olika ålder ökar andelen till 95 procent. Detta kallas för standardvägd lön.

- Den skillnad i lön mellan kvinnor och män som inte kan förklaras med hjälp av ålder, utbildningsnivå, arbetstid eller yrke har i stort sett varit oförändrad sedan 2016, säger Anneli Åkerman, utredare på Statistiska centralbyrån.

Lönespridningen såg olika ut i olika sektorer

Att analysera inkomstpercentiler gör det möjligt att jämföra löner inom olika inkomstnivåer. När detta görs på 2024 års löner framkommer tydligare skillnader inom gruppen högavlönade än bland de lågavlönade.

Av de 10 procent kvinnor respektive män som hade lägst lön var skillnaden liten, framför allt hos kommunanställda. De kommunanställda kvinnorna i denna percentil hade en lön under 26 400 kronor och männen hade en lön under 26 100 kronor. I regionerna tjänade de 10 procent lägst betalda kvinnorna under 29 000 kronor och män tjänade under 29 200 kronor. Den största löneskillnaden i denna percentil kan ses hos privatanställda tjänstemän, där kvinnorna tjänade under 30 500 kronor och männen under 34 300 kronor.

Bland de 10 procent som hade högst lön var skillnaderna betydligt större. I regionerna tjänade 10 procent av kvinnorna över 58 100 kronor medan män tjänade över 93 900 kronor. Bland privata tjänstemän tjänade 10 procent av kvinnorna över 68 500 kronor och 10 procent av männen tjänade över 80 200 kronor. En förklaring till att lönespridningen var hög bland anställda i regionerna är att yrken med både höga och låga löner finns representerade (exempelvis specialistläkare och undersköterskor).

- När vi analyserar lönerna ser vi att skillnaderna mellan kvinnor och män är relativt små i vissa sektorer, särskilt i kommunerna. Men när vi bryter ned fördelningen i olika lönenivåer så framträder en tydlig obalans i toppen av löneskalan. Det visar att jämställdhetsfrågan inte bara handlar om genomsnittslöner, utan också om vilka som når de högsta inkomstnivåerna, säger Anneli Åkerman, utredare på Statistiska centralbyrån.

Kvinnor och män var chefer i olika branscher

I privat sektor var toppositionerna starkt mansdominerade. Bland verkställande direktörer och chefer inom bland annat IT, logistik och bygg var cirka 20 procent kvinnor och 80 procent män. Totalt var chefsposter i privat sektor mansdominerade med 35 procent kvinnor och 65 procent män. Ett undantag var den privata hälso- och sjukvården där kvinnor utgjorde 70 procent och männen 30 procent av cheferna.

I offentlig sektor var bilden den omvända, chefsposterna var totalt sett kvinnodominerade. Bland chefer inom utbildning var cirka 80 procent kvinnor och 20 procent män, och inom hälso- och sjukvård var fördelningen cirka 70 procent kvinnor och 30 procent män.

I statlig sektor var könsfördelningen bland chefer relativt jämn, medan kommunerna och regionerna var tydligt kvinnodominerade i chefsled, med över 70 procent kvinnor och mindre än 30 procent män.

- Skillnaderna mellan privat och offentlig sektor visar hur könsfördelningen i chefsroller hänger nära ihop med sektorns struktur. I privat sektor är toppositionerna mansdominerade, medan kvinnor är dominerande i chefspositioner i offentlig sektor, säger Anneli Åkerman.