Under både juli och augusti redovisas stigande ställningsvärden för långfristiga räntebärande värdepapper, med 61 respektive 91 miljarder kronor. Ökningen härstammar från SEK denominerade värdepapper till ett värde av 18 respektive 40 miljarder kronor, samt långfristiga instrument denominerade i utländsk valuta till ett värde av 43 respektive 51 miljarder kronor. Av ökningen från räntebärande värdepapper denominerade i utländsk valuta är det främst eurodenominerade värdepapper som har ökat med 36 miljarder kronor i juli och 34 miljarder i augusti.

Effekter på växelkursen ökar långfristig skuldstock

Då den svenska kronan har försvagats mot euron, dollarn och pundet sedan föregående månad innebär detta att växelkurseffekter påverkat den långfristiga skuldstocken. Jämfört med föregående månad redovisas en ökning med drygt 51 miljarder kronor för långfristiga räntebärande värdepapper denominerade i utländsk valuta. Bakom ökningen är 8 miljarder kronor netto samt knappt 44 miljarder kronor i växelkurseffekter.

Det är främst banksektorn samt sektorn icke-finansiell och övrig finansiell som har haft den största ökningen i långfristiga räntebärande värdepapper, med 30 respektive 27 miljarder kronor jämfört med föregående månad.

Förfallostrukturen

Det närmsta året kommer räntebärande värdepapper till ett värde av 2 193 miljarder kronor att förfalla. Det är 28 procent av den totala svenska räntebärande värdepappersskulden. Av det totala förfallovärdet är det främst banksektorn och övriga monetära finansinstitut som ligger bakom förfallovärdet, med 33 respektive 28 procent.

Inom banksektorn är fördelningen på kortfristiga och långfristiga räntebärande värdepapper 451 respektive 264 miljarder kronor. Inom övriga monetära finansinstitut är fördelningen 485 respektive 120 miljarder kronor. Värt att notera att bostadssektorn är den sektor som har högst förfallovärde för långfristiga räntebärande värdepapper det närmast året, med 287 miljarder kronor.

2019-10-17 klockan 9.30.