Handelsbalansen gav ett överskott på 44,0 miljarder kronor, vilket var en ökning med 27,9 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuexporten ökade med 27,2 miljarder kronor medan varuimporten minskade med 0,7 miljarder kronor. Överskottet i merchanting som ingår i handelsbalansen ökade med 3,8 miljarder kronor och uppgick till knappt 26,5 miljarder kronor.

Överskott i tjänstebalansen

Tjänstebalansen gav ett överskott på 5,2 miljarder kronor vilket var en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Tjänsteexporten uppgick till 177,3 miljarder kronor vilket var en ökning med 20,1 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Tjänsteimporten uppgick till 172,0 miljarder kronor och ökade med 19,7 miljarder kronor vid samma jämförelse.

De tjänsteslag som främst bidrog till den ökade exporten var övriga affärstjänster, avgifter för användning av immateriella rättigheter och resor. Inom övriga affärstjänster var det affärs- och konsulttjänster samt tekniska, handelsrelaterade och övriga affärstjänster som stod för den största ökningen.

Övriga affärstjänster var även det tjänsteslag som bidrog mest till ökningen av tjänsteimporten. Inom detta tjänsteslag var det tekniska, handelsrelaterade och övriga affärstjänster som stod för den största ökningen.

Minskat underskott i primärinkomsten

Primärinkomster visade andra kvartalet ett underskott på 3,8 miljarder kronor. Motsvarande kvartal föregående år visade posten ett underskott på drygt 10,4 miljarder kronor. Kapitalavkastning gav ett underskott på 7,2 miljarder kronor medan löner gav ett överskott på knappt 2,6 miljarder kronor. Kapitalavkastningen uppvisar säsongsmönster och nettot är i regel lägre under andra kvartalet, då många svenska bolag lämnar utdelning.

Avkastning på direktinvesteringar bidrog med ett överskott på drygt 17,4 miljarder kronor vilket var en ökning med 1,2 miljard kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Avkastning på portföljinvesteringar visade ett underskott på knappt 25,6 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 30,3 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år. Utdelningar på aktier och fonder gav ett underskott på 23,7 miljarder kronor. Motsvarande kvartal föregående år gav denna post ett underskott på 26,1 miljarder kronor. Det minskade underskottet berodde på att utdelningar på aktier och fonder från utlandet ökade mer än motsvarande utdelningar till utlandet. Avkastning på räntebärande värdepapper visade ett minskat underskott jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Sekundärinkomster gav ett underskott på 8,5 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 9,8 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år.

Kapitalutflöde i finansiella balansen

Den finansiella balansen gav ett kapitalutflöde på 10 miljarder kronor netto. Övriga investeringar och valutareserven gav kapitalinflöden medan portföljinvesteringar, finansiella derivat samt direktinvesteringar gav kapitalutflöden.

Direktinvesteringar gav ett kapitalutflöde på 18 miljarder kronor. Svenska direktinvesteringar i utlandet ökade med 61 miljarder kronor medan utländska direktinvesteringar i Sverige ökade med 44 miljarder kronor.

Transaktioner i portföljinvesteringar gav ett kapitalutflöde på knappt 43 miljarder kronor. Utländska placerare ökade sina portföljinvesteringar i Sverige med 30 miljarder kronor medan svenska placerare ökade sina portföljinvesteringar i utlandet med 73 miljarder kronor.

Svenska investerare ökade sitt innehav i utländska räntebärande värdepapper med knappt 20 miljarder kronor, varav långa räntebärande värdepapper utgivna i utländsk valuta stod för den största ökningen motsvarande knappt 18 miljarder kronor. Svenska investerare nettoköpte utländska aktier och fonder till ett värde av 53 miljarder kronor, där köp av aktier stod för den största ökningen motsvarande 51 miljarder kronor.

Utländska investerare ökade sina innehav i svenska räntebärande värdepapper med knappt 13 miljarder kronor. Innehavet i korta räntebärande värdepapper ökade med 40 miljarder kronor medan innehavet i långa räntebärande värdepapper minskade med 27 miljarder kronor. Ökningen i korta papper beror på att upplåningen mot utlandet i räntebärande värdepapper utgivna i utländsk och svensk valuta ökade med 21 respektive 19 miljarder kronor. Ökningen fördelas över flera sektorer. Minskningen av långa räntebärande värdepapper kommer främst från en minskad upplåning i statsobligationer utgivna i utländsk valuta. Utländska investerare nettoköpte svenska aktier och fonder till ett värde av knappt 18 miljarder kronor.

Övriga investeringar gav ett kapitalinflöde på 53 miljarder kronor netto. Övriga investeringar i utlandet minskade med 200 miljarder kronor medan utländska övriga investeringar i Sverige minskade med 147 miljarder kronor.

Finansiella derivat gav ett kapitalutflöde på 23 miljarder kronor. Valutareserven gav ett kapitalinflöde på 20 miljarder kronor under kvartalet.

Minskad nettotillgång i utlandsställningen

Vid utgången av andra kvartalet 2019 visade Sveriges utlandsställning en nettotillgång mot utlandet på 908 miljarder kronor. Detta är en minskning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 952 miljarder kronor.

Svenska skulder mot utlandet ökade med 239 miljarder kronor, medan svenska tillgångar i utlandet ökade med 195 miljarder kronor. Portföljinvesteringar var den del i utlandsställningen som bidrog mest till minskningen av nettotillgångar genom en ökad nettoskuld, medan direktinvesteringar visade en ökad nettotillgång. Övriga investeringar och valutareserven visade minskade nettotillgångar samtidigt som nettotillgångarna i finansiella derivat ökade.

De största nettotillgångarna mot utlandet finns inom direktinvesteringar, valutareserven och övriga investeringar. De största nettoskulderna finns i räntebärande värdepapper inom portföljinvesteringar.

Skillnader mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna

Det finns skillnader i skattningar av utrikeshandeln mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna. Betalningsbalansen och nationalräkenskaperna samarbetar i ett långsiktigt arbete att samordna statistiken.

Revideringar

Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från kvartal 1 2017.

Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2019.

Kvalitetsdeklaration 2019 (pdf)

Vid sammanställning av betalningsbalans och utlandsställning används i vissa fall uppgifter baserade på prognoser. Statistiken kommer att uppdateras i takt med att utfallssiffror inkommer. Om det är nödvändigt sker ytterligare revideringar om ny data tillkommit eller vid eventuella metodförändringar.

I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av andra kvartalet 2019.