Till innehåll på sidan

Befolkningsstatistik helåret 2020

Allt fler beviljade medborgarskap

Statistiknyhet från SCB 2021-03-18 9.30

Under 2020 ökade antalet beviljade svenska medborgarskap med 25 procent jämfört med 2019. Samtidigt minskade antalet invandringar till Sverige med 29 procent. Det höga antalet döda under 2020 medförde att medellivslängden för män sänktes till samma nivå som 2016. Kvinnornas medellivslängd sjönk till 2018 års nivå.

De senaste åren har antalet personer som beviljats svenskt medborgarskap ökat och under 2020 beviljades 80 175 personer svenskt medborgarskap. Det var 15 969 personer, eller 25 procent, fler än 2019 då 64 206 personer beviljades svenskt medborgarskap. Drygt hälften av de nyblivna svenska medborgarna var män, 42 390 personer, och 37 785 var kvinnor. Jämfört med 2019 ökade antalet kvinnor mer än männen.

Antal nya svenska medborgare efter kön, åren 1970-2020

Diagram: Antal nya svenska medborgare efter kön, åren 1970-2020

Närmare var tredje person som beviljades svenskt medborgarskap under 2020 var syrisk medborgare. Totalt beviljades 24 472 syrier ett svenskt medborgarskap. Det var 4 406 personer fler än 2019 då 20 066 syriska medborgare beviljades svenskt medborgarskap.

Sedan kriget i Syrien inleddes 2011 har drygt 160 000 syriska medborgare invandrat till Sverige. För att få svenskt medborgarskap krävs vanligtvis att man varit bosatt i Sverige i minst fyra år om man kommit som flykting. De senaste årens invandring från Syrien började därför synas i statistiken om nyblivna svenska medborgare under 2015, då 1 370 syriska medborgare beviljades svenskt medborgarskap. Under åren 2015–2020 har totalt 69 648 syriska medborgare beviljats svenskt medborgarskap.

Under 2019 beviljades 4 495 medborgare i Förenade kungariket svenskt medborgarskap. Det ser ut att ha varit kulmen efter flera års ökning som en följd av Brexit-omröstningen 2016. Antalet minskade till 2 151 under 2020, en halvering jämfört med året före.

Under 2020 hade 9 länder en ökning av antalet nya svenska medborgarskap med minst 500 personer jämfört med 2019. Förutom Syrien hade Polen och Norge den största ökningen. Under 2020 beviljades 2 722 polska medborgare och 1 725 norska medborgare svenskt medborgarskap. Jämfört med året före var det mer än en fördubbling av de polska medborgarna och närmare fem gånger fler norska medborgare. Andra länder som ökade mycket jämfört med 2019 var Rumänien, Tyskland och Grekland.

De fem länder med störst relativ ökning av nya svenska medborgare mellan 2019 och 2020

Diagram: De fem länder med störst relativ ökning av nya svenska medborgare mellan 2019 och 2020

Anm: Länder med minst 500 nyblivna svenska medborgare fler jämfört med 2019.

Alla grupper av invandrare minskade

Under 2020 minskade den totala invandringen till Sverige jämfört med året före. Från 115 805 personer 2019 till 82 518 personer 2020. Det var en minskning med 33 287 personer eller 29 procent. Jämfört med 2019 var antalet invandrare under 2020 färre alla månader, men skillnaden mot 2019 var som störst under andra kvartalet när effekterna av coronapandemin var stor och det var svårt att korsa gränserna i många delar av både Europa och övriga världen.

Den minskade invandringen under förra året visar sig i alla typer av invandringsskäl. Men det var invandringar av personer som är flyktingar och skyddsbehövande som hade den största minskningen i absoluta tal. Antalet i denna grupp mer än halverades från 16 724 personer 2019 till 7 626 personer 2020. Det beror främst på de senaste årens minskning av asylsökande.

Den relativt största minskningen jämfört med 2019 återfinns bland invandrare som kom till Sverige som anhöriga till flyktingar. De minskade från 7 826 personer 2019 till 3 367 personer 2020. Det var en minskning med 4 459 personer eller 57 procent jämfört med 2019. Den kraftiga minskningen av flyktingar/skyddsbehövande och deras anhöriga medförde att anhöriginvandrare som inte hade koppling till flyktingar var den största gruppen med ett registrerat beslut under 2020, trots att de minskade från 23 353 personer 2019 till 16 810 personer 2020.

Invandringen av studerande och arbetskraft minskade under 2020 efter några år av ökad invandring. Under 2020 invandrade 3 776 personer med studier som grund för bosättning och 7 343 personer med arbete som skäl. Det var en minskning med 1 334 personer, eller 26 procent, för studerande och 4 428 personer, eller 38 procent, för arbete.

Svenska medborgare och medborgare i EU/EES har i regel inte någon registrerad grund för bosättning (Läs mer under definitioner och förklaringar), och även i den här gruppen hade de flesta medborgarskap en minskad invandring.

Antal invandrare efter grund för bosättning 2004-2020

Fortsatt minskning av asylsökande under 2020

Sedan 2015, då närmare 163 000 personer sökte asyl i Sverige, har antalet asylsökande minskat betydligt. Under 2019 skedde en liten ökning jämfört med 2018 men under 2020 minskade antalet asylsökande återigen. Under 2020 ansökte 12 991 personer asyl (5 081 kvinnor och 7 910 män), vilket är det lägsta antalet som uppmätts sedan SCB blev statistikansvarig myndighet för statistiken över asylsökande 2002. 

Antal asylsökande 2002-2020

Diagram: Antal asylsökande 2002-2020

Jämfört med 2019 minskade antalet asylsökande med 8 967 personer eller 41 procent. Under varje månad 2020 var antalet asylsökande färre än under 2019, och det var efter att stora delar av såväl Europa som övriga världen stängde gränserna på grund av coronapandemin som den stora minskningen började. Från april var antalet asylsökande varje månad i princip halverat jämfört med motsvarande månad året före.

Antal asylsökande per månad 2019 och 2020

Diagram: Antal asylsökande per månad 2019 och 2020

Den största gruppen bland de asylsökande i Sverige under 2020 var syriska medborgare: 1 209 personer. Sedan 2012 har syriska medborgare varje år varit den enskilt största gruppen asylsökande. Efter Syrien var medborgare i Uzbekistan, Irak, Iran, Afghanistan och Ukraina de vanligaste grupperna. Av de tio vanligaste medborgarskapen för asylsökande 2020 var det endast medborgare i Mongoliet som ökade, från 399 personer 2019 till 461 personer.

Nästan hela folkökningen utgjordes av personer med utländsk bakgrund

Den 31 december 2020 hade 2 686 040 personer, eller 25,9 procent av den folkbokförda befolkningen, utländsk bakgrund. En person med utländsk bakgrund är en person som antingen är född utomlands eller född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Majoriteten av de med utländsk bakgrund är utrikes födda, 2 046 731 personer. Övriga 639 309 personer är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

Under 2020 ökade Sveriges befolkning med 51 706 personer. Personer med utländsk bakgrund stod för 98,8 procent av folkökningen, eller 51 073 personer. Personer med svensk bakgrund utgjorde 1,2 procent, eller 633 personer, av folkökningen.

Medelåldern för personer med utländsk bakgrund var vid årsskiftet 37,1 år vilket i genomsnitt är nästan 6 år yngre än personer med svensk bakgrund som i genomsnitt var 42,9 år. Det är främst personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar som sänkte medelåldern för personer med utländsk bakgrund. Den 31 december 2020 var de genomsnitt 20,9 år gamla.

Det är stora skillnader mellan kommunerna. I tre kommuner – Botkyrka, Södertälje och Haparanda – hade drygt hälften av befolkningen utländsk bakgrund. Lägst andel personer med utländsk bakgrund hade Öckerö kommun, 7,9 procent.

I 16 län ökade de inrikes utflyttningarna

Antalet inrikes flyttningar mellan Sveriges län ökade något 2020 jämfört med 2019. Under året noterades 237 525 flyttningar över länsgränserna vilket var 4,9 procent fler än under året före. De tre län med störst ökning av antalet utflyttningar var Uppsala, Stockholms och Hallands län med ökningar på 11,3 procent, 10,7 procent respektive 9,1 procent.

I 12 av 21 län flyttade fler in till länet än ut. Skåne var det län med störst positiv skillnad, dit flyttade 3 500 personer fler till än från länet. I den andra änden av skalan återfinns Stockholms län varifrån 5 596 personer fler flyttade från än till länet.

Antal in- och utflyttningar inom Sverige samt nettot för de län med högst respektive lägst nettoflyttningar 2020
RangLänInflyttningarUtflyttningarNetto
1
Skåne län
24 673 21 173 3 500
2
Uppsala län
17 420 15 115 2 305
3
Södermanlands län
11 094 9 698 1 396
4
Hallands län
11 069 9 786 1 283
5
Västmanlands län
8 633 8 075 558
..
..
.. .. ..
17
Blekinge län
4 527 5 056 ‑529
18
Dalarnas län
7 045 7 701 ‑656
19
Norrbottens län
5 198 5 894 ‑696
20
Västra Götalands län
27 925 29 724 ‑1 799
21
Stockholms län
42 794 48 390 ‑5 596

Utflyttningen från Stockholms län till övriga län i landet har ökat i absoluta tal under 11 av de 12 senaste åren. Jämfört med 2019 flyttade 10,7 procent fler från länet förra året. De tre vanligaste länen att flytta till för Stockholmare var Uppsala (7 945 personer), Skåne, (5 788) och Södermanland (5 581).

Antal flyttningar från Stockholms län 2019 och 2020 sorterat efter antal utflyttningar 2020

Diagram: Antal flyttningar från Stockholms län 2019 och 2020 sorterat efter antal utflyttningar 2020

Den största relativa ökningen från Stockholm mellan 2019 och 2020 stod flyttningarna till Norrbotten för. Antalet som gjorde den flytten, 1 227 personer, är antalsmässigt inte många jämfört med flyttar till andra län, men det är 20 procent fler än året före. Nästan lika stor procentuell ökning var det till Skåne och Jämtland som båda hade 19 procent fler inflyttare/-inflyttningar från Stockholm jämfört med 2019. Från Stockholms län var det bara utflyttningen/-utflyttningar till Blekinge som minskade jämfört med 2019. 

Största minskningen av medellivslängden sedan 1940-talet

Under 2020 dog 98 124 personer vilket var 9 358 personer fler än under 2019 då 88 766 personer dog. Den stora ökningen jämfört med 2019 kan främst förklaras av två faktorer. Dels dog det ovanligt få personer under 2019, bland annat beroende på en mild influensasäsong, dels dog ovanligt många under 2020, bland annat till följd av coronapandemin.

Det låga antalet dödsfall under 2019 medförde att medellivslängden ökade med omkring ett halvår för både män och kvinnor. Det var den största ökningen sedan 1994 då medellivslängden ökade med 0,6 år för både män och kvinnor. Det höga antalet dödsfall under 2020 medförde att ökningen av medellivslängden 2019 raderades ut. Jämfört med 2019 minskade medellivslängden i Sverige med 0,7 år för män och 0,4 år för kvinnor.

Medellivslängden för män (80,6 år) är nu i nivå med 2016 medan medellivslängden för kvinnor (84,3 år) är ungefär som 2018. Den kraftiga minskningen av medellivslängden under 2020 var den största sedan 1940-talet.

Coronapandemin slog väldigt olika i olika delar av landet. Den ettåriga livslängdstabellen per län visar att medellivslängden minskade mest för män i Kronobergs län och för kvinnor i Stockholms län. I Kronoberg minskade medellivslängden från 82,3 år 2019 till 80,7 år 2020. För kvinnorna i Stockholm minskade medellivslängden från 85,5 år 2019 till 84,5 år 2020. Endast i Västerbottens län ökade medellivslängden både för män och kvinnor. Västerbotten hade tillsammans med Jämtlands län den största ökningen för män (0,2 år) och Gotlands län hade den största ökningen för kvinnor (0,5 år).

Medellivslängd 2019 och 2020 efter län och kön, ettårig livslängdstabell
LänMedellivslängdFörändring
 20192020 
 KvinnorMänKvinnorMänKvinnorMän
Hela riket
84,7 81,3 84,3 80,6 ‑0,4 ‑0,7
Stockholms län
85,5 81,9 84,5 80,3 ‑1,0 ‑1,5
Uppsala län
85,4 82,2 84,6 81,5 ‑0,8 ‑0,7
Södermanlands län
84,1 80,7 83,5 79,7 ‑0,6 ‑1,0
Östergötlands län
84,4 81,7 84,2 80,8 ‑0,2 ‑0,9
Jönköpings län
85,5 81,9 84,6 80,6 ‑0,9 ‑1,2
Kronobergs län
84,8 82,3 84,2 80,7 ‑0,6 ‑1,6
Kalmar län
85,0 81,6 84,7 80,8 ‑0,3 ‑0,8
Gotlands län
84,6 81,4 85,1 80,1 0,5 ‑1,2
Blekinge län
83,9 81,8 83,9 80,6 0,1 ‑1,2
Skåne län
84,7 81,4 84,3 81,0 ‑0,4 ‑0,4
Hallands län
85,7 82,7 85,7 82,5 0,1 ‑0,2
Västra Götalands län
84,4 81,1 84,3 80,6 ‑0,1 ‑0,6
Värmlands län
84,6 81,0 84,4 80,8 ‑0,2 ‑0,2
Örebro län
84,5 80,8 84,2 80,7 ‑0,3 ‑0,1
Västmanlands län
84,5 80,2 84,0 80,0 ‑0,5 ‑0,2
Dalarnas län
84,9 80,8 84,6 80,5 ‑0,3 ‑0,3
Gävleborgs län
83,8 80,4 83,6 79,7 ‑0,2 ‑0,7
Västernorrlands län
83,6 80,3 83,2 79,4 ‑0,5 ‑0,9
Jämtlands län
84,0 80,2 83,5 80,5 ‑0,6 0,2
Västerbottens län
84,4 80,9 84,5 81,1 0,1 0,2
Norrbottens län
82,9 80,1 83,2 79,8 0,3 ‑0,3

Anm. Statistiken publiceras inte i SCB:s Statistikdatabas.

Definitioner och förklaringar

Medborgarskap/Medborgarskapsbyten

Många länder, däribland Sverige, tillåter en person att ha mer än ett medborgarskap. I Skatteverkets folkbokföring kan upp till tre medborgarskap registreras, men om ett av dem är svenskt är endast det svenska medborgarskapet registrerat. I befolkningsstatistiken redovisas sedan länge endast ett medborgarskap och ett tidigare medborgarskap per person. Om det finns flera medborgarskap bestäms vilket som registreras efter en prioriteringslista. Mer om detta finns att läsa i:

Befolkningsstatistikens kvalitetsdeklaration (pdf)

Grund för bosättning

För att invandra till Sverige behöver man i många fall ansöka om uppehållstillstånd. Det gäller inte för svenska och nordiska medborgare som har fri rörlighet och för EU-medborgare räcker det att ansöka om uppehållsrätt hos Skatteverket. För medborgare i övriga länder prövar Migrationsverket olika typer av ansökningar om uppehållstillstånd. En person som bor i Sverige med ett godkänt tillstånd gällande minst 12 månader ska folkbokföras i Sverige.

Asylsökande

En utländsk medborgare som begärt skydd mot förföljelse men vars ansökan fortfarande behandlas av Migrationsverket och/eller Migrationsdomstolen. Personen är inte folkbokförd i Sverige och ingår därför inte i folkmängden.

Flykting/skyddsbehövande

En person som har fått sin asylansökan beviljad av Migrationsverket eller Migrationsdomstolen och som därmed har rätt att bosätta sig i landet. Flykting definieras enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen (2005:716).

Invandring

För att räknas som invandrad krävs att man folkbokför sig i landet. Det ska man göra om man har för avsikt att stanna i Sverige i minst tolv månader samt har uppehållstillstånd/uppehållsrätt (gäller inte nordiska medborgare).

Här redovisas grund för bosättning i följande grupper:

  • Flyktingar/skyddsbehövande
  • Anhöriga till flyktingar/skyddsbehövande
  • Anhöriga till andra
  • Arbete
  • Studier
  • Övriga

I gruppen Övrigt ingår följande tillstånd:

Ej EU/EES-medborgare varaktigt bosatta i annat EU-land
Tillräckliga medel EU/EES-medborgare
Adoptivbarn ej EU/EES-medborgare
Övriga tillstånd EJ EU/EES-medborgare
Permanent uppehållsrätt
Okänt

Personer med utländsk bakgrund

Avser personer som är utrikes födda eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

Då uppgift om förälders födelseland saknas gäller följande:

- För person född i Sverige antas förälder vara inrikes född
- För utrikes född person antas förälder vara utrikes född

Medellivslängd

Medellivslängd är ett demografiskt mått som visar hur länge en man eller kvinna skulle leva i genomsnitt om risken att dö i samtliga åldrar är densamma som under det år som beräkningen görs.

Livslängdstabeller för län beräknas vanligtvis endast baserat på data för fem år för att minska risken att ett fåtal dödsfall får ett kraftigt genomslag på regioner med liten befolkning och få döda. För att visa de regionala skillnaderna under 2020 har vi i denna statistiknyhet gjort ett undantag.

Nästa publiceringstillfälle

Månadsstatistik för februari publiceras den 12 april 2020 kl. 9.30.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för statistik om befolkning och ekonomisk välfärd

E-post
befolkning@scb.se

Förfrågningar

Tomas Johansson

Telefon
010-479 64 26
E-post
tomas.johansson@scb.se

Linus Garp

Telefon
010-479 66 56
E-post
linus.garp@scb.se