Till innehåll på sidan

Finansräkenskaper andra kvartalet 2019

Hushållens finansiella förmögenhet fortsatte att öka

Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2019-09-24 9.30

Hushållen hade ett starkt positivt finansiellt sparande under det andra kvartalet 2019, och hushållens finansiella nettoförmögenhet passerade för första gången tio tusen miljarder kronor.

Hushållens finansiella nettoförmögenhet, finansiella tillgångar minus skulder, ökade under andra kvartalet 2019 till 10 227 miljarder. Totalt ökade nettoförmögenheten med 356 miljarder kronor, fördelat på 253 miljarder i värdeökningar och 103 miljarder i finansiellt sparande.

Det finansiella sparandet på 103 miljarder, var det högsta under ett enskilt kvartal sedan 1996 då tidsserien börjar. Det var ett nettosparande på 60 miljarder på bankkonton som bidrog mest till sparandet.

Hushållens finansiella tillgångar är i stor utsträckning aktierelaterade och påverkas därför i hög grad av börsutvecklingen. Stockholmsbörsen steg under kvartalet med 4,7 procent enligt Affärsvärldens generalindex, vilket var en starkt bidragande orsak till att hushållens finansiella tillgångar ökade i värde.

Hushållens finansiella tillgångar, andel i procent av totalen

Hushållens finansiella tillgångar, andel i procent av totalen

Källa: SCB Data till och med kvartal 2 2019.

Affärsvärldens generalindex har under de senaste tio åren stigit med 119 procent. Under den perioden har hushållens andelar i olika sparformer legat relativt konstant. Att andelen för sparande på bankkonton har varit relativt konstant över denna period, kan förklaras av att nettosparande på bankkonton har överstigit nettoköp av aktierelaterade tillgångar i sådan utsträckning att det motsvarat värdeökningen för de aktierelaterade tillgångarna.

Statens skulder minskade

Vid utgången av det andra kvartalet 2019 uppgick statens skulder till 2 038 miljarder kronor. Det var en minskning med 16 miljarder jämfört med föregående kvartal.

Statens skulder har under de senaste tre åren minskat med 141 miljarder, trots att kronförsvagningen påverkat skulden i motsatt riktning. Statens finansiella tillgångar har under samma period ökat med 220 miljarder kronor och den finansiella nettoförmögenheten, finansiella tillgångar minus skulder, har ökat från -473 till -113 miljarder kronor. Utöver de finansiella tillgångarna har staten även reala tillgångar, till exempel vägar och järnvägar som inte ingår i Finansräkenskaperna, men publiceras i Nationalförmögenheten.

Statens finansiella tillgångar, skulder och finansiella nettoförmögenhet, mdkr

Icke-finansiella bolag fortsatte att finansiera sig via räntebärande värdepapper

Icke-finansiella bolags upplåning, via emitterade räntebärande värdepapper och lån i monetära finansinstitut, uppgick vid utgången av det andra kvartalet 2019 till 1 336 respektive 2 391 miljarder kronor. Ny finansiering via emissioner i räntebärande värdepapper uppgick under kvartalet till 82 miljarder. Det förstärker de senaste årens utveckling mot att finansieringsformen har ökat i betydelse.

Under den senaste treårsperioden har räntebärande värdepapper ökat från 30 till 36 procent som andel av upplåningen via emitterade räntebärande värdepapper och lån i monetära finansinstitut.

Revideringar

I samband med beräkningen av andra kvartalet 2019 har årsstatistik reviderats för åren 1995-2018 och kvartalsstatistik från och med första kvartalet 1996 till och med första kvartalet 2019. Några av de mer omfattande revideringarna som implementerats beskrivs här och via länken nedan finns mer information om revideringarna.

Hushållens tillgångar i utlandsregistrerade fonder har reviderats från och med 2012 och ny källa för dessa tillgångar är Betalningsbalansen.

Hushållens bostadsrättsandelar har reviderats tillbaka till 2003 med ny statistik för antal nybyggda bostadsrättsandelar. Det har även införts en beräkning för de pensionstillgångar som hushåll, som flyttat utomlands, tagit med sig.

Fördelningen mellan försäkringsbolags och pensionsinstituts finansiella tillgångar har reviderats från och med 2009. Sektor utland har reviderats från och med första kvartalet 2017 med ny information från Betalningsbalansen samt en ny beräkning av transaktioner i onoterade aktier. Det har även gjorts flera revideringar av offentlig förvaltning till följd av allmän översyn.

För mer information om de revideringar som implementerats, se Revideringar i Finansräkenskaperna september 2019.

Definitioner och förklaringar

Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer.

Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de reala sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, och det ger upphov till skillnader.

I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas, och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. Statsskulden i Finansräkenskaperna är okonsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde. Vid beräkning enligt konvergenskriterierna redovisas nominellt värde och endast vissa finansiella instrument ingår.

Mer information: Nationalförmögenheten

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.

För ytterligare information se:

Nationalförmögenheten och nationella balansräkningar (pdf) 

Statistikdatabasen

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2019-12-19 9.30.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen

Adress
Box 7821
103 97 Stockholm

Producent

SCB, Enheten för Finans- och sektorräkenskaper

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm

Förfrågningar

Nicolai Nystrand

Telefon
010-479 45 45
E-post
nicolai.nystrand@scb.se

Jonas Hallberg

Telefon
010-479 40 44
E-post
jonas.hallberg@scb.se