Ensamkommande 2015. Boende, utbildning och sysselsättning 2022
Åtta av tio ensamkommande sysselsatta, ofta inom vård och omsorg
Statistiknyhet från SCB 2023-11-28 8.00
Året 2015 sökte drygt 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Den största gruppen var 16 åriga pojkar från Afghanistan. År 2022 var cirka 20 000 av dem folkbokförda i Sverige. I en ny rapport från SCB redovisas hur gruppen ensamkommande flickor och pojkar födda år 1999 sysselsätter sig, utbildat sig, och var och med vem de bor sju år senare.
Av de drygt 35 000 barn som sökte asyl i Sverige år 2015 har drygt 20 000 fått uppehållstillstånd antingen som ensamkommande, cirka 13 000 personer eller enligt den så kallade gymnasielagen, ca 7 000 personer. I rapporten redovisas de som två separata grupper. För att underlätta jämförelser mellan grupperna och med andra grupper avgränsas rapporten till det vanligaste födelseåret, födda år 1999, som alltså var 16 år 2015. Jämförelser görs med andra födda samma år, dels med personer som sökte asyl 2015 och har fått uppehållstillstånd, men kommit tillsammans med föräldrar, dels med personer födda i Sverige.
Sysselsättning
Knappt sju av tio kvinnor och drygt åtta av tio män var sysselsatta i november 2022. Det är högre andelar jämfört med dem som kommit med föräldrar och bland män är andelen sysselsatta även högre än för män födda i Sverige.
Kvinnor och män födda 1999 och folkbokförda 31 december 2022 i grupperna ensamkommande, gymnasielagen, kommit med föräldrar samt födda i Sverige
* Antalet kvinnor som fått uppehållstillstånd enligt gymnasielagen är för litet för att redovisas.
I rapporten visas också att:
- Bland dem som var sysselsatta var Vård och omsorg, socialtjänst den vanligaste näringsgrenen, det gäller både kvinnor och män.
- Omkring fyra av tio kvinnor och sju av tio män har en arbetsrelaterad inkomst på minst 3 inkomstbasbelopp.
Utbildning
- En majoritet har en gymnasial utbildningsnivå. Det är en lägre andel som har någon eftergymnasial utbildning jämfört med såväl dem som kommit med föräldrar som med födda i Sverige.
- Det är vanligast att ha gått ett yrkesprogram på gymnasiet, men de flesta har inte en gymnasieexamen.
- Det är vanligt att ha utbildat sig inom Teknik och tillverkning eller Hälso- och sjukvård samt social omsorg.
Boende
- Det är vanligast att bo i kommuntypen Större städer och kommuner nära större stad och det är vanligt att bo i områden med socioekonomiska utmaningar.
- För kvinnor är det vanligast att bo tillsammans med en partner och förhållandevis många är ensamstående föräldrar. De flesta män bor med andra än partner och/eller barn, eller är ensamboende.
Definitioner och förklaringar
Arbetsmarknadsstatus
Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) grupperas i sex kategorier: sysselsatt, arbetslös, studerande, pensionär, sjuk och övrig. Statistiken bygger på uppgifter från Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Pensionsmyndigheten och Bolagsverket.
Definitionen är hierarkisk från sysselsatt till övrig. För att klassificeras som arbetslös kan en person inte samtidigt ha varit sysselsatt. På samma sätt klassificeras en person till statusen övrig enbart om hen inte har klassificerats till någon av de tidigare fem statusarna.
Läs mer om BAS på Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) (scb.se).
Arbetsrelaterad inkomstnivå
Arbetsrelaterad inkomstnivå avser uppgifter för den senaste tolvmånadersperioden, i det här fallet alltså december 2021 till november 2022, och redovisas utifrån Inkomstbasbeloppet (IBB), som årligen beräknas av Pensionsmyndigheten och sedan fastställs av regeringen.
Inkomstbasbeloppet för 2021 var 68 200 och för 2022 71 000 kronor.
För mer information om arbetsrelaterad inkomstnivå, se Huvudsaklig inkomstkälla och Arbetsrelaterad inkomstnivå (scb.se).
Typ av kommun
Kommuner klassificeras enligt Sveriges Kommuner och Regioners kommungruppsindelning som gäller från och med 2023. Indelningen baseras på befolkningsstorlek, geografisk täthet och närhet till större städer och eller tätorter. I rapporten används indelningen i tre huvudgrupper:
1. Storstäder och storstadsnära kommuner (46 kommuner)
2. Större städer och kommuner nära större stad (110 kommuner)
3. Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner (134 kommuner)
Kommungruppsindelningen beskrivs närmare på www.skr.se.
Områdestyp
Områdestyp är en klassificering av Regionala statistikområden (RegSO). Det finns totalt 3 363 RegSO och antalet områden i kommunerna varierar från 2 till 147 stycken.
Klassificeringen bygger på ett index som belyser hur områden förhåller sig till varandra avseende socioekonomisk status. Indexet är framtaget av den tidigare myndigheten Delegationen mot segregation (Delmos) och SCB, på uppdrag av regeringen. Det baseras på andelen med låg ekonomisk standard, andelen med förgymnasial utbildningsnivå samt andelen som är långtidsarbetslösa och/eller har långvarigt ekonomiskt bistånd. Utifrån värdet på det socioekonomiska indexet klassificeras ett RegSO i en av fem områdestyper, som här redovisas grupperade i tre:
- Områden med stora socioekonomiska utmaningar eller med socioekonomiska utmaningar (områdestyp 1 eller 2)
- Socioekonomiskt blandade områden (områdestyp 3)
- Områden med goda eller mycket goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 4 eller 5)
Både det socioekonomiska indexet och områdestyperna finns tillgängliga i det webbaserade uppföljnings¬systemet Segregations-barometern. Sedan Delmos lagts ned har ansvaret flyttats till Boverket: Om Segregationsbarometern - Segregationsbarometern (boverket.se)
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.